Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Barn som far illa - rutinbeskrivning

Vårdnivå och remiss 

Bakgrund

År 1990 antog Sverige FN:s konvention om barns rättigheter. Barnkonventionen menar att principen om barns bästa ska genomsyra alla beslut och alla offentliga verksamheter som på något sätt berör barnen. Barn i barnkonventionens bemärkelse avser personer mellan 0-18 år, men även äldre ungdomar bör uppmärksammas.

När barnkonventionen blir svensk lag 2020 stärks barns och ungdomars rättigheter ytterligare samtidigt som skyldigheterna från myndigheter ökar. Det blir tydligt att barn är egna individer med egna rättigheter.

Rutinen kan fungera som stöd för hur man på bästa sätt kan hantera situationer där man får misstanke om att ett barn far illa. Dokumentet riktar sig både till den öppna och den slutna hälso-och sjukvården samt tandvården som har barn som vårdtagare, men även till de som arbetar med vuxna patienter med barn som anhöriga eller medföljare.

Målsättningen är att fler barn som utsätts för våld, sexuella övergrepp, omsorgssvikt eller bevittnat våld ska identifieras och erbjudas stöd.

En stor andel av barnen som söker vård kommer inte till barn- och ungdomsmedicin, utan till många andra specialiteter. Därför är det viktigt att all vårdpersonal som kommer i kontakt med barn, är uppmärksamma på signaler och handlar därefter. I handläggande av fall med misstanke om att ett barn far illa är det mycket viktigt att se till barnets bästa i situationen. Hur bråttom är det? Vid behov av undersökning av barnspecialist är det kanske lämpligare att man för barnets skull ordnar en välplanerad tid dagtid istället för att barnet skickas till akutmottagningen en sen kväll?

Personal som arbetar med barn och unga har skyldighet att anmäla till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa, (14 kap.1 § SoL). Avser barn under 18 år och gäller ej i nuläget ofödda barn. Skyldigheten att anmäla är absolut och ovillkorlig och kan ej överlåtas till någon annan. Det rekommenderas att man inte står ensam som anmälare.

 Vid behov av konsultation kontaktas i första hand dagtid barnskyddsteamet. Socialtjänsten eller allmänbakjouren på barnkliniken kan också vid behov bistå med röd och stöd.

Vid behov av akut anmälan efter kontorstid  görs denna  till socialjouren via 112.

Regionens chefer ansvarar för att framtagna rutiner är kända och efterföljs.

Råd inför konsultation med Socialtjänsten angående barn/ungdom som misstänks fara illa.

Att tänka på

  • Avidentifiera barnet/ungdomen och familjen om du endast avser att rådgöra med Socialtjänsten
  • Beskriv dina iakttagelser och din oro
  • En konsultation får aldrig ersätta en anmälan.

Följande iakttagelser kan du berätta om vid en konsultation

  • Vad visade barnet/ungdomen för beteende, känslor?
  • Om du har pratat med förälder/vårdnadshavare eller annan anhörig, hur ser de på det som hänt/uppmärksammats?
  • Vad visad föräldrarna/anhöriga andra runt barnet/ungdomen för beteende, känslor?
  • Vilken verksamhet du arbetar i samt din roll som anställd.
  • Beskriv de iakttagelser du gjort (t.ex. behov som misstänks försummas, misstankar om psykiskt/fysiskt våld och övergrepp
  • Vad har barnet/ungdomen själv sagt?
  • Berätta om barnets/ungdomens ålder, kön och i vilket sammanhang du mötte densamma.
  • Vilken/vilka situationer har föranlett din oro?

Utredning

Barn far illa när de utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, bevittnar/upplever våld mot närstående, lever i en miljö där våld och hot förekommer, utsätts för sexuella övergrepp eller fysisk och psykisk försummelse/omsorgssvikt. Barn far också illa när de utsätts för hedersrelaterat våld, som är en form av psykiskt våld eller kränkning, men kan även ta sig uttryck i fysiskt våld, sexuella övergrepp och könsstympning.

Barn att särskilt uppmärksamma

Alla barn kan fara illa men vissa kan ha en högre risk för att fara illa. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal har en ökad kunskap om dessa barns villkor och särskilda sårbarhet för att de skall få adekvat hjälp, stöd och behandling samt ett bra bemötande.

  • Barn med funktionsnedsättningar är mer beroende av sina föräldrar och detta kan innebära att det ställs stora krav på föräldraskapet. Barn med funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter kan ha särskilt svårt att berätta om sin utsatthet.
  • Barn till föräldrar med intellektuella och kognitiva funktionsnedsättningar kan ha svårigheter att anpassa omvårdnaden till barnets behov och utvecklingsnivå.
  • Barn till föräldrar som har psykisk störning, psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada samt missbruksproblem. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. (HSLkap5 §6-7) Denna lagstiftning kan även användas t.ex. när barnets förälder har utsatts för någon form av våld
  • Barn som bevittnat/upplevt våld mot närstående. Den allvarligaste riskfaktorn för våld mot barn är om det förekommer våld mellan de vuxna i hemmet. Ca 60 % av de barn som bevittnat/upplevt våld mot mamma blir själva utsatta för fysiskt våld.
  • Asylsökande och gömda barn har ofta erfarenheter av traumatiska upplevelser. Barnen kan riskera att fara illa då vårdnadshavare ofta sviktar i sin omsorgsförmåga på grund av egna traumatiska upplevelser och en utdragen asylprocess.
  • Barn med skyddade personuppgifter får avstå från många självklara delar av livet och är i högre grad utlämnade och utsatta
  • Ungdomar 13‒18 år löper ökad risk att utsättas för olika former av våld. De kan utsättas för våld i egna relationer, bevittna/uppleva våld mot närstående, utsättas för våld av omsorgspersoner och via digitala medier.
  • Symtom och indikationer

Det finns mönster som kan förekomma då föräldrar söker vård för sitt barn och som bör föranleda misstanke om att barnet far illa.

  • Barnet får onödig och skadlig eller potentiell skadlig medicinsk vård på anmodan av en omsorgsperson. (Medical Child Abuse).
  • Medicinsk hjälp söks påtagligt långt efter att barnets symtom/skada har uppkommit
  • Föräldrarna söker primärt för någon annan skada eller annat symtom som barnet har
  • Skildringen av symtom/skadeförlopp ändras eller är så vagt eller så detaljerat att det inte verkar sannolikt.
  • Barnets symtom/skada beskrivs på ett sätt som inte är förenligt med symtomets/skadans omfattning och art
  • Föräldrarna skyller på varandra, syskon eller husdjur
  • Föräldrarna har sökt vård för barnet vid upprepade tillfällen
  • Föräldrarna stöttar inte sina barn på ett adekvat sätt vid undersökningen eller behandlingen.
  • Föräldrarnas känslomässiga reaktioner och barnets samspel med föräldrarna är avvikande
  • Barnet har återkommande uteblivna eller avbokade besök

Symtom och tecken på att barn kan fara illa kan variera beroende på ålder, personlighet, utvecklingsnivå, grad av exponering samt andra risk- och skyddsfaktorer kring barnet.

Fysiska skador som kan förekomma vid fysiskt våld mot barn och ungdomar är

  • Blåmärken, bitmärken, brännskador, märken efter bälten och remmar, sårskador, svullnader, hudavskrapningar, blödningar, frakturer, hjärnskador med mera.

Viktigt att undersöka

  • Förekomst av avvärjningsskador hos barnet.
  • Förekomst av frakturer hos spädbarn.
  • Förekomst av skador av varierande ålder och atypiska lokalisationer.

Spädbarn

  • Tillväxthämning, kontaktsvårighet, passivitet och anknytningsproblem.
  • Spädbarn som kommer in efter oklart skalltrauma, medvetslöshet, kramper eller andningsstillestånd kan ha blivit utsatta för Abusive Head Trauma

Barn och unga

  • Utåtagerande, aggressivitet, passivitet , svårigheter i umgänget med andra.
  • Dålig hygien, omsorgssvikt
  • Försenad språkutveckling, inlärningsproblem, koncentrations- och minnessvårigheter, skolsvårigheter, hög skolfrånvaro
  • Dålig tillväxt och hälsa
  • Nedstämdhet, oro, rädsla, sömnsvårigheter, ont i magen, ont i huvudet, mardrömmar, ätstörningar självanklagelser och skamkänslor.
  • Riskbeteende på nätet.
  • Testar och använder alkohol, sniffning, droger med mera.
  • Långvariga psykiska problem som ångest, självskadebeteende, suicidalt beteende
  • Tidig sexualdebut, många sexuella kontakter

Differentialdiagnos vid barnmisshandel.pdf

Riskbedömning

  • Bedömning ska göras av barnets skyddsbehov, beakta anmälningsskyldigheten.
  • Uppföljning i form av inplanerade återbesök vid behov.

Anmälan

Använd gärna regionens blankett (RjL1166)   

Skriftlig anmälan kan se ut hur som helst. Om du mot förmodan inte använder blanketten tänk på att  ha med:

  • I vilken roll/situation har du träffat barnet?
  • När träffade du barnet och vem var med?
  • Vad har du iakttagit och varför väljer du att anmäla?
  • Ange dina kontaktuppgifter och hur man kan nå dig.
  • Ange om du önskar att Socialtjänsten ber om vårdnadshavarens samtycke till att återkoppla hur utredningen har gått och eventuella resultat.

Anmälningsförfarande

När görs en anmälan

  • Anmälan görs då misstanke finns om att barnet/ungdomen är i behov av hjälp, stöd eller omedelbart skydd för att tillgodose barnets/ungdomens hälsa och utveckling.
  • Rådfrågning till socialtjänsten kan alltid föregå en anmälan. Det är viktig att du då inte nämner barnets/familjens namn. Du behöver inte ha bevis för din oro/misstanke för att gå vidare med en anmälan.
  • Föräldrar kan alltid uppmanas att själva, eller med stöd av er, ta kontakt med socialtjänsten för att ansöka om stöd och hjälp. Denna åtgärd får dock inte ersätta anmälningsplikten.
  • Även om det som uppmärksammats är svårbedömt och obestyrkt är det inte vår sak att avgöra om det är ett ärende för socialtjänsten. Utredningsansvaret har socialtjänsten.
  • Anmälan ska göras skyndsamt.
  • Det är alltid barnets behov som är utgångspunkt för om an anmälan ska göras eller inte. Hänsyn ska inte tas till föräldrarna eller den egna verksamheten.
  • Att ett barn eller en ungdom är intagen på sjukhus, eller föremål för insatser från t.ex. BUP, och inte utsatt för någon omedelbar fara utgör inget skäl för att låta bli att anmäla.
  • Om du upplever att barnets situation och behov kvarstår över en längre tid och du är osäker på om stöd och hjälp har getts från socialtjänsten ska en ny anmälan göras oavsett om en anmälan gjorts tidigare.

Hur görs en anmälan

  • I ett akut skede kan anmälan göras muntligt till socialtjänsten. Muntlig anmälan kompletteras snarast med skriftlig information till berörd socialtjänst.
  • Skriftlig anmälan ska ske via brev.
  • Den skriftliga anmälan skickas till socialtjänsten i barnets/ungdomens hemkommun. Använd regionens blankett för anmälan ”Anmälan vid misstanke om att ett barn/ungdom far illa”.
  • Samtidigt med anmälan informeras vårdnadshavare. OBS! Vid misstanke om brott såsom sexuella övergrepp eller våld kontaktas ej vårdnadshavare av anmälaren.
  • Under icke kontorstid kontaktas socialjouren via 112.

Vem gör anmälan

  • All anställd personal samt valda ledamöter som får kännedom om misstanke att ett barn far illa har skyldighet att anmäla till barnets/ungdomens hemkommun.
  • På varje arbetsplats ska det finnas rutiner för vem som undertecknar en anmälan. Detta till stöd för personal som misstänker att ett barn/ungdom far illa. Lämpligt är att 1:a linjechef, sektionschef eller patientansvarig läkare undertecknar anmälan tillsammans med den som uppmärksammat barnets situation.

Vad ska anmälas

  • Barnets/ungdomens namn, adress, ålder/personnummer. Gärna telefonnummer till vårdnadshavare.
  • Anledning till anmälan. Beskriv de iakttagelser och den oro som finns runt barnet. T.ex. vilka av barnets behov som misstänks försummas, misstanke om fysiskt, psykiskt våld, övergrepp, kränkningar. Vad visade barnet för beteende, känslor, vad har barnet sagt mm.
  • Hur länge har oron funnits? När och i vilket sammanhang gjordes iakttagelserna?
  • Vilka eventuellt negativa konsekvenser kan du se för barnet på lång och på kort sikt, utifrån dina iakttagelser?
  • Finns det akut fara för barnet?
  • Känner vårdnadshavare till att anmälan görs? Hur är deras inställning?
  • Känner barnet/ungdomen till att anmälan görs? Hur är dennes inställning?
  • Namn och kontaktuppgifter till den som lämnat anmälan, befattning, telefonnummer, adress, lämpligast tid att nå dig/ansvarig chef.)

Vad händer när anmälan är gjord?

Information och dokumentation:

  • Den anställdes/verksamhetens anmälan, och de iakttagelser som lett fram till den samma, ska dokumenteras i sekretesskyddad journal eller i likvärdigt system.
  • Även i verksamhet som inte dagligen berörs av sekretess, ska anmälan dokumenteras och förvaras enligt sekretesslagen.
  • Anmälan skall kodas i patientens journal. I de fall då patienten är vårdnadshavare och anmälan gäller dennes barn skall skall dokumentation och kodning göras i patientens journal. KVÅ-kod GD-008-
  • Andra som möter barnet/ungdomen i t.ex. vårdteam, samverkansparter m.m., bör snarast informeras om att anmälan gjorts.
  • Ny information ska utan dröjsmål lämnas till socialtjänsten.

Stöd till anmälaren

Vid varje verksamhet ska det finnas rutiner för hur den anställde som upplever oro för ett barn/en ungdom ges stöd. När anmälan är gjord ska den anställde erbjudas stöd/handledning.

Roll och återkoppling

  • Då en anmälan inkommer till socialtjänsten ska utredning inledas utan dröjsmål, om det inte uppenbart går att avskriva den anmälda misstanken. Utredningen ska genomföras skyndsamt och inom 4 månader.
  • Om föräldrarna inte samtycker till den vård/de insatser som socialtjänsten föreslår, görs ett övervägande om tvångsvård med stöd av LVU (lagen om vård av unga) är tillämplig.
  • Under utredningen ska socialtjänsten ta ställning till om barnet/ungdomen har behov av skydd och/eller hjälp. Samt om eventuella förslag på insatser kan ges på frivillig väg och/eller i överenskommelse med föräldrarna.
  • Det är önskvärt att socialtjänsten återkopplar till anmälaren att anmälan mottagits, att utredning inleds eller inte, vem som handlägger ärendet, samt hur de kan komma i kontakt med densamme.
  • Det är oftast bra om anmälande personal finns med vid socialtjänstens träff med berörd familj, för att kunna redogöra för den oro man upplevt och de iakttagelser som föranlett anmälan. Detta är viktigt för att få ett så gott samarbetsklimat som möjligt runt barnet/den unge.
  • Familjen och barnet har rätt till strikt sekretesskydd från socialtjänsten. Socialtjänstens möjligheter att återrapportera om vad som sker efter anmälan och under utredning är därför begränsade. Samtycke från familjen ger dock alltid möjlighet till samverkan. De flesta familjer samtycker om argumentet är ”att samarbete gynnar deras barn”.

När en anmälan gjorts är det viktigt att fortsätta stödja och uppmärksamma barnet/ungdomen och dess familj. Finns det redan pågående insatser bör dessa fortsätta.

Mer information

Detta är en fördjupning till Barn som far illa, eller misstänkts fara illa

Uppdaterad: 2019-02-27
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv