Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Mer information, Vårdnivå och remiss, Ryggmärgsbråck hos vuxna

Alla personer med funktionsnedsättning i Jönköpings Region får till stor del stöd och hjälp från sitt vardagsnära nätverk i hemmiljö, daglig verksamhet, vårdcentral, funktionshinderomsorg eller socialtjänst gällande habilitering i vardagen.

Enligt överenskommelsen mellan Region Jönköpings län och kommunerna i Jönköpings län är kommunens bashabilitering benämnd som habilitering i vardagen och Region Jönköpings läns insatser benämns som specialisthabilitering, mestadels från habiliteringscentrum men även från andra speciallistområden. Kommunen ansvarar för att arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor stödjer och är delaktiga i habilitering i vardagen, utifrån den enskildes behov oberoende av boendeform och sysselsättning. Mer information finns i dokumentet "Överenskommelse mellan Region Jönköpings Län och kommuner avseende habilitering" (PDF, nytt fönster)

I de flesta fall har personer med ryggmärsbråck kontakt med habiliteringscentrum. För att få tillgång till insatser av habiliteringscentrum krävs remiss/egen ansökan. En bedömning om personen tillhör Habiliteringscentrums målgrupp görs. Utifrån frågeställning och behov avgörs vilka insatser som ska erbjudas. En planering av insatserna tillsammans med brukaren, anhöriga/närstående och företrädare sker. Parallellt och efter genomförd insats av habiliteringscentrum sker den dagliga träningen inom ramen för habilitering i vardagen.

Habiliteringscentrum i regionen ansvarar för tvärprofessionella specialisthabiliteringsinsatser som bidrar till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga, samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Insatser kan vara av utredande eller behandlande karaktär, oberoende av boendeform och sysselsättning och utifrån individuella behov. I specialisthabiliteringsteam finns arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska. Habiliteringscentrum utför huvudsakligen planerade insatser, vilka bör ses som ett komplement till kommunens och primärvårdens ansvar och insatser.

Insatser från andra professioner än läkare utförs antingen av kommunen eller av regionen beroende på insatsens art. När flera aktörer är engagerade runt personen, kan nätverksmöte för att klargöra ansvarsfördelning vara nödvändigt. En plan med mål och åtgärder bör upprättas. När den enskilde har behov av insatser både från kommun och region kan en samordnad individuell plan (SIP) initieras av den enskilde eller av någon av de övriga aktörerna med samtycke från den enskilde.

Sjuksköterska på habiliteringscentrum har en rådgivande och handledande roll när det gäller målgruppens specifika funktionsnedsättning. Läkarinsatser inom habiliteringscentrum är aktuella för ca 30 % av personer som har kontakt med habiliteringscentrum. Övriga har kontakt med någon annan profession inom vuxenhabiliteringsteamet och har kontakt med läkare på vårdcentral. Kontakt med habilteringsläkare prioriteras för personer med mycket svår funktionsnedsättning såsom svår cerebral pares, svår autism med uttalat beteendeproblematik, medelsvår/svår intellektuell funktionsnedsättning med uttalat beteendeproblematik. Läkarkontakten är då en del av de tvärprofessionella insatser som syftar mot att bibehålla eller utveckla personens bästa möjliga funktionsförmåga. Läkarkontakt på habiliteringscentrum ersätter inte den kontakt som personerna bör ha med andra specialister på samma sätt som för personer utan funktionsnedsättning.

Insatser från läkare och övrig sjukvårdspersonal inom primärvården utförs enligt samma riktlinjer som för personer utan funktionsnedsättning. Regelbunden läkarkontakt och personlig kännedom av patienten är en viktig förutsättning för en god vård för patientgruppen. Det är gynnsamt med samarbete mellan habiliteringsteam och personal på vårdcentral. Det kan vara aktuellt med förberedelser inför besök på mottagningar för att minska patientens oro och skapa trygghet. Intyg för personer med funktionsnedsättning skrivs av distriktsläkare. Om patienten har pågående kontakt med läkare på habiliteringscentrum kan intyget kompletteras av habiliteringsläkaren, exempelvis vid överklagan. Intyget kan även kompletteras av en annan specialist beroende på behov.

Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning även har andra typer av hälsoproblem, vilket ställer krav på samarbete mellan olika vårdgivare. Dessa personer behöver ofta ha kontakt med exempelvis psykiatri, ortopedmottagning, neurologmottagning, öron-, näs- och halsklinik, ögonklinik, tandvård. Allmänna riktlinjer för samverkan gäller då. Exempelvis sköts psykiatrisk problematik hos personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning via vårdcentral eller psykiatrin, epilepsi via neurologen etc. Huvudriktlinjer för samverkan mellan psykiatri och primärvård för vuxna, Fakta dokument psykisk hälsa vuxna

Mer information

Det här är ett underdokument till Ryggmärgsbråck hos vuxna

Uppdaterad: 2018-10-17
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv