Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Infektiös gastroenterit hos vuxna, akut

Fakta kliniskt kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal inom Region Jönköpings län.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Egenvård i hemmet

  • De flesta med akut gastroenterit kan vårdas i hemmet men bör få kompetent rådgivning.
  • Sjukdomens akuta karaktär gör att klinisk bedömning vid behov bör ske inom 1 dygn.
  • Handhygien

Överväg remiss till sluten vård

  • Misstanke på intorkning
  • Äldre/ensamboende som har svårt att hantera symtomen själva.
  • Patienter med ökad risk för allvarlig vätskebalansstörning (diabetes, ACE-hämmare, tarmstomi, graviditet med mera).
  • Blodiga diarréer.
  • Påtagliga buksmärtor utöver diarré.
  • Långvariga symtom (flera veckor) även om mindre allvarlig sjukdomsbild.

Akut remiss till sjukhus

  • Vitala parametrar, vid BT <90, andningsfrekvens >30,P02 <90  - misstänkt sepsis
  •  Uttalade buksmärtor/patologiskt bukstatus

Diagnostik och utredning

Anamnes

  • Diarré i närmaste omgivningen (vinterkräksjuka, rotavirusinfektion, shigella, utbrott av ”matförgiftning”).
  • Nyligen använt antibiotika (clostridium difficile).
  • Utlandsresa (campylobacter, salmonella).
  • Snabbt insjuknande (vinterkräksjuka, toxinutlöst matförgiftning).
  • Blodig diarré (campylobacter, shigella, EHEC, amöbadysenteri).

Översikt tarmsmittor

Faecesprov

Ger möjlighet till etiologisk diagnos och vid behov riktad terapi. Vid mild diarré och kräkning av övergående natur behövs ej provtagning för att fastställa orsak.

Smittskyddsanmälan

Ska göras vid fynd av EHEC, campylobacter, salmonella, shigella, yersinia, amöba, giardia. Behandlande läkare har ansvar för smittspårning och anamnes kring smittkälla för att upptäcka eventuella omgivningsfall och rapporterar vid behov till länets smittskyddsenhet som spårar vid utbrott.

Blodprover

  • För att utesluta allvarlig dehydrering: Hb, EVF, kreatinin, natrium, kalium.
  • Misstanke om disseminerad infektion: CRP, blodstatus.
  • Misstanke om tarmblödning: Blodstatus.
  • Vid uttalade buksymtom: Blodstatus, CRP, ALAT, ALP, bilirubin, kreatinin.

Behandling

  • Peroral rehydrering i hemmet. Om möjligt med balanserad halt av socker och salt. Vätskeersättning till vuxna: 1 liter kokt och avsvalnat vatten, 6 teskedar strösocker, 0,5 tesked salt. De flesta vätskor duger dock bra. Det viktiga är att mäta vätskeintag samt vara observant på urinmängderna.
  • De flesta diarrésjukdomarna är självläkande inom en vecka.
  • Antibiotika är sällan indicerat och kan förlänga bärarskap av exempelvis salmonella. Vid svår enterit orsakad av shigella eller clostridium difficile ges antibiotika.
  • Vid påtagliga diarréer/kräkningar rekommenderas uppehåll i behandling med tex. ACE-hämmare. Insulinbehanding bör fortsätta men överväg dosjustering.
  • Kunskap saknas om nyttan av matrestriktioner.
  • Hygienråd vid tarmsmitta, patientinformation

Sjukskrivning

Fastställt: 2011-09-12

Reviderad: 2018-05-15

Giltigt till och med: 2020-05-15

Fastställt av: Medicinsk programgrupp: primärvård, infektionskliniken

Ansvarig grupp: Infektion och smittskydd

Granskat av grupp: Infektion och smittskydd

Kontaktperson för innehåll:

David Tell, Distriktsläkare, Rosenhälsans vårdcentral Huskvarna, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Cecilia Magnusson, Överläkare, Infektionskliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Uppdaterad: 2018-09-12
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv