Region Jnkpings ln Futurum - akademin för hälsa och vård
plus.rjl.se/futurum

Möjlighet att förutsäga sjuklighet och dödlighet på gruppnivå genom tidig hälsoundersökning.

En studie inom primärvården visar att det är möjligt att förutsäga sjuklighet och dödlighet på gruppnivå genom tidig hälsoundersökning.

Mats Nilsson och Lars-Göran Persson bearbetar data i "Habostudien" foto: Johan W Avby
Mats Nilsson och Lars-Göran Persson bearbetar data i "Habostudien" foto: Johan W Avby

Det är resultatet av en uppföljningsstudie Lars-Göran Persson, distriktsläkare i Habo och forskare vid Primärvårdens FoU-enhet, Futurum, gjort tillsammans med kollegor.

– Vi har inte hittat någon annan undersökning med så lång uppföljningstid av samma grupp relativt unga män med huvudinriktning på levnadsvanor, därför är denna studie unik i Sverige, säger Lars-Göran Persson.

Följer mäns hälsa över tid

Det är en lång historia som går tillbaka till forskning som påbörjades på vårdcentralen i Habo 1985. Dödlighet i hjärtinfarkt bland män ökade i Sverige och vårdcentralen ville medverka till en minskning, därför erbjöds alla män i kommunen mellan 33 och 42 år en undersökning av vikt, längd, BMI, blodtryck och kolesterol samt ett hälsosamtal om levnadsvanor: motion, rökning och alkoholvanor, stress och psykisk ohälsa. Deltagarantalet var högt, av 757 män kom 652 till undersökningen.

–De undersökta männen delades in i två grupper, en högrisk- och en lågriskgrupp. Vid hälsosamtalet försökte vi motivera till olika motionsaktiviteter. Vi hade också program med bland annat rökavvänjning, kostinformation och avslappning. De 206 som hamnade i högriskgruppen erbjöds dessutom att komma på läkarbesök för ytterligare undersökning och eventuell medicinering.

Vad har hänt med levnadsvanorna?

Syftet med uppföljningsstudien var att se vad som hänt med männen under tiden. Hade de förändrat sina levnadsvanor, vikt och blodfetter? Var det någon skillnad mellan låg- och högriskgrupperna?

Många av Habomännen som nu var mellan 57 och 66 år var intresserade av att delta än en gång i undersökningen och hela 83 procent av de inbjudna tackade ja till uppföljningen. Vid hälsosamtalet användes Hälsokurvan – ett verktyg för att få en samlad bild av levnadsvanor, livssituation, psykisk hälsa, ärftlighet och biologiska riskmarkörer.

Hur gick det?
I båda grupperna hade rökningen minskat påtagligt, liksom fritidsmotionen, och vikten hade ökat. Lågriskgruppen hade en bättre självskattad hälsa. Lågriskgruppen visade sig också ha en lägre risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom och cancer. Bland de 105 män som avstod från den första undersökningen fanns en högre dödlighet.

– De individuella faktorer som betydde mest för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom var rökning och kolesterol. För att insjukna i diabetes typ 2 var BMI och rökning de faktorer som spelade störst roll, sammanfattar Lars-Göran Persson och understryker vikten av preventivt arbete för långsiktiga hälsoeffekter.

– Det är intressant att se att man redan så tidigt i livet med hjälp av Hälskurvan kan förutsäga risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och förtida död, säger Hans Lingfors, medforskare och distriktsläkare.

Text: Ulla Hansson Green

Uppdaterad: 2015-12-01
Ulla Hansson Green, Futurum, RLK o Verksamhetsnära funktion