Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Aortastenos

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Primärvården handlägger

Lindrig och måttlig aortastenos utan symtom (svimning, angina, svikt, BT fall på arbetsprov).

Remiss till kardiolog

  • Måttlig aortastenos med symtom.
  • Uttalad aortastenos utan symtom bör diskuteras med kardiolog.
  • Uttalad aortastenos med symtom.
  • Kongenitala aortastenoser hos yngre patienter <50 år.

Betrakta nedsatt vänsterkammarfunktion (EF < 50 %), symtom vid arbetsprov eller NT-pro-BNP tre gånger över normalgränsen som en prognostiskt ogynnsam faktor: Motiverar remiss till kardiolog.

Diagnostik och utredning

EKG

NT-pro-BNP

UKG

Gradering av hemodynamisk betydelse

Arbetsprov

Utförs vid behov om patienten är asymtomatisk eller har ringa symtom som är i behov av objektivisering. Vid symtom på tät aortastenos (hjärtsvikt, syncopekänsla, angina pectoris) är undersökningen kontraindicerad.

Behandling

Information till patienten

Ta snar kontakt med läkare om bröstsmärtor, andfåddhet eller yrsel/svimning.

Medicinsk behandling

Dessa patienter kan bli sämre av takykardier till exempel snabbt förmaksflimmer, vilket i första hand kan regleras med betablockad.

Om antihypertensiv behandling tolereras väl kan den fortgå.

Nyupptäckta uttalade aortastenoser ska inte insättas på ACE-hämmare.

Patient med aortastenos som redan står på ACE-hämmare kan stå kvar på detta förutsatt avsaknad av yrsel och svimningstendens. Dessa patienter ska följas kliniskt avseende symtom (svimning, yrsel). Dossänkning kan övervägas hos alla patienter med uttalad aortastenos.  

Operativa ingrepp

Öppen thoraxkirurgi sker med mekanisk eller biologisk aortaklaff hos lågriskpatienter. TAVI (Transcatheter Aortic Heart Valve Inplantation) är ett alternativ för högriskpatienter.

De som kan bli aktuella för ingrepp är patienter som förväntas få en bättre livskvalité av ingreppet. I bedömningen ska man ta hänsyn till patientens totala komorbiditet och risk, t.ex. för stroke.

En förväntad överlevnad på mer än 1 år är en förutsättning för TAVI-utredning. Om patienten har bedömts kunna gynnas av operativ åtgärd ska ett multidisciplinärt hjärtteam (kardiolog, thoraxkirurg, thoraxanestesiolog, klinisk fysiolog, thoraxradiolog) bedöma risk och om behandlingen är lämplig.

Sjukskrivning

Vid begränsande symtom (angina pectoris, svimningar eller hjärtsvikt) kan sjukskrivning bli aktuell motsvarande funktionsnedsättningen. Efter aortaklaffkirurgi sjukskrives vanligen patienten 4 – 8 veckor.

Förebyggande sjukpenning kan möjliggöra deltagande i hjärtrehabilitering efter arbetsåtergång.

Uppföljning

Patienter med lindrig aortastenos

Uppföljning av operabla patienter

Kliniskt läkarbesök med 2 års intervall. Komplettering med ekokardiografi vart 3:e-5:e år och vid nytillkomna symtom.

Patienter med måttlig aortastenos

Kliniskt läkarbesök med 1 års intervall och eventuellt oftare vid tecken på påtaglig progress och då kontakt med kardiolog. Komplettering med ekokardiografi och eventuellt arbetsprov vid försämring eller vart annat/tredje år.

Patienter med uttalad aortastenos (tät)

Preoperativ utredning bör övervägas hos patienter som bedöms operabla, remiss skickas i så fall till kardiolog.

Om patienten är helt asymtomatisk föreslås exspektans och följs då med läkarbesök 2 ggr per år, eventuellt kompletterat med UKG och arbetsprov. Patienter med nedsatt systolisk funktion räknas som symtomatiska. Vid tillkomst av symtom eller nedsatt arbetsförmåga ska alltid diskussion med kardiolog föras.

Kvalitetsindikatorer

  • Andel patienter accepterade för kirurgi efter VOC rond.
  • 30 dagars mortilitet efter klaffkirurgi.

Omvårdnad

Patienter som klaffopereras i Linköping kommer för postoperativ vård till hjärtvårdsavdelningen i Jönköping, respektive medicin avd D i Eksjö, Avd D i Värnamo.
Postoperativ vård efter klaffoperation

Rehabilitering

Sjukhusfas

Efter thoraxkirurgi ska sjukgymnast alltid kontaktas för postoperativ uppföljning av rörelseträning, andningsträning och mobilisering samt bedömning av hjälpmedelsbehov. Dessutom information om fysisk aktivitet och träning.

Rörelseprogram för nacke/axlar

Fysisk aktivitet och träning efter hjärtoperation (PDF, nytt fönster)

Rehabiliteringsfas

Inom några veckor efter utskrivning kallas patienten till sjukgymnast för bedömning av fysisk funktion och fysisk träning i hjärtgrupp i 3-6 månader. Kontakt förmedlas av sjukgymnast på vårdavdelning alternativt via hjärtmottagning.

Vid behov finns även möjlighet till kontakt med övrig rehabiliteringspersonal som till exempel arbetsterapeut, dietist, kurator eller psykolog. Denna kontakt förmedlas oftast via sjuksköterska på respektive sjukhus hjärtmottagning.

Genomgånget klaffingrepp

Fastställt: 2010-03-03

Reviderad: 2018-06-01

Giltigt till och med: 2020-06-01

Fastställt av: Medicinsk programgrupp medicin och primärvård

Ansvarig grupp: Hjärta-kärl

Granskat av grupp: Hjärta-kärl

Kontaktperson för innehåll:

Charlotte Arvidsson, St-läkare, Hälsans vårdcentral 1 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Uppdaterad: 2018-09-12
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv