Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Autism och intellektuell funktionsnedsättning (tidigare utvecklingsstörning) hos vuxna

Autism är en genomgripande störning i utvecklingen som kännetecknas av tre dominerande symtom (kallad Lorna Wings triad):

  1. begränsningar i ömsesidig social interaktion
  2. begränsningar i kommunikativ förmåga
  3. stereotypa och repetetiva aktiviteter

De flesta med autism har även samtidigt en utvecklingsstörning. Uppskattningsvis finns i dagsläget ca 600 - 700 personer med autism i Jönköpings län. Autism utan intellektuell funktionsnedsättning tillhör framför allt psykiatrins målgrupp. Svår autism utan intellektuell funktionsnedsättning ingår sedan 2016 i vuxenhabiliteringens målgrupp. Med svår autism avses nivå 3 för autism enligt DSM 5.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Alla personer med funktionsnedsättning i Jönköpings Region får till stor del stöd och hjälp från sitt vardagsnära nätverk i hemmiljö, daglig verksamhet, vårdcentral, funktionshinderomsorg eller socialtjänst gällande habilitering i vardagen.

Vardagsnära habilitering utförs av kommunens arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och personal i boende och daglig sysselsättning. Specialisthabilitering utförs av Habiliteringscentrums arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska samt andra specialistverksamheters personal. Insatser från de olika aktörerna kan pågå samtidigt.

I de flesta fall har personer med autism och intellektuell funktionsnedsättning kontakt med habiliteringscentrum. För att få tillgång till insatser av habiliteringscentrum krävs remiss/egen ansökan. En bedömning om personen tillhör habiliteringscentrums målgrupp görs. Utifrån frågeställning och behov avgörs vilka insatser som ska erbjudas. En planering av insatserna tillsammans med brukaren, anhöriga/närstående och företrädare sker.

Insatser från läkare och övrig sjukvårdspersonal inom primärvården utförs enligt samma riktlinjer som för personer utan funktionsnedsättning. Regelbunden läkarkontakt och personlig kännedom av patienten är en viktig förutsättning för en god vård för patientgruppen. Det är gynnsamt med samarbete mellan habiliteringsteam och personal på vårdcentral. Det kan vara aktuellt med förberedelser inför besök på mottagningar för att minska patientens oro och skapa trygghet. Intyg för personer med funktionsnedsättning skrivs av distriktsläkare. Om patienten har pågående kontakt med läkare på habiliteringscentrum kan intyget kompletteras av habiliteringsläkaren, exempelvis vid överklagan. Intyget kan även kompletteras av en annan specialist beroende på behov.

Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning även har andra typer av hälsoproblem, vilket ställer krav på samarbete mellan olika vårdgivare. Dessa personer behöver ofta ha kontakt med exempelvis psykiatri, ortopedmottagning, neurologmottagning, öron-, näs- och halsklinik, ögonklinik, tandvård. Allmänna riktlinjer för samverkan gäller då. Exempelvis sköts psykiatrisk problematik hos personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning via vårdcentral eller psykiatrin, epilepsi via neurologen etc.

Mer information, Vårdnivå och remiss, Autism och intellektuell funktionsnedsättning

Diagnostik och utredning

Diagnos ställs utifrån fastställda deskriptiva kliniska diagnoskriterier. Några specifika laboratorieprover eller andra undersökningsmetoder finns ej.

Diagnos ställs utifrån den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders IV) eller ICD-10 och kräver påtagliga brister i alla delkomponenter i Lorna Wings triad. Debuten skall ske före 3 års ålder varför diagnosen skall/bör ställas av barnneurolog, barnpsykiater eller barnläkare. Ibland har dock detta förbisetts varför diagnosen får ställas retrospektivt i samråd mellan läkare, psykolog och övriga i utredande team.

Mer om autism och Lorna Wings triad

Uttrycken för autism kan variera i hög grad hos olika individer. Ofta finns också andra funktionsnedsättningar som kan försvåra diagnostiken.

Prevention

Några klara preventiva åtgärder finns ej, däremot kan mycket göras för att minska funktionshindren. Framför allt strävar man efter att diagnosen ställs så tidigt som möjligt för att individen och familjen skall få optimal stöttning och för att utesluta behandlingsbar comorbiditet. Ofta fångas dessa individer upp i barnhälsovårdens kontroller på grund utav försenad psykomotorisk utveckling.

Behandling

Då individen ofta själv har svårt att redogöra för sin situation är det nästan alltid nödvändigt att anhöriga eller assistenter som känner individen väl är med som stöd vid besök hos läkare. Utan dessa initierade informanter är det mycket vanskligt att dra någon som helst slutledning av orsakerna till individens tillstånd.

Någon specifik medicinering mot autism finns inte. I stället gäller det att stödja och bygga på individens resurser och anpassa miljön kring individen.

Habilitering

Habilitering vid autism syftar till att optimera individens funktionsnivå och välbefinnande. Framför allt handlar det om att genom förebyggande verksamhet förhindra faktorer som kan påverka utvecklingen i negativ riktning och samtidigt stärka det positva och fungerande hos individen. Med tanke på individens behov av "same-ness", det vill säga behovet av rutiner och struktur, bör man sträva efter en välfungerande rutin i vardag och daglig sysselsättning och hålla sig till den. Avbrott i denna rutin leder vanligtvis till oro och aggresivitet. Med tanke på de kommunikativa problemen bör omgivningen vara så tydlig och förutsägbar som möjligt.
Habiliteringsinsatser som kan vara aktuella vid autism

Sjukskrivning

Oftast är inte sjukskrivning aktuell då dessa individer inte står till arbetsmarknadens förfogande (inte ens hela arbetsmarknaden). Dessa personer uppbär oftast aktivitetsersättning eller sjukersättning. De flesta läkarintyg bör kunna utfärdas inom primärvården, t.ex. läkarutlåtande om hälsotillstånd, handikappersättning och assistansersättning.
Intyg och utlåtanden som kan vara aktuella

Uppföljning

Individer med autism är känsliga för förändringar i miljö och rutiner och är i stort behov av kontinuitet. En liten, välfungerande och stabil personalgrupp kring individen ökar sannolikheten att individen kan fungera optimalt utifrån sin funktionsnivå.
Hälsokontroller vid autism

Barnperspektivet

Habiliteringen kommer i kontakt med föräldrar som har en intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan.

Barn som anhöriga (PDF, nytt fönster)

Barn som anhörig, vuxenhabiliteringens projekt (PP, nytt fönster)

Barnperspektiv (Fakta psykisk hälsa)

Samverkansteam för föräldrar i behov av särskilt stöd under graviditet, förlossning och tidigt föräldraskap (Fakta barn- och ungdomshälsa)

Kvalitetsindikatorer

På grund av bristande kontinuitet på läkarsidan tenderar dessa individers medicinlista att växa. Det är inte ovanligt med flera psykotropa (läs neuroleptika) preparat av samma typ. En kvalitetsindikator är således frånvaro av sådan polyfarmaci.

Då det psykosociala omhändertagandet är A och O i denna grupp är en tydlig kvalitetesindikator hur många olika individer (assistenter, skötare etc.) som träffar  individen per vecka. En stor "turn-over" av personal leder lätt till problematiskt beteende i gruppen och ses som så gott som varje sommar då alla sommarvikarier tar över de ordinarie assistenternas jobb. Detta kan leda till att man uppsöker sjukvård.

Fastställt: 2013-05-08

Reviderad: 2017-06-20

Giltigt till och med: 2019-06-20

Fastställt av: Medicinsk programgrupp habilitering och primärvård

Ansvarig grupp: Habilitering

Granskat av grupp: Habilitering

Kontaktperson för innehåll:

Johanna Andersson, Enhetschef kurator, Habiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik

Författare:

Uppdaterad: 2018-10-17
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv