Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Bild: Forskningsprojektet Share innebär ett tätt samarbete mellan forskare och kliniker. Övre raden från vänster: Anneli Ohlsson, Jesper Aagesen, Mika Gustafsson, Mikael Benson, Jan Ernerudh, Jan-Erik Karlsson, Caroline Främsth och Katarina Gustafsson. Främre raden från vänster: Emma Hag, Karin Åkesson, Margaretha Stenmarker, Andreas Matussek och Malin Bengnér. Foto: Johan W Avby

Forskningsprojektet Share innebär ett tätt samarbete mellan forskare och kliniker. Övre raden från vänster: Anneli Ohlsson, Jesper Aagesen, Mika Gustafsson, Mikael Benson, Jan Ernerudh, Jan-Erik Karlsson, Caroline Främsth och Katarina Gustafsson. Främre raden från vänster: Emma Hag, Karin Åkesson, Margaretha Stenmarker, Andreas Matussek och Malin Bengnér. Foto: Johan W Avby

Bred forskning för att skapa individuell behandling

Vad är det som gör att två personer med till synes samma sjukdom svarar olika på läkemedelsbehandlingen? Det studerar en grupp forskare i ett unikt samarbete mellan landstingen i Jönköping och Östergötland, där ett stort antal sjukdomar med gemensamma mekanismer undersöks.

– Målet är att skräddarsy medicineringen. Det finns idag ganska lite diagnostik för att skilja ut vilken behandling som blir bra, vilket skapar mycket lidande. Alla patienter blir inte bra av en behandling och vi vet egentligen inte varför, säger Mikael Benson, professor i pediatrik vid Universitetssjukhuset i Linköping.

– Man ser ofta på sjukdomar var för sig. Men vi tror att det finns gemensamma sjukdomsmekanismer. Många sjukdomar har ganska mycket gemensamt och det är de gemensamma mekanismerna som många mediciner är riktade mot. Vi tror att det är de mekanismerna som man ska mäta för att kunna skräddarsy medicineringen, och det gör att vi vill studera så många sjukdomar som möjligt, säger Mikael Benson.

Grepp kring skräddarsydd läkemedelsbehandling

I forskningsprojektet Share tar de båda landstingen ett stort grepp kring behovet av skräddarsydd läkemedelsbehandling. Fem sjukhuskliniker, primärvården och laboratoriemedicin inom Landstinget i Jönköpings län deltar tillsammans med forskare i de båda landstingen och Hälsouniversitet i Linköping för att hitta bättre behandlingsstrategier för så vitt skilda sjukdomar som till exempel halsfluss, MS, diabetes, inflammatoriska tarmsjukdomar, övervikt och psoriasis.

Gemensamt är att de orsakas av en typ av vita blodkroppar som kallas T-hjälparceller och som reglerar hur immunförsvaret beter sig.

Rätt behandling är målet

– Vi vet att T-celler spelar en roll, men vi vet inte riktigt hur den gemensamma mekanismen ser ut. Variationer i mekanismen kan vara förklaringen till att människor svarar olika på samma behandling, där en del blir helt bra, andra inte. Målet är i första hand att kunna ge människor rätt behandling. Att lägga sig rätt från början är också en samhällsekonomisk fråga, säger Margaretha Stenmarker, koordinator för Share.

Hon överläkare vid barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov, medicine doktor och FoU-koordinator vid Futurum som har en väl utbyggd organisation för klinisk forskning.

Just nu arbetar Share med provtagningsfasen, som man hoppas ska vara avslutad vecka 18. Man behöver hitta omkring tio patienter i vardera sjukdomsgrupp, som efter samtycke får lämna ett blodprov. Bland kriterierna ingår att det ska röra sig om nyinsjuknande eller återfall i sjukdomen.

Utmaning hitta patienter

– Utmaningen är att få patienter inkluderade, eftersom de helst inte ska ha någon medicinering, säger Andreas Matussek, docent och verksamhetschef för laboratoriemedicin i Landstinget, som förbereder proverna inför den slutliga analysen i Linköping. Men den stora fördelen är att vi har ganska nära till alla våra kollegor vid insamlandet av patientprover. Det handlar om ganska många ställen men få patienter på varje ställe.

Det kräver också en flexibilitet från laboratoriets sida, då provtagning måste ske innan behandling sätts in och analyserna måste inledas inom fyra timmar, analyser som i sig tar omkring åtta timmar.

– Man renar fram T-hjälparcellerna och mäter aktiviteten i cellerna. Detta tack vare teknik som utvecklats under de senaste åren, tillsammans med förbättrade verktyg för att statistiskt bearbeta stora mängder data, förklarar Jan Ernerudh, professor i klinisk immunologi vid Hälsouniversitet i Linköping.

I höst ska man arbeta med alla de analyserade proverna med målet att hitta metoder för individuell behandling.

Ta ”fingeravtryck” av patienterna

– Vi hoppas kunna ta laboratoriemässiga ”fingeravtryck” av patienten när den kommer första gången, så att vi direkt kan bestämma individuell medicinering.  Det pågår projekt runt om i världen med liknande syften, men vi har en unik nisch att fokusera på delade sjukdomsmekanismer, säger Mikael Benson.

Andreas Matussek jämför med behandlingen av tjocktarmscancer, där man också börjat arbeta med att skräddarsy behandlingen på individnivå.

– Detta för att undvika biverkningar av vissa läkemedel, vilket leder till såväl lidande som stora kostnader.

Utvecklingen går snabbt. Forskarna hoppas därför att deras resultat kan få praktisk nytta inom några år.

Individuell behandling inom 5-10 år?

– För en allvarlig sjukdom som MS har vi kanske individuell läkemedelsbehandling inom fem år.  En behandling med bromsmedicin kostar cirka 200 000 kronor per år, en test kanske 10 000, som gör att behandlingsresultatet blir bättre. Så det sparar både kostnad och lidande, säger Jan Ernerudh.

Margaretha Stenmarker tycker att det är ett intressant forskningsprojekt att vara koordinator för:

– Det är väldigt roligt och spännande att arbeta med så här mycket människor. Det handlar om vitt skilda sjukdomar, olika kliniker och specialiteter och en blandning av akuta och kroniska sjukdomstillstånd som berör en rad folksjukdomar.  Forskningen kan förhoppningsvis leda till bättre resultat för den enskilde patienten och underlätta för den som ordinerar läkemedel, vilket är viktigt ur ett samhällsperspektiv. Drömmen vore också att i framtiden kunna ligga före i kartläggningen av mekanismerna och på det sättet förebygga vissa sjukdomar, om det finns behandling.

MIKAEL BERGSTRÖM

Mer fakta:

I Share-projektet deltar medicinkliniken, infektionskliniken, hudkliniken, barnkliniken, medicinsk diagnostik (laboratoriemedicin) samt primärvården.

Bland de sjukdomstillstånd som studeras finns bland annat diabetes, halsfluss, glutenintolerans, inflammatoriska tarmsjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar, allergiska sjukdomar, influensa, MS och kronisk lymfatisk leukemi.

Uppdaterad: 2014-04-10
Ulla Hansson Green, Futurum, RLK o Verksamhetsnära funktion