Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Intellektuell funktionsnedsättning hos barn och ungdomar

Vårdnivå och remiss 

Instans för primär bedömning vid misstänkt intellektuell funktionsnedsättning

  • Barn <6 år – BHV (barnhälsovård)
  • Barn >6 år – elevhälsan
  • Om man vid annan enhet, t.ex. inom primärvården, misstänker en intellektuell funktionsnedsättning, ska barnet hänvisas till BHV eller elevhälsan. Samma regler gäller för asylsökande barn. Asylsökande barn med livslång intellektuell funktionsnedsättning har ofta flera medicinska hälsoproblem som kräver utredning och behandling till exempel synnedsättning, hörselnedsättning, dålig psykiskt mående, förstoppning, undernäring, dålig tandstatus, epilepsi. Adekvat medicinsk utredning och behandling bör inledas vid första kontakt med öppenvården. Vid behov tas då kontakt med BUMM.

Barn med endast motorisk utvecklingsförsening följs upp av läkare på BUMM/elevhälsa.

Barn med konstaterade kromosomavvikelser eller syndrom utan funktionsnedsättning följs vid behov av barnläkare på BUMM.

Barn med konstaterade kromosomavvikelser eller syndrom som man vet innebär stor risk för intellektuell funktionsnedsättning bör först bedömas av barnläkare på BUMM eller av skolläkare. Vid behov av fördjupat medicinsk utredning eller behandling som kräver neurologkompetens kan barnläkare remittera barnet vidare till barnneurologmottagningen.

Utredning inom BHV eller elevhälsan omfattar bedömning av

  • BHV-läkare/skolläkare
  • psykolog
  • pedagog
  • social bedömning
  • vid behov logoped

När utredning är klar får familjen information om resultat och diagnos. Om utredning tyder på att barnet har intellektuell funktionsnedsättning och det finns behov av habiliteringsinsatser kan remiss till Habiliteringscentrum skrivas.

Barn med misstänkt intellektuell funktionsnedsättning samt komplexa tilläggsproblem kan vara svårdiagnosticerade och resultat av psykologutredning svårtolkat. Dessa kan remitteras för second opinion till Habiliteringscentrum.

Remiss till Habiliteringscentrum ska innefatta pedagogisk, medicinsk och psykologisk kartläggning.

Instans vid konstaterad livslång intellektuell funktionsnedsättning

Diagnostik och utredning 

Den intellektuella funktionsnedsättningen (tidigare kallat utvecklingsstörning) påverkar förmågan att ta emot och bearbeta information, att bygga upp egen kunskap och att använda sig av den kunskap man har. En person med intellektuell funktionsnedsättning har en intelligenskvot som ligger betydligt under genomsnittet, svårigheter att anpassa sig till omgivningen och klara sin vardag. Funktionsnedsättningen är bestående. Diagnosen sätts efter utredning av psykolog i samråd med övriga professioner. För en person med intellektuell funktionsnedsättning går utvecklingen långsammare.

Intellektuell funktionsnedsättning kan ha många orsaker, till exempel kromosomavvikelser, fosterskador och förlossningsskador. Oftast är orsaken okänd.

Det råder delade meningar om förekomsten av intellektuell funktionsnedsättning utifrån olika studier och definitioner. I Sverige anges prevalensen vara ca 1 %. Av dem har ca 85%, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Intellektuell funktionsnedsättning förekommer ofta i kombination med kommunikations-, syn-, hörsel-, nutritions- och sömnsvårigheter samt nedsatt tarm- och blåsfunktion. Vanligt förekommande är också psykisk ohälsa, epilepsi, neuropsykiatrisk och motorisk funktionsnedsättning samt utmanade beteende såsom aggressivitet och självskadande beteende. Diagnostik och utredning sker ofta parallellt inom olika verksamheter.

Behandling 

Behandling ställer krav på samarbete mellan olika vårdgivare. Dessa personer behöver ofta ha kontakt med exempelvis barnklinik, habilitering, barnmottagning, psykiatri, ortopedklinik, öron-, näs- och halsklinik, ögonklinik, tandhälsovård och allmänna riktlinjer för samverkan gäller. Exempelvis akuta eller allvarliga psykiatriska tillstånd följs via psykiatrin, epilepsi via barnneurologen, hypoventilationssyndrom via barnklinik, astma, förstoppning, inkontinens via BUMM etc.

Habiliteringscentrum ansvarar för tvärprofessionella specialisthabiliteringsinsatser som bidrar till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga, samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Insatser kan vara av utredande eller behandlande karaktär, oberoende av boendeform och sysselsättning och utifrån individuella behov. I specialisthabiliteringsteam finns oftast kurator, psykolog, sjukgymnast, specialpedagog, arbetsterapeut, logoped, sjuksköterska och läkare. Läkarkontakt på Habiliteringscentrum ersätter inte den som barnen bör ha med andra läkare i olika verksamheter enligt vanliga regler. Habiliteringscentrum utför huvudsakligen planerade insatser.

Världshälsoorganisationens (WHO) klassifikation ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) ligger till grund för det synsätt på funktionsnedsättning som Habiliteringscentrum arbetar utifrån. Den teoretiska modellen utgår från att barnets förmåga till aktivitet samt dess engagemang i olika livssituationer (delaktighet) bestäms av flera komponenter i samverkan. Dessa komponenter är kroppsfunktion och anatomisk struktur, omgivningsfaktorer och personfaktorer. En kartläggning av ett barns livssituation måste innefatta samtliga komponenter om man ska förstås vad som orsakar funktionshindret. Barnets funktionsnedsättning ger upphov till ett funktionshinder först när omgivningens krav överskrider barnets förmåga och miljön inte är anpassad för att kompensera för detta.

Målsättningen för insatser till barn med funktionsnedsättningar är att förbättra förutsättningarna för aktivitet och delaktighet. För att uppnå visionen om största möjliga delaktighet krävs inte bara behandlingsinsatser för att förbättra funktion utan också åtgärder för att undanröja hinder i barnets omgivning och hjälpmedel som begränsar funktionsnedsättningen.

Ovanstående synsätt innebär också krav på samverkan mellan olika huvudmän för att uppnå målsättningen med ökad delaktighet. Familj och personal från skola, socialtjänst och berörda enheter i regionen bör arbeta tillsammans med denna vision för ögonen.

Uppföljning

Fast läkarkontakt är önskvärd vid intellektuell funktionsnedsättning. Till exempel fast läkarkontakt på Habiliteringscentrum behövs vid utredning och behandling av funktionsnedsättning. Fast läkarkontakt och personlig kännedom på BUMM eller barnklinik är önskvärd framför allt vid stora medicinska behov och komplexa fall eller vid behov av täta kontakter (till exempel spädbarn/förskolebarn med Downs syndrom).

Intyg skrivs av den läkaren som har bäst kännedom om patienten. I vissa fall behöver flera läkare och olika yrkeskategorier från olika verksamheter delta vid intygskrivandet. 

Kvalitetsindikatorer 

Diagnostik kräver multidisciplinär bedömning. Ställd diagnos ska uppfylla DSM-5 kriterierna för intellektuell funktionsnedsättning.

Mer information

Detta är en fördjupning till Fakta, Funktionsnedsättningar hos barn och ungdomar

Uppdaterad: 2019-02-27
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv