Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Urinvägsinfektion hos KAD-bärare

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Patienter med kateterassocierad urinvägsinfektion kan handläggas både i primärvård och slutenvård.

Diagnostik och utredning

Kateterassocierad asymtomatisk bakteriuri:

Majoriteten av KAD- bärare har koloniserats av bakterier redan inom 10 dagar från katetersättning. Bakterierna trivs i den biofilm som finns på kateterns in- och utsida.

Kateterassocierad urinvägsinfektion innefattar samtliga följande faktorer:

  • Frånvaro av annan identifierad infektionskälla
  • Lokala symtom: Obstruktion av urinflödet, hematuri, flanksmärta
  • Feber och/eller sepsis

Om lokala symtom (se ovan) saknas ska annan diagnos övervägas. Distala symtom som sveda från urinröret, trängningar och urinläckage kan vara orsakade av mekanisk irritation.

Provtagning:

Prevention

  • ”KAD – bara när det behövs”, Vårdrelaterade urinvägsinfektioner, Säker vård - alla gånger, Region Jönköpings län , se under rubriken riktlinjer.
  • Förebygg smittspridning genom goda hygienrutiner och god handhygien.
  • Kvarkateter ska sättas antiseptiskt, med adekvat glidmedel och minsta möjliga storlek på katetern (oftast Ch 12-14) för att undvika skador och infektioner vid katetersättning.
  • Katetern ska avvecklas så snart det är möjligt (plan för detta bör finnas i journalen)  alternativt överväg byte till RIK (ren intermittent kateterisering) eller suprapubiskateter, då dessa medför en lägre risk för symtomgivande UVI.
  • Systemet ska vara stängt mellan tömningar.
  • Byte av kvarkateter får anpassas individuellt och ska göra före obstruktion av urinflödet uppstår.

Behandling

Vid avsaknad av lokala symtom (se ovan), överväg annan orsak än kateterassocierad urinvägsinfektion.

Empirisk behandling

  • Asymtomatisk bakteriuri: Antibiotika rekommenderas inte.
  • Kateterassocierad urinvägsinfektion (övre uvi):

Peroral behandling:

  • Ciprofloxacin 500 mgx2, 7 dagar
  • Bactrim 2 tabletterx2, 10 dagar

Justera antibiotikaval efter odlingssvar.

KAD-byte före insatt antibiotika kan vara av värde om katetern suttit > 7 dagar. Mer praktiskt kan vara att byta katetern ett par dagar in på behandlingen.

Svamp: Vid Candidauri behandlas inte lokal infektion, överväg att dra/byta kateter.

Stenbildande bakterier: Katetern bör alltid avlägsnas alternativt bytas vid urinvägsinfektion orsakad av ureas-positiva bakterier så som Corynebacterium urealytikum, Klebsiells spp. (ibland), Morganella morganii, Proteus spp., Providencia, Pseudomonas spp.(ibland). Dessa bakterier kan också medföra risk för urinblåsekonkrement varför cystoskopi bör övervägas.

Behandling av asymtomatisk bakteriuri kan bli aktuellt vid urologisk kirurgi, som del i plan för kontroll av nosokomial infektion via smittskydd och vårdhygien och till patienter med hög risk för infektiösa komplikationer till exempel immunsupprimerade.

Profylax

Antibiotikaprofylax rekommenderas inte generellt, men kan komma i fråga vid upprepade infektioner hos de som tillämpar RIK och i anslutning till KAD-byte hos de som ofta drabbas av febril UVI vid kateterbyte till exempel Ciprofloxacin 500 mg, engångsdos 1-2 h före KAD-byte.

Vid obstruktion av urinflödet på grund av grumlig urin rekommenderas blåssköljning med steril natriumklorid 9mg/ml eller annan ordinerad steril vätska. Detta oavsett vårdgivare. För rätt handhavande se Vårdboken "Katetrisering av urinblåsan".

Kateterisering av urinblåsa, Vårdhandboken (nytt fönster)

Faktorer som INTE har evidens att påverka risken för kateterassocierad urinvägsinfektion: Systemisk antibiotikaprofylax, profylax med metenamin (Hiprex) eller tranbär, daglig rengöring av underlivet, spolning av kateter, bakteriedödande medel i kateterpåsen, rutinmässigt kateterbyte, antibiotikaprofylax vid kateterbyte, screening och behandling av asymtomatisk urinvägsinfektion hos kateterbärare.

Kvalitetsindikatorer

Målet på nationell nivå är att halvera antalet vårdrelaterade infektioner (VRI), från 2,4 – 1,2% av inneliggande patienter, före utgången av 2014 jämfört med den nationella mätningen av VRI hösten 2008, enligt Sveriges kommuner och landsting.

Lokala mätningar i Region Jönköpings län:

Fastställt: 2013-09-27

Reviderad: 2018-06-13

Giltigt till och med: 2020-06-13

Fastställt av: Medicinsk programgrupp infektion och smittskydd och primärvård

Ansvarig grupp: Infektion och smittskydd

Granskat av grupp: Urologi

Kontaktperson för innehåll:

David Tell, Distriktsläkare, Rosenhälsans vårdcentral Huskvarna, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Joakim Aronsson, Överläkare, Infektionskliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Patientinformation

Att få en kateter i urinblåsan, 1177 Vårdguiden (nytt fönster)

Referenser

Källor:

  1. Infektionsläkarföreningens ”Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna”
  2. Tenke P, Kovacs B, Bjerklund Johansen TE, et al. European and Asian guidelines on management and prevention of catheter-associated urinary tract infections.
  3. HootonTM, BradleySF, CardenasDD, et al. Diagnosis, prevention, and treatment of catheter-associated urinary tract infection in adults: 2009 International Clinical Practice Guidelines from the Infectious Diseases Society of America.
Uppdaterad: 2018-09-12
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv