Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Motorisk funktionsnedsättning hos barn och ungdomar

Vårdnivå och remiss

Instans för primär bedömning vid misstänkt motorisk funktionsnedsättning (inklusive förskolebarn med motorisk försening, skolbarn med fin- och/eller grovmotoriska svårigheter, tågång)

  • Barn <6 år – BHV (barnhälsovård)
  • Barn >6 år – elevhälsan
  • Om man vid annan enhet, t.ex. inom primärvården, misstänker en livslång motorisk funktionsnedsättning, ska barnet hänvisas till BHV eller närmaste barn- och ungdomsmedicinsk mottagning i öppenvård (BUMM). Samma regler gäller för asylsökande barn. Asylsökande barn med livslång motorisk funktionsnedsättning har ofta flera medicinska hälsoproblem som kräver utredning och behandling till exempel synnedsättning, hörselnedsättning, dålig psykiskt mående, förstoppning, undernäring, dålig tandstatus, epilepsi. Adekvat medicinsk utredning och behandling bör inledas vid första kontakt med öppenvården.

Barn med bestående brachial plexusskada remitteras till Habiliteringscentrum.

Barn ≤ 7år med misstänkt habituell tågång remitteras till barnläkare på BUMM. Vid behov av second opinion kan barnet remitteras till barnneurolog på barnkliniken. Barn > 7 år remitteras direkt till respektive ortopedmottagning. 

Barn med sen psykomotorisk utveckling följs upp av läkare på BUMM eller elevhälsa.

Barnläkare inom BUMM kan remittera barnet till sjukgymnast på Rehabiliteringscentrum vid behov av motorisk bedömning och rådgivning.

Vid misstanke om diagnos som innebär livslång motorisk funktionsnedsättning bör barnet först bedömas av barnläkare på BUMM. Vid behov av fördjupat medicinsk utredning eller behandling som kräver neurologkompetens kan barnläkare remittera barnet vidare till barnneurologmottagningen på barnkliniken.

Barn med konstaterade kromosomavvikelser eller syndrom som man vet innebär stor risk för motorisk funktionsnedsättning bör först bedömas av barnläkare på BUMM. Vid behov av fördjupat medicinsk utredning eller behandling som kräver neurologkompetens kan barnläkare remittera barnet vidare till barnneurologmottagningen.

Barn med fastställd diagnos som innebär livslång motorisk funktionsnedsättning (ex. cerebral pares, ryggmärgsbråck, dystrofia myotonica, Duchennes muskeldystrofi etc.) remitteras samtidigt till Habiliteringscentrum och till barnneurologmottagningen på barnkliniken.

Instans vid konstaterad livslång motorisk funktionsnedsättning

Diagnostik och utredning

Prevalensen för de vanligaste diagnoserna inom gruppen rörelsehinder är för cerebral pares 0,2 %, ryggmärgsbråck 0,02 %, flerfunktionshinder 0,025 %, muskelsjukdomar ca 0,07 % och bestående plexusskada 0,05 %.

Nedsatt rörelseförmåga förekommer ofta i kombination med kommunikations-, syn-, hörsel-, nutritions-, andnings- och sömnsvårigheter samt nedsatt tarm- och blåsfunktion. Vanligt förekommande är också psykisk ohälsa, epilepsi, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, ortopediska komplikationer och långvarig, svårtolkad smärta. Diagnostik och utredning sker ofta parallellt inom olika verksamheter.

 

Behandling

Behandling ställer krav på samarbete mellan olika vårdgivare. Dessa personer behöver ofta ha kontakt med exempelvis barnklinik, habilitering, barnmottagning, psykiatri, ortopedklinik, öron-, näs- och halsklinik, ögonklinik, tandhälsovård och allmänna riktlinjer för samverkan gäller. Exempelvis akuta eller allvarliga psykiatriska tillstånd följs via psykiatrin, epilepsi via barnneurologen, hypoventilationssyndrom via barnklinik, astma, förstoppning, inkontinens via BUMM etc.

Habiliteringscentrum ansvarar för tvärprofessionella specialisthabiliteringsinsatser som bidrar till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga, samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Insatser kan vara av utredande eller behandlande karaktär, oberoende av boendeform och sysselsättning och utifrån individuella behov. I specialisthabiliteringsteam finns oftast kurator, psykolog, sjukgymnast, specialpedagog, arbetsterapeut, logoped, sjuksköterska och läkare. Läkarkontakt på Habiliteringscentrum ersätter inte den som barnen bör ha med andra läkare i olika verksamheter enligt vanliga regler. Habiliteringscentrum utför huvudsakligen planerade insatser.

Världshälsoorganisationens (WHO) klassifikation ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) ligger till grund för det synsätt på funktionsnedsättning som Habiliteringscentrum arbetar utifrån. Den teoretiska modellen utgår från att barnets förmåga till aktivitet samt dess engagemang i olika livssituationer (delaktighet) bestäms av flera komponenter i samverkan. Dessa komponenter är kroppsfunktion och anatomisk struktur, omgivningsfaktorer och personfaktorer. En kartläggning av ett barns livssituation måste innefatta samtliga komponenter om man ska förstås vad som orsakar funktionshindret. Barnets funktionsnedsättning ger upphov till ett funktionshinder först när omgivningens krav överskrider barnets förmåga och miljön inte är anpassad för att kompensera för detta.

Målsättningen för insatser till barn med funktionsnedsättningar är att förbättra förutsättningarna för aktivitet och delaktighet. För att uppnå visionen om största möjliga delaktighet krävs inte bara behandlingsinsatser för att förbättra funktion utan också åtgärder för att undanröja hinder i barnets omgivning och hjälpmedel som begränsar funktionsnedsättningen.

Ovanstående synsätt innebär också krav på samverkan mellan olika huvudmän för att uppnå målsättningen med ökad delaktighet. Familj och personal från skola, socialtjänst och berörda enheter i regionen bör arbeta tillsammans med denna vision för ögonen.

 

Uppföljning

Fast läkarkontakt inom olika verksamheter är önskvärd vid motorisk funktionsnedsättning. Till exempel fast läkarkontakt på Habiliteringscentrum behövs vid utredning och behandling av funktionsnedsättning. Fast läkarkontakt och personlig kännedom på BUMM eller barnklinik är önskvärd framför allt vid stora medicinska behov, komplexa fall eller vid behov av täta kontakter.

Intyg skrivs av den läkaren som har bäst kännedom om patienten. I vissa fall behöver flera läkare och olika yrkeskategorier från olika verksamheter delta vid intygskrivandet.

Mer information

Detta är en fördjupning till Fakta, Funktionsnedsättningar hos barn och ungdomar

Uppdaterad: 2019-02-27
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv