Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Intellektuell funktionsnedsättning - mer information

Intellektuell funktionsnedsättning är en funktionsnedsättning, inte en fysisk eller psykisk sjukdom. Det är inte något som man kan bota. Man kan hitta strategier och förhållningssätt som underlättar tillvaron för den som har en intellektuell funktionsnedsättning, för familjemedlemmar och andra i den sociala omgivningen.

Kognitiva funktionsnedsättningar kan bero på

  • Genetiska störningar till exempel Morbus Down eller Morbus Rett
  • Biokemiska störningar till exempel hypothyreos eller Föllings sjukdom.
  • Infektioner till exempel röda hund, cytomegalovirus (CMV),  herpes, hjärnhinneinflammation
  • Syrebrist och förgiftningar, asfyxi, prematuritet, alkohol
  • Olycksfall till exempel trafik  eller drunkning
  • Okänd orsak                          

I DSM-5 delar man in mental retardation i lindrig (IK 55-70), måttlig (IK 40—55), svår (IK 25—40) och djupgående (IK <25) utifrån den intellektuella funktionsnivån som bedöms med hjälp av begåvningstest.

Den som har en intellektuell funktionsnedsättning har svårt att förstå och lära sig vissa saker. Personen kan ibland se annorlunda ut. Det är vanligt att man samtidigt med intellektuell funktionsnedsättning har andra funktionsnedsättningar.

De flesta personer med en intellektuell funktionsnedsättning utvecklas på ett liknande sätt som alla andra inom en rad områden: motoriskt, intellektuellt, språkligt, känslomässigt och socialt. De genomgår samma faser men med långsammare utvecklingstakt och når inte lika långt som de flesta andra.

Intellektuell funktionsnedsättning är inte ett enhetligt begrepp och kan därför se mycket olika ut hos olika personer. En lindrig intellektuell funktionsnedsättning märks ibland inte förrän i skolåldern då det ställs krav på inlärning av mera teoretiska färdigheter. Hos personer med måttlig och svår intellektuell funktionsnedsättning är funktionshindret tydligt redan under spädbarnsåren och påverkar hela utvecklingen. Många vuxna som har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan bo självständigt i egen lägenhet. De kan läsa sådant som är skrivet på ett enkelt språk. De förstår pengar men kan ändå ha svårt att räkna ut vad de ska räcka till. Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning klarar ofta mycket självständigt men behöver även till viss del hjälp och stöd.

Personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning har oftast ett förståeligt tal och förstår sådant som är enkelt och hör ihop med vardagslivet. Som vuxna behöver de stöd av människor som ser till att de har det bra och hjälper dem med t.ex. mat, kläder, tider och pengar. De har behov av att vara delaktiga i vad som händer vilket bland annat innebär krav på anpassad kommunikation, exempelvis med hjälp av bilder och tecken.

I vuxen ålder innebär det för dem som har en svår intellektuell funktionsnedsättning att de inte kan tala utan visar känslor och vilja med kropp, röst och ansiktsuttryck. De behöver hjälp av människor som de känner väl för att bli förstådda. Även personer med svår intellektuell funktionsnedsättning är glada och ledsna som andra, känner ilska och längtan, har sin favoritmusik och sina älsklingsrätter.

Andra vanliga svårigheter
Andra svårigheter eller funktionsnedsättningar kan förekomma tillsammans med intellektuell funktionsnedsättning. Det är autism, epilepsi, adhd, tal- och språkavvikelser, cerebral pares, andra rörelsehinder eller motorikproblem, synnedsättning, hörselnedsättning och psykiska problem. Det är viktigt att även uppmärksamma dessa svårigheter och ge individen hjälp och stöd med hänsyn till dessa problem.

Vikten av tidig diagnos
Eftersom intellektuell funktionsnedsättning finns i olika svårighetsgrad innebär det att problemen blir tydliga i olika skeden i utvecklingen. Det förekommer att ungdomar och vuxna som har svårigheter att klara studier och arbete får en mycket sen diagnos. Diagnos är viktig för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna få sina specifika behov tillgodosedda och bli bemötta på ett bra sätt. Krav som man inte har förmåga att leva upp till kan leda till onödig stresspåverkan och psykisk ohälsa.

Hur kan vardagen se ut
Olika typer av personligt stöd liksom hjälpmedel och tillgänglig miljö är grundläggande förutsättningar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska få ett så aktivt och självständigt liv som möjligt. Graden av intellektuell funktionsnedsättning har betydelse för vad man kan lära sig och hur man kan fungera i samhället. Funktionshindrets svårighetsgrad påverkar också det stöd man kan få.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning har rätt till särskilda insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Lagen innebär bland annat rätt till särskilt stöd och särskild service vad gäller boende och sysselsättning.

Det viktigaste är att stötta den vuxne med intellektuell funktionsnedsättning i att bibehålla självkänslan, vilket omgivningen har stor del i genom att bemöta personerna på ett genomtänkt sätt.

Mer information

Uppdaterad: 2018-05-21
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv