Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Primär lokaliserad hyperhidros (PLH)

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Riktlinjer för remittering till hudspecialist

  • Patienter med axillär, palmar eller plantar hyperhidros av svårighetsgraden 3-4 kan remitteras till hudkliniken.
  • Remissen ska innehålla uppgifter om utredning, tidigare behandlingar samt gradering enligt HDSS (se nedan). Dermatology Life Quality Index (DLQI) kan med fördel räknas ut och anges för att underlätta remissbedömning. DLQI (pdf, nytt fönster)
  • Patienter ska vara utredda avseende hyperhidros via inremitterande.
  • Patienter ska, med otillräcklig effekt, ha använt följande godkända behandlingar under minst en månad:
    - Lokalt: preparat som innehåller aluminiumklorid
    - Behandling med perorala antikolinergika

Hyperhidrosis Disease Severity Scale

HDSS 1 HDSS 2   HDSS 3     HDSS 4

Ordinära besvär,begränsar inte dagliga aktiviteter

Besvär som påverkar livskvalitet och ibland begränsar dagliga aktiviteter.

Besvär som svårligen tolereras och påverkar livskvalitet och arbetsförmåga. Otillräcklig effekt av medicinering Besvär som är intolerabla, som ger hög grad av nedsatt livskvalitet och arbetsförmåga och konstant begränsar dagliga aktiviteter. Otillräcklig effekt av medicinering
Egenvård lokalbehandling antiperspiranter inklusive preparat som innehåller aluminiumklorid Utredning Stöd för egenvård med antiperspiranter. Ev behandling med peroralt atropinliknande ämne
 

Bedömning av indikation för iontofores eller botulinum toxinbehandling om annan behandling otillräcklig

Behandling med iontofores eller botulinumtoxin
Egenvård Egenvård / Primärvård Hudkliniken

 

Diagnostik och utredning

Orsaken till PLH är okänd. PLH är en sjukdom som karakteriseras av extrem svettning, oftast i armhålorna, på fötterna, i händerna, respektive i ansiktet. PLH drabbar cirka 3 % av befolkningen. För 0,5 % är besvären så uttalade att det påverkar patientens sociala och/eller yrkesmässiga liv. PLH debuterar i unga år och kan minska i intensitet efter 50-års ålder.

Vid diagnostik måste man skilja mellan lokaliserad och generaliserad hyperhidros. Den sistnämnda kan vara sekundär till intern sjukdom och bör bli föremål för vidare utredning. Sekundära orsaker kan vara diabetesneuropati, mediciner (t.ex. antidepressiva SSRI, tamoxifen, opioider), tumörsjukdom, infektion (t.ex. tbc), thyreoideasjukdom, menopaus (även kvarstående svettningar efter menopaus), lymfom (nattliga svettningar) eller neuroendokrin tumör. Övervikt kan vara en försämrande faktor.

PLH kännetecknas av:

  1. bilateral, symmetrisk svettning
  2. ofta förekommande attacker av kraftig svettproduktion i vila, minst en gång per vecka
  3. svettproblematiken begränsar dagliga aktiviteter
  4. debutåldern <25 år
  5. hereditet (i cirka 50 % av fallen)
  6. normalisering av svettproduktionen under sömn

Det finns ingen standarddefinition av PLH. För praktiskt, kliniskt bruk, lämpar sig följande definition av PLH: Ökad svettning som på ett uttalat negativt sätt påverkar patientens dagliga liv bör betraktas som sjukligt. Diagnostik av PLH kräver inte några laboratorieundersökningar. 
För att klassificera svårighetsgraden av hyperhidros används ofta den 4 gradiga Hyperhidrosis Disease Severity Scale (HDSS) (var god se ovan). Dermatology Life Quality Index (DLQI) används också i sammanhanget.

Behandling

Eftersom de flesta patienter med PLH får effekt av receptfria antiperspiranter (dessa går lika bra att använda på händer och fötter som under armarna) framförallt preparat innehållande aluminiumklorid, utgör dessa det första steget i behandlingen:

- Absolut Torr (baddning till natten initialt 3 - 4 dagar i rad, därefter 2 - 3 ggr/v. Fungerar väl på torr hud, inaktiveras på fuktig hud).

- ”Glutaraldehyd 10 % + Bikarbonat 1,7 %, vätska, ph 7,5; 1 liter”. En klassisk lokalbehandling mot fotsvett (obs! används endast på fötter). Penslas under fötterna samt mellan tårna 2 - 4 ggr/v. Omskakas. Effekten är mycket bra men begränsningen är missfärgningen. Kan förskrivas extempore även inom primärvård.

Uteblir effekten prövas peroral behandling med antikolinerga läkemedel Egazil eller Ditropan (oxybutynin). Båda preparaten bör testas under minst en månad vardera (ej kombinationsbehandling). Tablett Egazil maxdos 3+3+3 eller 2 tabletter vid behov och Ditropan en tablett dagligen, går att öka upp till max 3 tabletter om dagen.
Dosen begränsas ofta av biverkningar såsom muntorrhet, förstoppning, illamående, yrsel och huvudvärk.

Propranolol 40 mg x 2 - 3 kan ges vid påtaglig stressutlöst svettning.

Om dessa läkemedel ger otillräcklig effekt kan patienten remitteras till hudklinik för ställningstagande till behandling med iontofores eller botulinumtoxin.

Iontofores (Hidrex®) kan användas vid palmar och plantar PLH. Behandlingen sker 3-5 gånger/vecka, cirka 10-12 behandlingar. Efter uppnådd effekt fortsatt individuell underhållsbehandling (från 1-2 gånger i veckan till 2-3 gånger per månad). Underhållsbehandling kan ske på behandlingsenheten eller så kan patienten själv köpa en iontoforesapparat.

Patienter med otillräcklig effekt på iontofores, PLH palmar (ej plantar) eller vid axillär PLH och HDSS 4 kan behandlas med lokal injektion av botulinumtoxin. 
Besvärande biverkningar drabbar cirka 5 % av de behandlade, bland annat av kompensatorisk svettning. Effekten av behandlingen kan kvarstå som mest under 12 månader. Behandlingen ges max 2 ggr/år.

Kvalitetsindikatorer

Kvalitetsinstrument som används på hudkliniken är förbättrat livskvalité som DLQI eller VAS.

Omvårdnad

På samtliga tre hudmottagningar i länet finns kuratorsresurser.

Fastställt: 2013-09-27

Reviderad: 2017-12-13

Giltigt till och med: 2019-12-13

Fastställt av: Medicinsk programgrupp hud och primärvård

Ansvarig grupp: Hud

Granskat av grupp: Hud

Kontaktperson för innehåll:

Maria Dovrén, Överläkare, Hudkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Författare:

Oliver Seifert, Överläkare, Hudkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Patientinformation

Referenser

Swartling C, Brismar K, Aquilonius SM, Naver H, Rystedt A, Rosell K. Hyperhidrosis--the "silent" handicap. Läkartidningen, 2011, 23-29; 108 (47): 2428-32. Review

Uppdaterad: 2018-09-07
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv