Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Handeksem

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Primärvården utgör primär vårdnivå.

I följande fall remittering till hudspecialist:

  • Utbrett, vätskande handeksem där misstänkt bakteriellt inslag redan är utrett och behandlat.
  • Handeksem med spridning till övriga kroppen.
  • Svårläkt handeksem – ej läkt på två månader med stark kortison utvärtes.
  • Upprepad eller långvarig sjukskrivning.
  • Misstanke om arbetsrelaterat handeksem.
  • Yrkesrådgivning.

Under pågående utredning/behandling ansvarar hudkliniken för den aktuella diagnosen men inte för andra hudåkommor.

Efter avslutad utredning/behandling sker fortsatt receptförskrivning som regel i primärvården.

Diagnostik och utredning

Handeksem är vanligt, 14 % av kvinnor och 8 % av män i arbetsför ålder har handeksem någon gång under ett år.

Riskfaktorer för handeksem är våtarbete, kontaktallergi och atopiskt eksem i anamnesen. Nära 1/5 av befolkningen arbetar i yrken där arbetsförhållandena medför stor risk att få handeksem. Riskyrken finns framför allt inom vården, tillverknings- och servicesektorerna.

Diagnos ställs med hjälp av sjukhistoria och klinisk undersökning. Man ska fråga om skadlig hudexponering (se ovan), både vad gäller arbetsliv och fritid. Odling kan behövas för att utesluta infektion med bakterier eller svamp.

De flesta handeksem är kontakteksem som kan vara av såväl allergisk som icke-allergisk typ. För att skilja mellan dessa krävs epicutantest (lapptest). Atopiskt eksem kan sitta på händerna och den som har eller har haft ett atopiskt eksem har också lättare att få icke-allergiskt handeksem (irritationseksem). Även andra typer av eksem, som nummulärt eksem, kan sitta på händerna.

Differentialdiagnoser

  • pustulosis palmoplantaris
  • psoriasis vulgaris
  • hudinfektion med trichophyton rubrum
  • skabies

Prevention

Viktigt är att minska hudskadande kontakter genom användande av bomullsvantar under skyddshandskar. Huden måste smörjas ofta med mjukgörande kräm eller salva, helst parfymfri.

Krämer och salvor med så kallade naturmedel kan innebära risk för utveckling av kontaktallergi, till exempel produkter innehållande kåda, bivax, kamomill, ringblomma och tjära. Dessa bör därför undvikas.

Behandling

Mjukgörande krämer är grunden i all eksembehandling och skall användas förebyggande och parallellt med aktiv eksembehandling, till exempel kortison.
Det går åt 100-200 g kräm eller salva i veckan vid behandling av handeksem.
Mjukgörande beredningar och tillsatser

Kortisonkräm eller kortisonsalva ska ordineras, man väljer kräm vid akuta eksem, särskilt om det vätskar. Salva passar vid torra, kroniska eksem. Preparaten bör vara medelstarka till starka. Preparaten ska användas i full dos (1-2 gånger/dag) under 2 veckor och därefter glesas ut för att undvika risk för snabbt återfall. Det går i början åt 25-50 g kräm eller salva i veckan vid behandling av ett utbrett handeksem.

Vid tecken till infektion bör man ta en odling och överväga peroral antibiotikabehandling, i första hand flukloxacillin (vid pc-allergi Dalacin).

Vid lindriga infektionstecken samt vid rikligt vätskande eksem kan patienten instrueras att använda kaliumpermanganat-bad (3 %, ½ - 1 msk i 5 l vatten) 10 minuter dagligen i upp till 3 dagar.

Kombinationspreparat med antibiotikum och kortison bör undvikas på grund av risk för resistensutveckling och kontaktallergi.

Rådgivning om hur man undviker hudskadande faktorer enligt rubrik prevention. Observera att huden är känslig flera månader efter det att den ser läkt ut.

Sjukskrivning

Ofta remissfall.
Sjukskrivning vid eksemsjukdomar, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen (nytt fönster)

Uppföljning

Efter behov.
Yrkesrådgivning till ungdomar med handeksem.

Omvårdnad

På hudmottagningarna i länet finns en sjuksköterskeledd handeksemskola för patienter med svårbehandlade eksem. Det finns även en kurator som stöd för denna patientgrupp.

Rehabilitering

Psykosocialt stöd av hudkurator som även ger yrkesinriktad rådgivning. Kontakt med arbetsterapeut rekommenderas för analys av aktivitetsutförande och vid behov av arbetsanpassning.

Fastställt: 2009-11-30

Reviderad: 2017-09-15

Giltigt till och med: 2019-09-15

Fastställt av: Medicinsk programgrupp hud och primärvård

Ansvarig grupp: Hud

Granskat av grupp: Hud

Kontaktperson för innehåll:

Maria Dovrén, Överläkare, Hudkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Författare:

Pernilla Grinnemo, Verksamhetschef, Hudkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Uppdaterad: 2018-09-07
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv