Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Utredning av intellektuell funktionsnedsättning hos personer med icke svensk bakgrund

Generellt blir det oftare svårare att ta ställning till eventuell diagnos intellektuell funktionsnedsättning hos personer med icke svensk bakgrund, särskilt om personen inte talar svenska och/eller inte har haft någon fungerande skolgång.

Likt vid alla utredningar av intellektuell funktionsnedsättning krävs att tre delar ska vara uppfyllda för att ställa diagnos. Kriterierna beskrivs i manual DSM-5 och är:

  1. Kognitiva förmågor, bedömda via standardiserade test, som ligger två standardavvikelser lägre än genomsnittet

  2. Nedsatta adaptiva förmågor inom flera livsområden.

  3. Svårigheterna har debuterat och funnits sedan uppväxten.

Nedan följer en lista med punkter och idéer som förhoppningsvis kan vara till stöd för att underlätta utredningar intellektuell funktionsnedsättning hos personer med icke svensk bakgrund. Dessa punkter kommer givetvis inte göra att sådana utredningar blir enkla eller okomplicerade, utan är avsedda att i någon mån vara ett stöd i det komplicerade arbetet.

Att tänka på:

  • Vid utredningar med personer med icke svensk bakgrund kan det i samtliga dessa delar vara svårare än annars att få fram rättvisande information och att bedöma informationen. Utifrån erfarenhet är särskilt resultat från testningen svårbedömda och gör det än viktigare att fundera kring de övriga delarna av diagnosen, nedsatta adaptiva förmågor samt att svårigheterna debuterat tidigt i livet.

  • Det går att använda tolk vid verbala testuppgifter, men det gör inte att resultaten blir helt tillförlitliga. Vissa uppgifter i de verbala delarna blir mycket svåra att rättvist översätta fråga och svar i, exempelvis uppgifter i Ordförråd samt Likheter. Tolk kan användas för att anamnes och verbala instruktioner till testuppgifter ska bli rätt, men det finns förstås även där större risk för missförstånd eller oklarheter.

  • Personer som aldrig gått i skolan och/eller är analfabeter, kommer sannolikt prestera sämre på de olika kognitiva testen, även de icke verbala. Övriga informationsdelar i utredningen blir därför extra viktiga att ta hänsyn till.

  • För att få en god beskrivning av vanliga svårigheter vid intellektuell funktionsnedsättning finns i DSM-V en tabell som beskriver vanliga svårigheter inom olika områden vid olika nivåer av intellektuell funktionsnedsättning. Tabellen är förstås ungefärlig men användbar som ungefärlig jämförelse vilka svårigheter respektive förmågor man kan förvänta sig.

  • Den svenska översättningen av DSM-V är inte fullständig. Intellektuell funktionsnedsättning är en av de diagnoser där det finns ytterligare relevant information i den engelskspråkiga fullständiga manualen.

  • Vanligtvis är WAIS-IV det test som brukar användas vid bedömning av intellektuell funktionsnedsättning. För personer med icke svensk bakgrund kan det dock finnas skäl att välja icke verbala test som ersättning, exempelvis finns Leiter-3 samt SON-R vilka är icke verbala och med svensk manual. Man kan dock inte förvänta sig att heller de icke verbala testen alltid kan ge ett rättvisande resultat av kognitiva funktioner för en person som till exempel aldrig gått i skolan och/eller är analfabet.

  • Överväg om bedömningar av andra yrkeskategorier kan vara till hjälp för att få en rättvisande utredning kring personens kognitiva förmågor, exempelvis arbetsterapeut, logoped eller läkare.

  • Det finns skattningsskalor för att bedöma adaptiva förmågor. Till svenska finns ABAS-II samt Vineland översatta, men endast med normer för barn och ungdomar. I vissa fall kan man ändå använda skattningsskalorna och jämföra värdena med normer för den högst åldersgruppen, resultatet blir då inte exakt enligt normering men kan ge en tydlig indikation. Man kan även använda formulären för att hitta konkreta exempel på områden som är viktiga undersöka och konkreta frågor som man kan ställa. Givetvis är dock inte någon av skattningsskalorna så välgjord att det är möjligt använda den annat än som komplement till den kliniska bedömningen och intervjun.

  • För att få god information om svårigheter vad gäller adaptiva förmågor bör man försöka få information från både intervjupersonen själv men även med någon/några andra personer som känner personen.

  • Eftersom dessa utredningar kan vara svåra både att planera och tolka resultaten från kan utredare gärna ta kontakt med vuxenhabiliteringen för att diskutera upplägg av utredningen eller tolkning av olika resultat.

Mer information

Detta är ett underdokument till Intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) hos vuxna

Uppdaterad: 2019-05-10
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv