Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Anders Magnusson, foto Johan W Avby

Forskningsnytt från Landstinget

Övertandläkare Anders Magnusson har forskat om effekterna av en behandlingsmetod för att förbättra tuggfunktionen i smala överkäkar.

Detta genom att kirurgiskt dela käkbenet och sätta in en tandställning som sakta vidgar överkäken kan en en god bettfunktion återskapas. Dessutom får patienterna lättare att andas genom näsan.

Käkoperation ger bättre bett och andning

Genom att operera och sedan vidga överkäken med en speciell tandställning kan en bristande tuggförmåga framgångsrikt behandlas. Som bieffekt upplever patienterna en mycket bättre andning genom näsan.
Den kallas för SARME, kirurgiskt understödd suturvidgning, och tillämpas på patienter som har en smal och avvikande överkäke som bland annat ger dålig tuggfunktion.

- Det är en av de få bettavvikelserna som har ett samband med framtida ohälsa om man inte gör något, till exempel nedsatt tuggförmåga och spänningsrelaterade besvär men också psykosocialt välbefinnande, säger Anders Magnusson, övertandläkare vid Odontologiska Institutionen, landstinget i Jönköpings län.

Det säger Anders Magnusson, övertandläkare på ortodontiavdelningen, Odontologiska Institutionen i Jönköping. Han kom i kontakt med SARME första gången 1994 som ST-tandläkare tack vare de äldre kollegorna Erik Jönsson och Sven Kvint som tillämpade den.

- Den bygger på att man separerar ”krockskydden” i käken, och sätter in en tandställning som man sedan skruvar upp med en halv millimeter per dygn för att vidga gommen. På barn kan man vidga utan att såga eftersom käkbenet är mjukt, men på vuxna har det stelnat.

Efter den inledande operationen, som sker under narkos, kan patienten själv sköta skruvandet med en liten nyckel under några veckor. På det sättet vidgas gommen sakta och nytt ben bildas, samtidigt som mjukvävnad och kärl följer med.

- Men tekniken har haft dåligt rykte. Det är ingen idé att göra det för det faller ihop, har det sagts.

Studie över 1991 - 2006

Därför beslöt Anders Magnusson att göra en stor studie på de patienter som hade behandlats åren 1991-2006. Materialet var de gipsavgjutningar som fanns från behandlingstillfället, och uppföljande undersökning av patienterna.

- Av 33 patienter kom 32. En fick vi inte tag i. En fantastisk uppslutning.

Från 2005 har han fortsatt med en prospektiv studie där han tillsammans med kollegor i Linköping följer 40 patienter med uppföljning 3 och 18 månader efter behandlingen.

- Patienterna blir väldigt nöjda med bettet. De tuggar bra och det har också påverkat näsandningen till det bättre.

Trots att den mätbara förbättringen av näsandningen i vissa fall klingade av med tiden, höll den upplevda förbättringen i sig.

- Det beror på att näsborrarna på patienterna blir rundare och där sitter receptorerna som avgör hur vi upplever andningen, säger Anders Magnusson och tar som exempel de små ”vingar” man kan klistra på näsan för att få en vidgning.

Studie samarbete med vården

Studien har skett i samarbete med öron-näs-halsläkaren Fredrik Jönsson på Ryhov, och har lett till intressanta slutsatser.

- Har man en patient som söker för nästäppa och att det samtidigt finns ett uttalat  käkställningsfel kan SARME vara ett alternativ till behandling. Det planerar vi nu en studie om.

En stor fördel vore förstås att i förhand kunna bedöma hur en behandling kommer att förändra patientens näsform. Anders Magnusson beskriver hur man tog datortomografibilder på alla patienterna, och med hjälp av bildexperter runt om i världen till slut hittat en metod att bygga upp ansiktet i tredimensionell form med en mängd mätpunkter.

- Vi fick väldigt flotta bilder. Nu kan vi mäta vad som händer i både skelettet och i mjukvävnaden. Det som är uppenbart i våra studier är att förändringarna är mer komplexa än förväntat och inte lika förutsägbara som litteraturen säger.

Från teori till praktik

Totalt sker omkring 15 operationer per år på käkkirurgiska kliniken Ryhov med den här metoden som kan användas vid flera typer av bettavvikelser och Anders Magnusson sprider nu sina forskningsresultat.

- Jag ska till exempel vara talare på Svensk ortodontiförenings höstmöte i år. Vi kan nu visa att den här metoden är stabil, om man gör den på rätt sätt. Men det är avgörande för stabiliteten att patienten använder en enklare tandställning nattetid de tre första åren efter behandlingen.

Patienter nöjda med resultatet

Anders Magnusson konstaterar att det blir stor skillnad för patienterna.

- De blir nöjda med sin tuggfunktion och tycker också att det är bra att näsandningen blir bättre. Men det handlar också om en estetisk fråga för patienten och att förebygga neuromuskulära besvär. Detta är ofta välmotiverade och tacksamma patienter. Men det är en omfattande behandling, där det ska finnas ett uppenbart besvär.

Efter många år med kliniskt arbete kombinerat med forskningstjänst på halvtid de senaste åren, var det dags för disputering 31 maj 2013, i Linköping.

- Nu har det handlat om att ”knyta ihop säcken”. Jag har haft ett jättebra stöd från min omgivning och forskningen har inneburit att jag kommit i kontakt med många spännande människor runt om i världen.

Samtidigt har det förstås varit ett nödvändigt men tufft arbete att kombinera det kliniska arbetet med forskningen.

- Vi på Odontologiska Institutionen är kända för våra tre ben, forskning, specialistutbildning och klinisk verksamhet som kommer allmänheten tillgodo. Det är en tradition som vi vill upprätthålla och som sätter oss på världskartan, säger Anders Magnusson.

MIKAEL BERGSTRÖM  

 

Uppdaterad: 2014-07-31
Ulla Hansson Green, Futurum, RLK o Verksamhetsnära funktion