Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Mall

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Behov av ytterligare insatser uppstår när undersökning/behandling inte går att genomföra i samarbete med barnet trots att förebyggande/behandlande insatser har genomförts.

Primärvården remitterar i första hand till respektive Barn- och ungdomsmedicinska mottagning, BUMM

Egenremiss - vårdnadshavare eller barn

Uppmanas att ta kontakt med aktuell hälso- och sjukvårdsenhet.

Remiss nivå 1 - från barnhälsovård, elevhälsa och primärvård till barnmedicinsk mottagning BUMM 

Konsultationsremiss (se nedan).

Remiss nivå 2 - från barn- och ungdomsmedicinsk mottagning BUMM, till barn- och ungdomshälsan BUH Konsultationsremiss (se nedan).

Remissnivå 3 - från barn- och ungdomsmedicinsk mottagning och barn- och ungdomshälsan till Stick- och sjukvårdsrädda barn, barn- och ungdomsmedicinska kliniken

Konsultationsremiss (se nedan).

Konsultationsremiss

Under anamnes beskrivs orsak till sjukvårdsrädslan, vilken typ av prevention (se avsnitt prevention) och åtgärder som har genomförts på remitterande enhet.

Diagnostik och utredning

  • Fastställ behov av åtgärd utifrån bakgrund till stick/sjukvårdsrädsla
  • Genomför träning på egen enhet
  • Skicka ev remiss
  • Kom överens med barn och vårdnadshavare och gör dem delaktiga och införstådda med vad som ska hända och deras roll i detta.

Prevention

Förebyggande åtgärder för att barn inte ska bli stick- och sjukvårdsrädda 

  • Inför och vid kontakt med hälso- och sjukvård skall alla barn 0-18 år få riktad information utifrån ålder, mognad och förmåga.
  • Informationen skall vända sig till både barn och deras vårdnadshavare
  • Ge barn/vårdnadshavare tips om var information finns.
  • Förbereda barn för besök i vården, 1177 Vårdguiden (nytt fönster)
  • Information kan ske skriftligt och/eller muntligt, innehålla bildmaterial, vara webbbaserad
  • Informationen skall ske på rätt språk och kommunikationssätt
  • Vid all hälso- och sjukvårdskontakt, riskidentifiera genom att fråga barn och vårdnadshavare om de vet vad som ska hända och känner sig väl förberedda.
  • Fråga om tidigare erfarenheter och om det finns stick- sjukvårdsrädsla. T ex  inför vaccination  -  identifiera stick- sjukvårdsrädsla. Barn och unga, Regionförbunjdet och Landstinget i Jönköpings län 

Behandling

Behandling av stick/sjukvårdsrädsla kan genomföras på olika nivåer i vårdkedjan. Utifrån utredning fastställs behov av åtgärd med hänsyn till motivation och förmåga till träning/behandling.

Checklistor

Nivå 1

Nivå 2

BUMM, barn- och ungdomsmottagningar ger råd och stöd enligt 1177. Behandling av stick /sjukvårdsrädsla enligt åldersanpassade checklistor och tips vid träning inför undersökning, behandling, provtagning, injektioner.
Checklista BUMM

Nivå 3

Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, specialistteamet stick- och sjukvårdsrädda barn hjälper barn/ unga som har sjukvårdsrädsla pga. negativa erfarenheter från vården genom träning, inskolning och tillvänjning för att de i framtiden ska kunna hantera sin rädsla och känna trygghet. Teamet tar emot internremisser och i vissa fall externremisser om barnet har anknytning till barn- och ungdomsmedicinska kliniken.

För råd och stöd, kontakta specialistteamet Stick- och sjukvårdsrädda barn, barn- och ungdomsmedicinska kliniken Ryhov eller barn- och ungdomshabiliteringen, Habiliteringscentrum om sådan kontakt redan är etablerad.

Fastställt: 1111-11-11

Reviderad: 1111-11-11

Giltigt till och med: 1111-11-11

Fastställt av: Medicinsk programgrupp barn- och ungdomshälsa och primärvård

Ansvarig grupp: Barn- och ungdomshälsa

Granskat av grupp: Barn- och ungdomshälsa

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Patientinformation

Mer information

Referenser

Uppdaterad: 2018-09-07
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv