Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Eksem

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Eksem är en vanlig hudsjukdom och de allra flesta eksempatienter kan och bör skötas i primärvården.

Svåra och/eller generaliserade eksemformer bör skötas i samråd med dermatolog eller av dermatolog.

Atopiskt eksem hos barn kan, vad gäller milda – medelsvåra eksem, skötas av primärvård och för barn under 1 år barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. I övriga fall bör dermatolog konsulteras.

Handeksem av måttlig och svår karaktär bör vid något tillfälle remitteras till hudklinik/mottagning för utredning av kontaktallergi med epicutantest.
Handeksem

Under pågående utredning/behandling ansvarar hudkliniken för den aktuella diagnosen men inte för andra hudåkommor.

Efter avslutad utredning/behandling sker fortsatt receptförskrivning som regel i primärvården.

Diagnostik och utredning

Eksem är en inflammation i huden som yttrar sig med rodnad, papler och klåda. Akut eksem kan debutera med vesikler  eller blåsor som när de spricker blir vätskande. Bakterieinfektion kan tillstöta och försämra eksemet som då även kan uppvisa gula varblåsor eller brungula sårskorpor. Vid kroniska eksem är huden förtjockad, torr och fjällande och det kan uppstå smärtande sprickor.

Vanligast förekommande

  • Hos små barn: atopiskt eksem
  • Hos den unge vuxne: atopiskt eksem, seborroiskt eksem och kontaktallergier
  • Hos de äldre patienterna: kontakteksem, seborroiskt eksem.

Nummulära eksemvarianter finns i alla åldersgrupper.

Atopiskt eksem

Det finns en koppling i ärftlighet och sjuklighet till astma, allergisk rhinokonjunktivit och födoämnesallergi. Hos spädbarnet är eksemet lokaliserat framför allt till kinder och extensorsidor av extremiteter. Hos större barn i böjvecken och glutealt och hos den vuxne i ansiktet och på övre delen av bröstet. Handeksem förekommer i alla åldrar.

Klådan är ett uttalat problem och kliandet i sig kan försämra eksemet (en ”ond” klådcirkel uppstår). Eksemet kan försämras av olika irriterande faktorer och av  sekundärinfektion. Oftast ses en försämring vintertid p.g.a. kallt och torrt klimat.

Utredning för allergi mot inhalationsallergen och födoämnen är oftast inte indicerat vid enbart eksem förutom i vissa fall hos små barn. Utredning kan då ske på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning.

Handeksem
Handeksem

Kontakteksem

Svårbehandlade eksem, speciellt på händer, i ansiktet och på underben, bör utredas av hudläkare, för mer information, se Fakta-dokument handeksem.

Nummulärt eksem

Eksemet är myntformat och kliande. Vanligaste lokalisationen är armar och ben, men det kan även finnas på andra ytor. Allergier brukar inte kunna påvisas som orsak. Svårbehandlat och ofta recidiverande.

Seborroiskt eksem

Denna eksemtyp finns på talgkörtelrika områden såsom i hårbotten, hörselgångar, nasolabialt, vid ögonbryn, centralt på bröstet samt i hudveck. Svampen Pityrosporon ovale spelar en etiologisk roll.
Kan förekomma hos barn innan 6 månaders ålder i form av skorv i hårbotten och/eller blöjdermatit.

Sekundärinfekterat eksem

Försämring av eksem med omgivande rodnad och ökad vätskning. Oftast utgörs infektionen av staph. aureus och i enstaka fall av β-hemolytiska streptokocker grupp A. Bakterieodling bör tas från infekterad hud då antibiotikabehandling övervägs.

Behandling

Lokala glukokorticoider är ofta tillräcklig behandling även för sekundärinfekterat eksem. Komplement med kaliumpermanganat (0,1 %) i form av omslag i 15 min under 2 - 3 dagar för att torka upp eksemet .
Antibiotika per os är indicerat vid uttalad infektion eller utebliven effekt av enbart lokala glukokortikoider.  Rekommenderad behandlingstid 7 - 10 dagar.

Sekundärinfekterat eksem Antibiotika Dos vuxna Dos barn
Förstahandsval Flukloxacillin 750 mg -1000 mg x 3 50-75 mg/ kg/ dygn uppdelat på 3 doser
Andrahandsval Cefadroxil 500-1000 mg  x 2 25-30 mg/kg/dygn fördelat på två doser
Vid PC-allergi Klindamycin 150-300 mg x 3         15 mg/kg/dygn fördelat på tre doser

 

Behandling

Mjukgörande behandling

Behandling med mjukgörare är basbehandling vid alla former av eksem.
Mjukgörande beredningar och tillsatser

Riktlinjer från Läkemedelskommitten angående receptfria läkemedel

Kortisonbehandling

  • Milda – medelstarka: smörjes 2 gånger dagligen i 2 veckor, en gång dagligen i 2 veckor, varannan dag till var tredje dag till utläkning. Hos barn under 1 år är milda steroider oftast tillräckligt.
  • Starka - extrastarka: smörjes en gång dagligen i 2 veckor, varannan dag i 2 veckor och var tredje dag till utläkning.

Efter att kortisonkrämen masserats in appliceras mjukgörare över hela hudområdet.

För ansikte, hals, ljumskar, underliv och axiller bör man hålla sig till milda beredningar.

Åtgång för vuxen i gram/vecka vid behandling en gång dagligen

  • händer resp fötter 25 g
  • en arm 25 g, ett ben 50 g
  • hårbotten 50 ml
  • bröst resp rygg 50 g
  • hela kroppen 200 g

Åtgång för barn i gram/vecka vid behandling två gånger dagligen

Ålder Hela kroppen Bålen Armar och ben
6 mån 35 15 20
4 år 60 20 35
8 år 90 35 50
12 år 120 45 65

Andra behandlingar

  • Vid klåda kan antihistamin med sederande effekt ges till natten.
  • En uttalad försämring vid sekundärinfektion bör antibiotikabehandlas med preparat som är verksamt både mot stafylokocker och streptokocker.
  • Som alternativ till lokal kortisonbehandling kan kalcineurinhämmare (salva Protopic 0,1 % vuxna, 0,03 % barn eller kräm Elidel) övervägas, se FASS.
  • Vid otillräcklig effekt av lokalbehandling kan kortvarig peroral kortisonbehandling bli aktuell.
  • Remiss till dermatolog för bedömning och ställningstagande till annan behandling till exempel; bad, ultraviolett ljus, systemisk behandling. 
  • Eksemskola (informationstillfälle med sjuksköterska) finns på alla hudmottagningar.

Sjukskrivning

Sjukskrivning vid eksemsjukdomar, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen (nytt fönster)

Omvårdnad

Några patienter kan behöva hjälp med smörjning. Eksemskola.

Rehabilitering

Psykosocialt stöd av hudkurator som även ger yrkesinriktad rådgivning. Eventuell handikappersättning efter Hudklinikens bedömning.
Handikappsersättning, Försäkringskassan (nytt fönster)

Fastställt: 2009-11-30

Reviderad: 2017-06-20

Giltigt till och med: 2019-06-20

Fastställt av: Medicinsk programgrupp hud och primärvård

Ansvarig grupp: Hud

Granskat av grupp: Hud

Kontaktperson för innehåll:

Maria Dovrén, Överläkare, Hudkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Författare:

Simone Kehler Rosenlind, Överläkare, Hudkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Uppdaterad: 2018-09-07
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv