Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Handläggning av kvarstående symtom efter covid-19 infektion hos barn

Majoriteten av barn med covid-19 har en mild kortvarig sjukdom som verkar läka utan restsymtom, men ibland tar det längre tid. En mycket ovanlig men allvarlig komplikation till covid-19 är ett tillstånd med hyperinflammation och påverkan från flera organsystem, MIS-C (multiinflammatory syndrom of childhood). Dessa barn är allmänpåverkade och har kraftigt inflammationspåslag.

Det kommer allt fler rapporter om långvariga symtom i efterförloppet till covid-19 hos främst vuxna, men även hos barn. Kunskapen om detta tillstånd är begränsad och det finns i nuläget inga nationella eller internationella riktlinjer specifikt för barn att luta sig mot. Det finns inte heller någon säkerställd biologisk bakgrund/förklaring till symtomen ännu men det är känt att infektionssjukdomar kan ge långdragna symtom i efterförloppet.

Detta dokument är framtaget som hjälp för att hitta ett rimligt sätt att handlägga tillstånd där det finns misstanke om postcovid och kommer att omarbetas eller ersättas av nationella riktlinjer så fort det finns sådana.
Kunskapsläget kommer med stor sannolikhet förändras mycket med en ökande erfarenhet.

Det finns ingen enhetlig definition av postcovid. Socialstyrelsen har valt att inte ange några exakta tidsgränser utan skiljer enbart mellan pågående covidinfektion och efterföljande hälsoproblem utan infektion (postcovid).

Symtomen efter en akut covid-19 infektion verkar kunna vara fluktuerande och varierande. De vanligaste rapporterade symtomen är:

  • Luftvägssymtom: andfåddhet, hosta

  • Hjärt-kärlsymtom: tryck över bröstet, bröstsmärta, hjärtklappning

  • Allmänna symtom: onormal trötthet, feber, smärta

  • Neurologiska symtom: kognitiv påverkan (koncentrationssvårigheter, minnesproblem), huvudvärk, sömnstörning, stickningar/domningar, yrsel

  • Gastrointestinala symtom: buksmärta, illamående, diarré

  • Muskuloskelettala symtom: led- och muskelvärk

  • Psykologiska/psykiatriska symtom: nedstämdhet, oro

  • Öron, näsa och halssymtom: tinnitus, öronvärk, halsont, yrsel, lukt-och/eller smakförlust

  • Dermatologiska symtom: hudutslag.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Första bedömning på vårdcentral. Identifiera sjukdom som kräver akut handläggning, t.ex. tecken till uttalad hjärt-/ lungpåverkan eller hyperinflammation, MIS-C. Vid misstanke om behov av akut omhändertagande, tas kontakt med barnklinikens jour.

Värdera symtom och utred differentialdiagnoser.

Vid uttalad påverkan på psykiska eller fysiska funktioner, t.ex. oförmåga att klara dagliga aktiviteter, skrivs remiss till barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM). Vid snabbt behov av bedömning av psykisk hälsa skrivs samtidigt remiss till En väg in, Barn och Unga psykisk hälsa.

Diagnostik och utredning

Utredning på vårdcentral för att utesluta akut sjukdom kan innefatta anamnes kring symtom, tidigare sjukhistoria och medicinering, kroppstemp, SaO2, EKG vid misstänkt hjärtpåverkan, mindre blodprovstagning, t.ex. Blodstatus, CRP.

Utredning avseende differentialdiagnoser planeras som vid sedvanlig symtomvärdering och kan innefatta lungröntgen, TSH, transglutaminas, ALAT, krea, U-status.

Antikroppstest Covid-19, om virustest inte gjorts vid insjuknandet, eller det finns en sannolik epidemiologisk beskrivning.

Sjukgymnast kan värdera fysisk prestationsförmåga med t.ex. 6 min gångtest.

Behandling

Att lyssna och ta patientens och familjens symtombeskrivning på allvar är viktigt vid komplexa och långvariga tillstånd. Familjens känsla av att vara bekräftad är grundläggande för deras trygghet, och blir därigenom en del av behandlingen.

Rehabiliteringen inriktas mot individens funktionsnedsättning.

Med den kunskap vi har nu finns inga specifika behandlingsrekommendationer, men viss symtomlindrande medicinsk behandling kan vara aktuell utifrån specifik situation.

Förslag på luktträning finns framtagen av forskare vid Stockholms Universitet och Karolinska Institutet.

Uppföljning

Då BUMM samverkar med annan vårdgivare, som exempelvis barn- och ungdomshälsan, kvarstår det medicinska ansvaret hos BUMM.

Barnperspektivet

  • Artikel 24 Barns rätt till hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering.

  • Artikel 12 Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet.

  • Artikel 28 Barns rätt till utbildning. Grundskolan ska vara tillgänglig för alla.

Kvalitetsindikatorer

Diagnoskod: Symtomdiagnos + U08.9 Covid-19 i den egna sjukhistorien, ospecificerat. Covid-19 diagnosen är ställd på basen av tidigare virustest, antikroppsanalys eller typisk symtombild, exempelvis feberepisod med efterföljande anosmi hos patienten eller annan familjemedlem.

Rehabilitering

Enkla råd kring regelbundenhet kring sömn, mat och fysisk aktivitet utifrån funktion ges på alla vårdnivåer.

Samverkan med relevanta vårdgivare och skola underlättar individens rehabilitering. Exempel på samverkan kan vara information om barnets funktionsnivå från medicinskt ansvarig, till elevhälsans medicinska del, eller upprättande av samordnad individuell plan, SIP mellan berörda.

Fastställt: 2021-06-08

Reviderad: 2021-06-08

Giltigt till och med: 2023-06-08

Fastställt av: Programgrupp barn

Ansvarig grupp: Barn- och ungdomshälsa

Granskat av grupp: Barn- och ungdomshälsa

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Uppdaterad: 2021-06-16
Åsa Pettersson, Bra Liv Hälsan 2 vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv