Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Cerebral Pares (CP) hos vuxna

Cerebral Pares, som oftast kallas CP, är ett samlingsnamn för en grupp icke progressiva motoriska funktionsnedsättningar orsakade av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu omogna hjärnan. Skadan har inträffat innan 2 års ålder. Prevalensen är 2,2 –. 2,3 per 1000 födda.
Kort information om diagnosen CP

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Alla personer med funktionsnedsättning i Jönköpings Region får till stor del stöd och hjälp från sitt vardagsnära nätverk i hemmiljö, daglig verksamhet, vårdcentral, funktionshinderomsorg eller socialtjänst gällande habilitering i vardagen.

Vardagsnära habilitering utförs av kommunens arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och personal i boende och daglig sysselsättning. Specialisthabilitering utförs av habiliteringscentrums arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska samt andra specialistverksamheters personal. Insatser från de olika aktörerna kan pågå samtidigt.

I de flesta fall har personer med cerebral pares kontakt med habiliteringscentrum. För att få tillgång till insatser av habiliteringscentrum krävs remiss/egen ansökan. En bedömning om personen tillhör habiliteringscentrums målgrupp görs. Utifrån frågeställning och behov avgörs vilka insatser som ska erbjudas. En planering av insatserna tillsammans med brukaren, anhöriga/närstående och företrädare sker.

Insatser från läkare och övrig sjukvårdspersonal inom primärvården utförs enligt samma riktlinjer som för personer utan funktionsnedsättning. Regelbunden läkarkontakt och personlig kännedom av patienten är en viktig förutsättning för en god vård för patientgruppen. Det är gynnsamt med samarbete mellan habiliteringsteam och personal på vårdcentral. Det kan vara aktuellt med förberedelser inför besök på mottagningar för att minska patientens oro och skapa trygghet. Intyg för personer med funktionsnedsättning skrivs av distriktsläkare. Om patienten har pågående kontakt med läkare på habiliteringscentrum kan intyget kompletteras av habiliteringsläkaren, exempelvis vid överklagan. Intyget kan även kompletteras av en annan specialist beroende på behov.

Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning även har andra typer av hälsoproblem, vilket ställer krav på samarbete mellan olika vårdgivare. Dessa personer behöver ofta ha kontakt med exempelvis psykiatri, ortopedmottagning, neurologmottagning, öron-, näs- och halsklinik, ögonklinik, tandvård. Allmänna riktlinjer för samverkan gäller då. Exempelvis sköts psykiatrisk problematik hos personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning via vårdcentral eller psykiatrin, epilepsi via neurologen etc.

Mer information, Vårdnivå och remiss, Cerebral pares hos vuxna

Diagnostik och utredning

Diagnos ställs vid födsel eller tidigt i livet. Vid misstanke om odiagnostiserad CP-skada hos en vuxen person skrivs remiss till neurologmottagningen.

Behandling

Flera olika specialister kan behöva samarbeta kring personer med CP.
Behandling/uppföljning vid cerebral pares

Central Pares (CP) och smärta

Habilitering

Behov av habiliteringsinsatser är stort bland patienter med CP-skada. Funktionsnedsättningen innebär alltid ett rörelsehinder men kan också medföra störningar i förståelse, koncentration, minne, inlärning, beteende, smärta, syn, hörsel och kommunikation. Insatserna består av långsiktig habilitering tillsammans med personen och dess nätverk. En plan med mål och åtgärder bör upprättas för samordning av insatser. De flesta personer med CP har etablerad kontakt med personal på habiliteringscentrum och kan gärna uppmuntras att vända sig dit för råd.

Insatser som kan vara aktuella utifrån en individuell bedömning är:

Sjukskrivning

Ofta kräver uppgifter mer ansträngning och tar längre tid att utföra för en person med CP. En ökad uttröttbarhet finns. På grund av sin funktionsnedsättning kan de uppbära stöd från Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Läkarintyg bör kunna utfärdas inom primärvården, t.ex. läkarutlåtande om hälsotillstånd, handikappersättning och assistansersättning.

Intyg och utlåtanden som kan vara aktuella

Uppföljning

CPUP Nationellt kvalitetsregister är ett uppföljningsprogram som används för barn, ungdomar och vuxen med cerebral pares. Personer med CP, som går över från barnhabiliteringen till vuxenhabiliteringen, erbjuds idag uppföljning via detta kvalitetsregister.

CPUP - uppföljningsprogram för cerebral pares (nytt fönster)

Barnperspektivet

Habiliteringen kommer i kontakt med föräldrar som har en intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan.

Barn som anhöriga (PDF, nytt fönster)

Barn som anhörig, vuxenhabiliteringens projekt (PP, nytt fönster)

Barnperspektiv (Fakta psykisk hälsa)

Samverkansteam för föräldrar i behov av särskilt stöd under graviditet, förlossning och tidigt föräldraskap (Fakta barn- och ungdomshälsa)

Kvalitetsindikatorer

Habiliteringsplan med mål och åtgärder erbjuds alla personer som har kontakt med vuxenhabiliteringen.

Fastställt: 2013-09-27

Reviderad: 2018-06-13

Giltigt till och med: 2020-06-13

Fastställt av: Medicinsk programgrupp habilitering och primärvård

Ansvarig grupp: Habilitering

Granskat av grupp: Habilitering

Kontaktperson för innehåll:

Johanna Andersson, Enhetschef kurator, Habiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik

Författare:

Uppdaterad: 2018-11-28
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv