Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder

På uppdrag av programgrupp Barn, Landstinget i Jönköpings län

Innehåll på sidan:

Bakgrund

Artikel 2 i FN:s barnkonvention säger att alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras. I artikel 24 står det att alla barn har rätt till hälso- och sjukvård.

I dokumentet ”Nationell samsyn kring hälsa och den första tiden i Sverige”, utgivet av Integrationsverket 2004, anges att asylsökande barn och gömda barn har samma rätt till sjuk- och tandvård som de barn vilka är bosatta i Sverige.

Barn och ungdomar som kommer till Sverige, för att stanna permanent eller för en längre tid, har behov av en hälsoundersökning så snart som möjligt efter ankomst. Man betonar också att ett angeläget förändringsområde är att initiera och utveckla en fortsatt samverkan kring barns bästa.

Barn under 18 år omfattas således nationellt av samma rättigheter som svenska barn och följer barnhälsovårdens, elevhälsan och folktandvårdens basprogram.

I dokumentet ”Nationell samsyn kring hälsa och den första tiden i Sverige”, anges som ett angeläget förändringsområde att förbättra informationen till asylsökande och andra nyanlända om rätten till hälso- och sjukvård.

Region Jönköpings län har avgiftsfri hälso- och sjukvård för barn. Barntandvård är också avgiftsfri för barn. Det gäller barn och ungdomar till och med det kalenderår man fyller 19 år.

Beträffande tandvård för asylsökande ungdomar som har fyllt 18 år, sker debitering enligt gällande tandvårdstaxa. Flyktingbarn som är svårt sjuka eller funktionshindrade kan få statlig ersättning för vård och omsorgsinsatser. Vid kostnader som under en 12-månadersperiod överstiger 60 000 kr utgår under vissa betingelser ersättning från staten (SIFVERT). Vid eventuella frågor kring ekonomisk ersättning hänvisas till SIFVERT handläggare, Folkhälsa och Sjukvård, Regionledningskontoret. Undantag från denna huvudregel gäller vid vård av utländska medborgare, till exempel turister, vid planerad vård för utlandssvenskar samt vid vaccinationer som tas inför en utlandssemester. Se avgiftshandboken.

Syfte

  1. Bedöma om allvarlig ohälsa finns och söka tillgodose individens eventuella behov av omedelbar vård.
  2. Hindra spridning av allmänfarliga sjukdomar, genomgång av vaccinationsstatus.
  3. Information till familjen om hur svensk barnhälsovård, sjukvård och tandvård fungerar. Underlätta fortsatt kontakt med barnhälsovård, skolhälsovård och folktandvård.

Målgrupp

  1. Flyktingbarn/asylsökande med eller utan förälder.
  2. Anknytningsbarn, som kommer till förälder (som varit asylsökande)som redan finns i Sverige.
  3. Barn som immigrerar till Sverige med en eller två föräldrar.
  4. Adoptivbarn.

Behovet och omfattningen av hälsoundersökning varierar beroende på vilket land barnet kommer ifrån. Barn från Skandinavien, Västeuropa, USA, Canada, Australien och Nya Zeeland behöver normalt ingen hälsoundersökning. Ofta behöver man dock ta ställning till vaccinationsordination. Barnhälsovård respektive Elevhälsan har då ansvar för en sådan vaccinationsordination.

Dessa målgrupper har rätt till kostnadsfri hälsoundersökning inom Region Jönköpings län. För grupp 1 och 2 kan ersättning sökas från Migrationsverket. Information om rutiner finns i avgiftshandboken Region Jönköpings län. (Flyktingsamordnare i kommun/ migrationsverket kan ge information om ersättning är berättigat i individuellt fall.) För att erhålla full ersättning krävs komplett hälsoundersökning inklusive provtagning enligt Basal infektionsutredning.

Kallelsemallar på olika språk
Patientblanketter, Region Jönköpings län (begränsad behörighet, nytt fönster)

Hälsoundersökning

Hälsoundersökning skall erbjudas så snart som möjligt, som längst 60 dagar efter att vårdenheten får kännedom om barnet. Alla barn har rätt att börja skolan inom 2 veckor efter anmälan om skolstart. I möjligaste mån rekommenderas att alla skolbarn hälsoundersöks samt att laboratorieutredningen är klar före skolstart. Genomförd hälsoundersökning är dock inte ett krav för skolstart. Familjen skall informeras om att hälsoundersökningen är kostnadsfri. Undersökningen är frivillig men rekommenderas. En auktoriserad tolk skall beställas till besöket.

Barn som är 5 år och yngre hänvisas till en barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i öppenvård, journalkopia Barnhälsovården.

Barn som är 6 år och äldre (så länge man går i gymnasiet) hänvisas till vårdcentralen, journalkopia till elevhälsa.

Barnhälsovård/ Elevhälsa tar hand om fortsatt uppföljning av hälsa, tillväxt och vaccinationsprogram med undantaget att BCG och Hepatit B inte ges inom elevhälsan. Dessa vaccinationer får istället ges på vårdcentral. Barnhälsovården ger hepatit B och BCG till barn som är 5 år och yngre.

Barnperspektivet

Alla barn har samma rättigheter och lika värde, ingen får diskrimineras (Barnkonventionen art 2). Alla barn har rätt till hälso- och sjukvård (Barnkonventionen art 24).

  • Viktigt att barnet är i fokus, samtala direkt med barnet, föräldrar/medföljande vuxna är stöd i anamnes.
  • Beakta särskilt barnmedicinska aspekter, barns olika utvecklingsfaser, tillväxt, pubertet. Är barnet åldersadekvat?  Finns hälsofrämjande faktorer? Omsorg, trygghet, näring, sömn, lek och skola, rutiner

Sjuksköterska

Hälsoundersökningen och provtagningsordination kan utföras av sjuksköterska.

  • Förskolebarn (5 år och yngre) undersökes på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i öppenvård av specialistutbildad sjuksköterska (barn/distrikt) eller sjuksköterska med motsvarande erfarenhet.
  • Skolbarn (6 år och äldre) skall undersökas på vårdcentral av specialistutbildad sjuksköterska (barn/distrikt) eller sjuksköterska med motsvarande erfarenhet.  

Hälsosamtal: Sjuksköterska träffar barnet och familjen och går igenom anamnes med stöd av samtalsunderlag. Traumatiska upplevelser? - Beredskap för att erbjuda stöd och samtalskontakt vid behov.

Samtalsunderlag inför hälsoundersökning av barn (pdf, nytt fönster)

Tillväxt: Vikt och längd (och huvudomfång barn 1år och yngre). Tillväxt, inkl kostanamnes - ensidighet, ev. undernäring? Tänk på pubertet och tillväxt. Är barnet åldersadekvat?

Mun o svalg: om nedsatt tandstatus, tandvärk, matningssvårigheter- läkarbedömining

Vaccinationsanamnes: Sjuksköterskan tar vaccinationsanamnes och fyller i sida 1- ” vaccinationsanamnes” av ordinationsblanketten Kompletterande vaccinationer, barn 0-5 år, Barnhälsovården samt Kompletterande vaccinationer, skolbarn/Elevhälsa (se nedan).

Aktuella internationella vaccinationsprogram kan hämtas från:

Under 2015 distribueras en pärm till alla vårdcentralen med information om olika länders vaccinationsprogram från 1999 till 2014. Från och med 2015 får vaccinationsansvarig på respektive vårdcentral årligen uppdatera pärmen med årets information.

Basal infektionsutredning

Läkare

Bedömning av provsvar, tillväxt och vaccinationsstatus. Ordinera och bedöma prover enligt tabell. Bedöma tillväxt.

Bedömning av vaccinationsstatus, ordination
För stöd för ordination vg se Riktlinjer för vaccination av barn/ungdomar från andra länder. För asylsökande barn/ungdomar, där man befarar utvisning, är det extra viktigt att snabbt se över vaccinationerna och fylla på med de vacciner som saknas. Dessutom bör man ge skriftlig information till vårdnadshavarna.  Det förekommer att barn och ungdomar är såväl över- som undervaccinerade. Provtagning antikroppar (ex difteri) kan ge vägledning men är ingen rutinåtgärd. Praxis är att vårdnadshavarens muntliga informationsstatus gäller. Vid oklart vaccinationsstatus påbörjas grundvaccination.

Läkare ansvarar för en ordination för fortsatt vaccinationsprogram för det enskilda barnet enligt ordinationsmall, sidan 2:

Anamnes

Socialt
Uppgifter om barnets familj, syskon. Språk. Barnets tidigare skolgång. Föräldrars utbildning. Aktuell social situation, ev. trångboddhet, socialt nätverk. Tidigare svåra upplevelser.

Medicinsk historia
Graviditet och förlossning, neonatalperioden. Sjukdomar, ev. läkemedel, tidigare tandvård. Hereditet, allergi, trauma, tandvärk eller andra besvär från mun och tänder. Tidigare utveckling inkl syn, hörsel och tal. Tillväxt, inkl kostanamnes - ensidighet, eventuellt undernäring.

Kvinnlig omskärelse
Tänk på omskärelse när man möter patienter från länder där sedvänjan förekommer: stora delar av Afrika men också i en del länder på arabiska halvön, Yemen, Oman, Förenade Arabemiraten, Bahrain. Indonesien, Malaysia. Vissa grupper i Pakistan, Indien och på Filippinerna.

Kvinnlig omskärelse innebär att hela eller delar av de yttre könsorganen på flickor skärs bort med ett vasst föremål. Hälsorisker- konsekvenserna av kvinnlig könsstympning beror på vilken typ som har utförts och på graden av stympning. Den långsiktiga konsekvensen i underlivet blir ofta smärta och värk, klåda, ärrbildningar, cystor, infektioner, besvärliga menstruationer och infertilitet. Även miktionsbesvär och faecesinkontinens kan förekomma. Fråga om omskärelse, rikta frågeställningen, anamnes.
Enligt svensk lag (1982:316) är det förbjudet att låta könsstympa en flicka i Sverige men det är också förbjudet enl lag att ta med flickan till ett annat land och låta könsstympa henne där. Påföljden kan bli fängelse upptill 4 år.

Medicinskt status

Basalt status; MoS inkl tandstatus, hud, hjärta, lungor, buk, lymfkörtlar, rygg, fötter.
Yttre genitalia pojkar - testiklar på plats? (äldre pojkar kan kontrollera själva).
Yttre genitalia flickor – endast om besvär eller misstanke om omskärelse.
Riktat status utgående från uppgifter i anamnes.

Längd och vikt. Undersökningen skall tillsammans med anamnesen innefatta en utvecklings- och tillväxtbedömning.  Tänk på pubertet och tillväxt. Är barnet åldersadekvat? Om tveksamhet om adekvat ålder- remiss till barnläkare för ställningstagande till åldersutredning.

  • Behövs barnläkarbedömning?
  • Är barnet i behov av rehabiliteringsinsatser?

Överföring till Barnhälsovård/ Elevhälsa

En journalkopia skall så snart som möjligt skickas till respektive barnhälsovård/ elevhälsa samt till barnhabiliteringen vid behov. Denna skall innehålla en hälsobedömning, vilket även innefattar en utvecklings- och tillväxtbedömning.

Läkare ansvarar för att en vaccinationsordination bifogas. Det skall tydligt framgå vilka vaccinationer som barnet har fått.

Barnhälsovård eller elevhälsa ombesörjer fortsatta vaccinationer, med undantaget att BCG och Hepatit B inte ges inom elevhälsan. Dessa vaccinationer ges på vårdcentral för barn i skolålder. För barn 5 år och yngre ges BCG och Hepatit B på barnhälsovården.

Hörsel- och synkontroll sker sedan inom BHV/ Elevhälsan. BHV-sjuksköterskan gör ett hembesök i mån av tid.

Remiss till Folktandvården

Alla barn kallas automatiskt. Barn med smittsam sjukdom, funktionsnedsättning, hjärtfel och påtagligt dåligt tandstatus, skriv remiss.

Mer information

Detta är en fördjupning till Hälsoundersökning barn och ungdomar från andra länder

Uppdaterad: 2018-05-18
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv