Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Sårplan/dokumentation/uppföljning/problem och åtgärd - bilaga 3

Ansvarig distriktssköterska gör sårplan som utvärderas och vid behov revideras en gång per månad och vid försämring.
Utvärdering görs genom uppdatering av sårstatus minst en gång per månad.

I planen anges

  • Omläggningsfrekvens
  • Omläggningsmetod
  • Kompressionsbehandling

Problem – åtgärd

Fibrinbeläggning

Gul-vit beläggning som består av äggviteämnen, leukocyter och bakterier. Detta ska ej misstolkas som infektion eller nekros!

Åtgärd: De flesta sårprodukter löser upp fibrinbeläggningar vilket gynnar sårläkning. Debridering med sax och pincett kan behövas. Vid mycket fibrinbeläggning - tänk på bristande kompressionsbehandling.

Nekroser

Gula nekroser behöver avlägsnas, de stör sårläkning och är grogrund för bakterier. Torra, svarta nekroser utan infektionstecken bör lämnas ifred.
Känn på svarta nekroser – fluktuerar den eller pyser det ut var, skall den tas bort.

Åtgärd: Rådgör med läkare om behandlingsmetod

Svallkött/hypergranulation

Överdriven röd granulationsvävnad kan ibland uppstå. Den höga svulstiga vävnaden måste komma i nivå med omkringliggande hud för att inte fördröja sårläkning.

Åtgärd: I första hand rullad kompress över förbandet för att ge ökat tryck över hypergranulationen.
Ett annat alternativ är en grupp III-IV steroid med yttre tryck av kompress, läkarordination.

Vätskande sår

Åtgärd: Adekvat kompression. Var noga med att skydda sårkanter.
Hydrofiberförband är gelbildande och kan vid behov läggas med flera lager. Täcks med icke vidhäftande kompress.
Polyuretanskum med hög absorptionsförmåga. Kan täckas med kompresser/abs-förband.

Eksem

Vanligt symtom hos patienter med venös insufficiens. Huden blir torr/fjällande, rodnad och ibland vätskande. Patienten har ofta klåda.

Åtgärd: Mjukgörande läkemedel (rådgivande listan)
Steroidkräm grupp I - III beroende på svårighetsgrad. Eftersom eksemet oftast beror på venös insufficiens måste kompressionsbehandling användas.
Kalibad (kaliumpermanganat 3 % 5 ml i 3 liter vatten) eller omslag (kaliumpermanganat 0,1 % i 10 minuter) kan användas som uttorkande behandling

Smärta

Patienter med bensår upplever ofta smärta, detta gäller både venösa och arteriella sår. Såromläggning är ofta förknippad med smärta. Smärtande sår läker sämre beroende på katekolaminfrisättning som antas strypa kapillärernas transportförmåga av syre och näringsämnen till såret.

Åtgärd: smärtlindring.
Komplementär smärtlindring: TENS-behandling, pinch graft.

Sårinfektion

Symtom vid sårinfektion är ökad rodnad runt såret, svullnad/ödem, ökad sekretion, värmeökning, ändrad smärtbild, illaluktande sår.

Åtgärd: Sårodling är oftast aktuellt

  • Tvätta såret noggrant. Ta bort nekrotisk vävnad före provtagning
  • Använd provtagningspinne
  • Ta provet från övergången mellan sjuk och frisk vävnad det vill säga det område där infektionen är aktiv
  • Fyll i remissen utförligt med uppgift om diagnos, behandling, ytligt/djupt sår, lokalisation och antibiotika

Läkarbedömning akut/halvakut för ställningstagande till antibiotikabehandling.

Lokalbehandling: Viktigt att såret rengörs med ljummet vatten. Mekanisk debridering av sår med nekrotisk vävnad.
Vid misstanke om pseudomonasinfektion (speciell doft, grön sekretion) finns flera behandlingsalternativ:

  1. Ättiksyrelösning 0,5 - 1 % till omslag under 15 minuter.
  2. Ättikssyre gel 0,15 % i Magrogolbas.
  3. Activon.
  4. Silverförband.

Omläggningsfrekvensen ökas till var eller varannan dag.

Mer information

Detta är en fördjupning till svårläkta sår

Uppdaterad: 2018-05-21
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv