Region Jnkpings ln Försäkringsmedicin
plus.rjl.se/forsakringsmedicin

4 Verktyget

4.1 Skattningsinstrument

 

4.1.1 EQ-5D och EQ VAS

EQ-5D är ett instrument för att beskriva och mäta hälsa och hälsorelaterad livskvalitet. Det består av ett frågeformulär samt ett formulär för självskattad hälsa EQ VAS.

I frågeformuläret klassificerar individen sin hälsa i fem dimensioner (rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär, oro/nedstämdhet) i tre grader (inga problem = 1, måttliga problem = 2 , svåra problem = 3)

Individens svar viktas och räknas ut som ett scorevärde i en tabell där full hälsa = 1 och död = 0. Skriv in värdet 1-3 för varje dimension i omvandlingsinstrumentet så räknas scorevärdet ut automatiskt.

Värdet kan bli negativt på grund av omräkningssystemet.

EQ VAS (självskattad hälsa): Individen skattar ett värde på sitt nuvarande hälsotillstånd på en barometerliknande skala graderad 0 till 100. Det skattade värdet för VAS anges.

För att skillnad i resultat skall räknas krävs en förändring på 0,10 i scorevärdet och en förändring på 10 steg i barometern.

Studier har visat att om patienten får ett värde över 0,6 på EQ-5D är det troligt att hälsan/livskvaliten är så god att hen kan förväntas ha tillräcklig arbetsförmåga för att vara i arbete.

Värdering av förändring kan göras på enskild patient men kräver ett större material för att kunna användas statistiskt.

EQ-5D+EQ VAS frågeformulär (pdf, nytt fönster)

EQ-5D omvandlingsinstrument (excel, nytt fönster)

EQ-5D manual (pdf, nytt fönster)

Referenser och fördjupning

  1. www.euroqol.org
  2. www.ihe.se
  3. The EuroQol Group – a new facility for the measurement of health-Related Quality of life. Health policy 1990;16(3):199-208
  4. B.Grahn, docent, IKVL, avd för ortopedi Lunds universitet, 2016. Personlig kommunikation 25 maj 2016 med Ann-Britt Ekvall.

4.1.2 Linton

Introduktion

Detta är en kort sammanställning av manualen till frågeformulär om smärta av Steven James Linton.  För mer utförlig beskrivning hänvisar vi till manualen, se länk nedan.

Varför screening?

Tidig identifiering av patienter som riskerar att utveckla kronisk funktionspåverkan är en stor fördel då man kan sätta in lämpliga förebyggande åtgärder.

I själva verket så återhämtar sig de flesta som lider av Muskuloskeletal smärta (MSP) relativt snabbt med liten eller ingen behandling alls. Å andra sidan utvecklar ett litet antal, ca 3 till 10 %, av dem med tillfällig smärta långvarig funktionspåverkan, och för ett okänt antal av de andra blir smärtorna återkommande.

Syftet med den här manualen är att presentera en screeningmetod skapad för patienter med akut MSP. Själva termen ”screening” antyder också att tekniken långt ifrån är 100 % exakt. Snarare möjliggör den en riskbedömning och några ledtrådar till vilka faktorer det är som kan påverka utfallet på lång sikt. Tillsammans med klinisk teknik bör den beskrivna proceduren ge värdefullt stöd när beslut om behandling skall fattas, underlätta kommunikationen med patienten och skapa förståelse för hur man ska genomföra framgångsrika förebyggande behandlingar.

Screeningformuläret är tänkt att integrera, snarare än separera psykologiska frågor från andra aspekter av hälsovården vid MSP.

Riskfaktorer

Riskfaktorer ger förhoppningsvis insikt om vad man bör ”förebygga”.

Psykosociala faktorer är speciellt kraftfulla riskfaktorer för MSP. Ett antal studier har inkluderat till exempel ergonomi, medicinska och psykosociala faktorer och sedan fastställt deras värde för MSP. Dock ger studier som jämför det relativa inflytandet av biomekaniska, medicinska och psykosociala faktorer överväldigande bevis för att psykosociala faktorer är av speciell betydelse. Dessutom tycks psykosociala faktorer ha betydelse för att smärtan uppstår och framför allt för övergången från akuta till kroniska smärtor och funktionspåverkan.

Användning

Screeningformuläret är gjort för att fungera som ett självinstruerande instrument. Patienterna förväntar sig säkert en förklaring av vilken nytta frågeformuläret har. Det är mycket viktigt att kunna presentera en bra motivering för testet eftersom det kan öka patientens vilja att ägna omsorg åt sina svar. De flesta patienter är klara på fem till tio minuter, men kan få mer tid om det behövs.

Poängberäkning och tolkning

Screeningformuläret tar fram en totalpoäng som enkelt kan översättas till ungefärliga riskberäkningar.

• poäng över 105 indikerar hög risk för långvarig smärta och funktionspåverkan

• poäng mellan 90 och 105 indikerar en måttlig risk och dessa patienter bör följas upp.

• poäng under 90 tyder på en låg risk och de flesta av dessa patienter kommer att bli återställda.

Frågeformuläret kan också studeras för att isolera områden som kan vara av speciell vikt vid riskbedömning eller för att utarbeta ett program för tidig intervention. Det kan ge värdefull information om vilka områden som man borde rikta in sig på. Det kommer att vara värdefullt

Frågeformulär om smärtproblem (kortversion); ref >50 = risk för långtidssjukskrivning.

Linton frågeformulär (långa versionen)

Linton frågeformulär (kortversion)

Linton manual (korta- och långa versionen)

CAMPs hemsida https://www.oru.se/forskning/forskningsmiljoer/hs/champ/

Läs mer på Regionens FAKTA-dokument om smärta (nytt fönster)

4.1.3 NORFUNK - skattning av funktionella förmågor (aktivitetsförmågor)

Är ett självskattningsverktyg av den egna aktivitetsförmågan. Formuläret är reliabilitets- och validitetstestat. Uppgifterna kan hjälpa till att utreda patientens behov av åtgärder som kan gynna förmågan att arbeta. Uppgifterna kan också vara en hjälp vid själva team-bedömningen, t ex kan man jämföra patientens skattningar i jämförelse med teamets bedömningar.

NORFUNK frågeformulär (pdf, nytt fönster)

För mer information läs här.

4.1.4 WAI, Work Ability Index 

Work Ability Index är ett instrument som används för att utvärdera individers arbetsförmåga och resurser i förhållande till arbetets krav. En automatisk beräkning av resultat finns som indikerar om patienten har en dålig arbetsförmåga, mindre god arbetsförmåga, god arbetsförmåga respektive utmärkt arbetsförmåga. Den automatiska beräkningen visar även förslag på vilka åtgärder som kan behöva göras.  

WAI frågeformulär (pdf, nytt fönster)

WAI manual (pdf, nytt fönster)

WAI automatisk beräkning (fhvmetodik, nytt fönster)

Metoden har utvecklats vid Finska Arbetshälsoinstitutet.

4.1.5 SCI 93, Stress and Crisis Inventory 93

Många tillstånd som till exempel kroniska värktillstånd och trötthetssyndrom, kan hos vissa individer uppfylla kriterier för stressorsakade så kallade psykosomatiska tillstånd.

Formuläret SCI 93 används för att skatta symptom förenliga med autonom dysfunktion.

Får man en viss mängd stressrelaterade symtom har en autonom dysfunktion uppstått, något som man kan ”mäta” med särskilda instrument. Ett sådant instrument är SCI-93, som mäter art och grad av autonom dysfunktion. Detta instrument har utformats av Curt och Orvar Nyström. Diagnosen autonom dysfunktion finns i ICD 10 under diagnoskod F45.3.

  • ingen dysfunktion <25.
  • Stressnivå >25 – autonom dysfunktion - innebär begränsning i olika grad av förmåga och resurs för normal psykosocial funktion och yrkesinriktad rehabilitering.
  • Stressnivå 26-50 viss begränsning
  • Stressnivå 51-75 betydande begränsning, kan hålla sig kvar i arbete eller återkomma i tidigare arbete ev. på deltid, svårighet att som arbetslös komma i arbete inom ett år
  • Stressnivå 76-100 stor begränsning, svårt att över huvud taget klara ett arbete.
  • Vid stressnivå >105 har patienten uppenbara kliniska besvär som hinder för rehabilitering. Patienten är i behov av medicinsk eller psykiatrisk behandling innan någon rehabiliteringsplanering kan ske.

SCI-93 frågeformulär (pdf, nytt fönster)

SCI-93 manual (pdf, nytt fönster)

Referenser

Nyström, C. & Nyström, O. (1996) Stress and Crisis Inventory – SCI-93. Skattad stress verifierar autonom dysfunktion, Läkartidningen; 93 (28-29, 2583 –2584.)

Krafft B, Nyström C; Läkartidningen nr 41 2002: Hög stressnivå och omogna försvar ger ond cirkel vid långvarig smärta

Krafft B, Nyström C, Nyström O, Pedersen C; Socialmedicinsk tidskrift nr 3/2004 Stressreaktion och välfärdsdata

Nyström C, Nyström O; Stressymptom vid nedsatt arbetsförmåga, ohälsa eller medicinsk realitet

4.1.6 KEDS, Karolinska Exhaustion Disorder Scale 

KEDS ger indikation om i vilken grad upplevda symtom är förenliga med kriterierna för utmattningssyndrom. Testet består av nio frågor och vid summerade 19 poäng eller högre anses det föreligga risk för utmattningssyndrom.

Värt att tänka på är att samtliga nio KEDS-faktorer måste vara inmatade för att visa ett totalresultat. Om någon fråga har lämnats obesvarad bör en försöka ge ett svar även på den. KEDS säger inte något om orsaken till eventuella stresstecken eller hur lång alternativt tung belastningen har varit. Resultatet räcker alltså inte för att ställa diagnos och tillfälligt höga poäng kan bero på att personen utsatts för stress utöver det vanliga och att de går ner igen när läget normaliserats.

KEDS frågeformulär (pdf, nytt fönster)

KEDS har tagits fram i en forskargrupp på Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, (KIDS): Danderyds sjukhus/Karolinska Institutet.

4.1.7 BDI, Becks Depression Inventory

BDI är ett självbedömnings-instrument som mäter grad av depressivitet och innehåller 21 frågor med 0-3 poäng, max 63 poäng

  • 0-13 poäng minimal depression
  • 14-19 poäng lindrig depression
  • 20-28 poäng måttlig depression
  • 29-63 poäng svår depression

Om frågorna om suicidalitet bejakas skall detta alltid viktas in vid tolkningen av resultat.

Formuläret kostar att beställas. Länk till socialstyrelsen (nytt fönster).

4.1.8 MADRS och MADRS-S

MADRS-S avser självbedömning av depression och har 9 frågor med 0-6 poäng, alltså max 54 poäng.

MADRS avser expertbedömning av depression och har 10 frågor med max 60 poäng.

Referensvärde MADRS

  • 0-6 poäng ingen depression
  • 7-19 poäng mild depression
  • 20-34 poäng måttlig depression
  • 35-60 poäng svår depression

Eftersom överensstämmelsen mellan MADRS och MADRS-S är dokumenterat god kan liknande riktlinjer anges för MADRS-S, trots att självskattningen bara innehåller 9 variabler, mot MADRS' 10.

En MADRS-S poäng >20 bör alltid föranleda en diagnostisk intervju med frågeställningen egentlig depression.

Referens

Montgomery SA, Asberg M. A new depression scale designed to be sensitive to change. Br J Psychiatry 1979 Apr;134:382-9.

4.1.9 AUDIT, Alcohol Use Disorders Identification Test

Syftet med AUDIT är att identifiera personer med riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion.

Formuläret kan användas för självskattning av patienten eller som underlag för en strukturerad intervju. Det kan användas i samband med tagning av anamnes, allmän hälsoundersökning eller liknande. AUDIT består av ett frågeformulär med tio frågor, avsedda att mäta tre domäner: Konsumtion (tre frågor om mängd och frekvens), Beroende (tre frågor), Alkoholrelaterade skador (fyra frågor om problem eller skador orsakade av alkoholkonsumtionen).

Resultat över cut-offgränsen sex poäng för kvinnor och åtta poäng för män ger indikationer om ett riskfyllt drickande.

Länk till formuläret (Socialstyrelsen, nytt fönster)

4.1.10 DUDIT, Drug Use Disorders Identification Test

Syftet med DUDIT är att identifiera personer som har drogrelaterade problem.

DUDIT är ett frågeformulär bestående av elva frågor som syftar till att ta reda på konsumtionsmönster och drogrelaterade problem av olika slag. DUDIT kan vara av värde för att identifiera dem som har problem med drogmissbruk eller beroende och för att kunna utesluta dem som inte har sådana problem. DUDIT har utvecklats med tanken att instrumentet ska användas i grupper där drogprevalensen är väsentligt lägre som i skolor, primärvård, företagshälsovård, socialtjänst och andra miljöer.

Länk till formuläret (Socialstyrelsen, nytt fönster)

 

4.2 Resurser

För att uppnå något eller förändra något hos oss själva behöver vi ha redskap. Dessa redskap är de förmågor och den kompetens som vi besitter, de strategier och aktiviteter som vi har för att hantera situationer i livet och för att skapa ”livskvalitet”.

Man kan säga att resurser är förändringens byggstenar.

Människor vi möter har ofta god kännedom om sina brister, sina svårigheter och tillkortakommanden men dålig kännedom om sina goda sidor. Vi vill undvika att fastna i förklaringar och begränsningar och istället sätta fokus på styrkor, resurser och individens egna idéer till lösningar.

Det lösningsfokuserade arbetssättet bygger på en djup respekt för människors unika möjlighet till förändring och utveckling. Det har sina rötter i lösningsfokuserad korttidsterapi som har utarbetats av Steve de Shazer och Insoo Kim Berg med flera, vid Brief Family Therapy Center i Milwaukee, USA. Arbetssättet har efter hand utvecklats och används idag inom såväl offentliga som privata organisationer.

Ett lösningsfokuserat samtal kan leda till ett alternativt sätt att se på verkligheten och att upptäcka lösningar som inte tidigare övervägts.

Genom att lyfta fram det människor gör som redan fungerar, tydliggör man att människor har kompetens, resurser och kan påverka sin situation.

Man tenderar att lägga märke till det man letar efter, letar man lösningar blir det fokus på det.

Det är patientens egna resurser och lösningar som är den främsta källan till förändring, inte vår expertis. Människor själva är de främsta experterna på sina egna liv.

Följande är exempel på faser i ett lösningsfokuserat arbetssätt:

Att beskriva problemet

I den här fasen ges patienten möjlighet att beskriva sina problem. Vi frågar: Vad är det som gör att du kommer just nu? Hur kan vi vara till hjälp?

Patienten svarar vanligtvis genom att beskriva problem av något slag och vi lyssnar och tar emot men fördjupar oss inte speciellt i frågor om hur problemet kom till. Vi lyssnar med respekt och funderar över möjliga vägar att leda in samtalet på nästa fas i samtalet då vi kan börja tala om mål och lösningar.

Ett sätt att formulera detta är att fråga efter hur det kommer att se ut när problemet de har med sig till oss är löst.

Mål och målformulering

Att ha ett mål att arbeta mot är viktigt, målet är något som kommer att vara närvarande när problemet är frånvarande.

Mål som beskrivs i närvarande ordalag, vad patienten kommer att göra i stället för ”problemet”, underlättar processen.

Mål bör vara

  • Angeläget
  • Litet hellre än stort
  • Konkret, specifikt och ta sig uttryck i handling
  • Närvaro snarare än frånvaro av något
  • En början snarare än ett slut
  • Realistiskt och möjligt att uppnå

Använd öppna frågor, undersökande frågor och frågor av hypotetisk karaktär som hjälper till att få fram beskrivningar över vad som kommer att vara annorlunda i deras liv när problemen är lösta och de har uppnått den förändring de önskar.

Att hjälpa patienten att upptäcka vad han/hon redan gör som är tecken på att delar av målet redan finns, ge hopp och tilltro till att förändring är möjlig och till och med redan på gång.

Språket

Fråga ”Hur” istället för ”Varför”

Ställer man ”varför”-frågor utgår man från att någon har gjort ett misstag. Personen intar då ofta i försvarsställning.

Fundera över skillnaden i följande två frågor:

  • Varför är du sen varje morgon?
  • Hur kommer det sig att du är sen varje morgon?

Referenser

Szabó Peter och Meier Danile “Coching plain and simple – solution-focused Brief Coaching Essentials” W. W. Norton och Company, New York, 2008

Kim Berg Insoo och Szabó Peter: “Brief coaching for lasting solutions” W. W. Norton och Company, New York, 2005

Jackson Paul Z och McKergow Mark: “Lösningsfokuserat ledarskap – gör coaching och förändring enkel” Måhlberg och Sjöblom, Täby, 2007

Forssell Gustav, Sehlberg Jeannette, Näslund Lena: ”Sjukskrivning som hjälper. Erfarenheter av koordinatorsstöd och eget ansvarstagande”, Ödeshög 2011

 

4.3 Pedagogiska modeller

Det finns olika pedagogiska modeller som kan användas i samtalet med patienten. Vi har valt att nämna Stress-sårbarhetsmodellen (efter Zubin&Spring 1977) och Den biopsykosociala modellen av smärta (efter Linton 2005).

4.3.1 Stress-sårbarhetsmodellen

Zubin&Spring presenterade 1977 Stress-sårbarhetsmodellen som ger en dynamisk bild av depressionssjukdom. Depression liknas vid en process, där tillräcklig belastning under tillräckligt lång tid kan föra individen in i ohälsa.

En viktig erfarenhet i Zubin & Springs modell är att individens sårbarhet förändras efter upprepade depressioner. Nästa gång krävs det mindre stress för att utlösa ett liknande sjukdomstillstånd.

Liknande utveckling kan ses vid smärta. Depression är vanligt hos personer med långvarig smärta. Enligt Linton rapporterar 75% av smärtpatienterna nedstämdhet som ofta inte noteras och inte heller behandlas.

Modellen påvisar också två möjliga vägar för ökad stresskänslighet:

  • den yttre stressen (livshändelsen) i sig
  • den depressiva episoden och dess påverkan på nervcellernas känslighet

Sårbarhet kan vara ärftlig men den kan också förvärvas via tidiga barndomstrauman eller senare livshändelser.

Svåra trauman tidigt i livet kan påverka den biologiska sårbarheten i vuxen ålder.       

stress-sårbarnhetsmodellenReferenser

Heim C et al. The role of early adverse and adulthood stress in the prediction of neuroendocrine stress reactivity in woman; a multiple regression analysis. Depress Anxiety 2002; 15(3): 117-25.

PostRM. Transduction of psychosocial stress into the neurobiology of recurrent affective disorder.  Am J Psychiatry 1992; 149(8): 999-1010. Review.

Zubin J, Spring B. Vulnerability – a new view of schizophrenia. J Abnorm Psychol 1977; 86(3):103-26.

Sullivan et al, Jr of Occ Rehab, 2006

 

 

 

 

 

 

 

4.3.2 Den biopsykosociala modellen av smärta

”De sensoriska stimuli som förknippas med skada är viktiga indata på vänstra sidan. Men man har också valt att inkludera sociala och psykologiska aspekter. Det är faktiskt de sociala aspekterna som bestämmer ramen för hur vi reagerar på smärta. De avgör både vad som är acceptabelt och vad som är tabu när det gäller hur vi reagerar på smärta.”

 

Biopsykosociala modellen av smärta”Många olika faktorer påverkar vår smärtperception. I smärtupplevelsen ingår subjektiva, beteenderelaterade och fysiologiska aspekter.” Linton 2013.”

Referens
Linton S (2013) Att förstå patienter med smärta

 

 

 

 

4.4 Coping, Locus of control och KASAM

Coping och Locus of control.Begreppen ingår i psykosociala förklaringsmodeller och handlar om individuell problemhantering (Passer & Smith, 2003).

Individens förmåga att kunna bemästra sin livssituation motsvarar coping (här ingår problemfokuserad coping, emotions-/känslofokuserad coping och att söka socialt stöd). När det gäller en definition på coping så väljer jag Passer & Smith (2003):

”Beliefs relating to our ability to deal effectively with a stressful stimulus or situation, including pain.”

Locus of control (intern- och externa locus of control) handlar istället om var individen medvetet och/eller omedvetet förlägger sina kontrollmöjligheter (Passer & Smith (2003). Det kanske är intressant att känna till att begreppet Locus of control kommer från social-kognitiva teorier där Passer & Smith (2003) definierar internal- och external Locus of control så här: ”An expectancy concerning the degree of personal control we have in our lives. People with an internal locus of control believe that life outcomes are largely under personal control and depend on their own behaviour. In contrast, people with an external locus of control believe that their fate (ödet) has less to do with their own effort s than with the influence of external factors such as luck, chance, and powerful others.”

Begreppen Coping och Locus of control  hjälper oss att få en förståelse för individens förmåga att bemästra (coping) sina omständigheter där såväl långvarig smärta som stress kan ingå tillsammans eller var för sig samt var/hur individens upplever och uppfattar sina kontrollmöjligheter (LoC).

Kasam (Känsla av sammanhang), detta begrepp utvecklades av Antonovsky som en förklaring till individers varierande förmåga att hantera stress. Westlund & Sjöberg (2005) betonar att när Antonovsky utvecklade det salutogena synsättet så hade han inte någon specifikt kronisk sjukdom i åtanke.

Enligt flera forskare har individens känsla av sammanhang (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet) en skyddande effekt mot bl. a långvariga posttraumatiska stressreaktioner. Intressant är att här ser forskarna en koppling mellan Kasam och individens copingstrategier genom att Kasam studerar hur individen bemöter, bemästrar och anpassar sig till både inre och yttre hot (Michel et. Al, 2001; Weisaeth & Mehlum, 1997).

Locus of control –  Hur individen förlägger sina kontrollmöjligheter

Coping - Förmåga att bemästra sin livssituation

Kasam – Salutogen förklaring till individers varierande förmåga att hantera stress


Referenser

Lazarus, R. S. (1991.)  Emotion and adaptation. New York: Oxford University.

Michel, O. O, Lundin, T., & Otto, U. (2001). Psykotraumatologi: bedömning, bemötande och behandling av stresstillstånd. Lund: Studentlitteratur.

Passer, M.W, & Smith, R.E. (2004). Psychology. The science of mind and behaviour Second Edition. New York: McGraw-Hill.

Weisaeth, L., & Mehlum, L. (red) (1997). Människor, trauman och kriser. Stockholm: Natur och Kultur.

Westlund, P, & Sjöberg, A. (2005). Antonovsky inte Maslov – för en salutogen omsorg och vård. Solna: Fortbildningsförlaget.          

4.5 Jämställdhet

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar med att stötta landstingen utifrån överenskommelsen mellan regeringen och SKL, den så kallade sjuk­skrivningsmiljarden. Syftet är att förbättra sjukskrivningsprocessen.

Som ett led i det arbetet vill SKL inspirera och stödja arbetet med att höja kvaliteten för kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen. Materialet bygger på erfarenheter från pilotprojektet Jämt sjukskriven – ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen i kombination med fakta och ett systematiskt tillvä­gagångssätt.

Projektet Jämt sjukskriven observerade till exempel att det finns risk att depressioner missas på män, att kvinnors alkoholmissbruk inte tas på allvar och att mäns våld mot kvinnor inte upptäcks. Studien uppmärksam­made också att kvinnor och män får olika långa sjukskrivningstider och att kvinnor och män hänvisas till olika typer av undersökningar och rehabilite­ring. Jämt sjukskriven var ett projekt som drevs tillsammans med Handens, Kolmårdens och Skurups vårdcentraler samt Landstingshälsan i Värmland och Försäkringskassan.

(Ur Förordet till Arbetsboken Jämställda sjukskrivningar, SKL 2010)

På Skurups Vårdcentral har man tagit fram ”Genushanden” som ett hjälpmedel. Där lyfter man fram fem områden med uppmaningen ”Tänk tvärtom” – om det var en man istället för en kvinna - eller om det var en kvinna istället för en man – skulle du resonera likadant då?

Använd den i det dagliga arbetet.

genushandenLäs mer i Arbetsboken Jämställda sjukskrivningar

http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39804_1.pdf

4.6 Våld i nära relation

Region Jönköpings län har ett handlingsprogram för bemötande vid våld i nära relation. Där betonas vikten av att våga se och våga fråga.

Hur frågar vi om våld/förtryck?

Det kan underlätta att inleda med meningar som visar att samtalsämnet tas på allvar.

Exempel

” Jag har träffat många patienter som varit utsatta för våld/förtryck. Därför har jag börjat fråga  alla om de blivit utsatta för våld av någon de känner.”

” Jag frågar alla mina patienter om deras relationer för att förstå dem bättre och prata om de  problem de har.”

  • Känner du Dig trygg eller finns det delar av Ditt liv som känns otrygga eller hotande?
  • Alla familjer bråkar ibland. Vad händer när du och din familj är oense? Händer det att era konflikter leder till psykiskt eller fysiskt våld?
  • Upplever du att någon i din närhet kontrollerar dig eller begränsar din frihet?
  • Har det hänt att du känt dig rädd för din partner/din familj?

Direkta frågor

  • Blir du slagen?
  • Är din partner våldsam?
  • Är du rädd för din partner?
  • Behöver du hjälp

Det är inte ovanligt att patienten inte berättar. Man kan ha starka känslomässiga band, känsla av egen skuld eller skam.

Men…

….om vi bemöter med respekt kan det leda till att han/hon vid ett senare tillfälle vågar berätta!

Låta patienten förstå att han/hon är välkommen att höra av sig igen!

Viktigt att man på vårdcentralen har bra rutiner för hur man går vidare i dessa situationer och exempelvis knyter kontakt med kurator.

Läs mer på:

 

4.7 Flykting- eller migrationsbakgrund

Vid rehabilitering av migranter är det av stort värde att ha en öppenhet för skillnader i kulturer. Att ha en medvetenhet om vår egen kultur och vår starka etnocentrism.

Vårt sätt att tänka präglas av vår bakgrund, det som är normalt här kan vara onormalt på de flesta håll i världen. Vi behöver ha respekt för detta och respekt för att omställning och integration tar tid.

När det är aktuellt kan vi använda kompletterande frågor till pat. med flykting- eller migrationsbakgrund för att uppmärksamma stressfaktorer relaterade till språk, diskriminering, flykt och generellt minskad förmåga att ta makten över sitt liv.

Allt är nytt – påfrestning för nervsystemet. Den som går igenom en integration, utsätter sig för mycket stress. Det tar tid att bli trygg i sin nya livssituation. Vi kan hjälpa till att normalisera sorgereaktionen och inge hopp!

Kontaktperson: Ann-Catrin Elfverson, kurator på Vårdcentralen Bra Liv Bankeryd

 

 

Uppdaterad: 2017-05-05
Ann-Britt Ekvall, Regionledningskontoret, RLK o Verksamhetsnära funktion