Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Allergi - hos vuxna över 18 år

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Normalfall handläggs av allmänläkare.

Specialistfall:

  • Anafylaxi (födoämnen, bi-/getingstick, läkemedel, m.m. eller okänd orsak). Skyndsam handläggning med förtur vid adrenalinbehov. Angeläget med blodprov för tryptasanalys inom 2 timmar från reaktionens maximum.
  • Peroralt steroidkrävande besvär från nedre och övre luftvägar.
  • Invalidiserande sensorisk hyperreaktivitet alternativt doftöverkänslighet.
  • Ställningstagande till allergenspecifik immunterapi, AIT (subkutan eller peroral). Se under Behandling.
  • Återkommande angioödem utan urtikaria. Kronisk urtikaria bedöms i första hand av hudläkare.
  • Svåra födoämnesbesvär från luftvägar och hud.
  • Yrkesrelaterade övre och nedre luftvägsbesvär.
  • Allergiutredning där anamnes med tidigare lokal allergidiagnostik och behandling inte givit tillfredställande resultat. Utredningar med komplicerade laboratorieanalyser, exempelvis specifika allergena komponenter.

På remissen till Allergimottagningen, Länssjukhuset Ryhov, önskas information om patientens symtom så detaljerat som möjligt och tidigare behandlingsförsök inklusive eventuella utlösande faktorer. Multipel svår födoämnesallergi remitteras till dietist via Allergimottagningen.

Vid anafylaxiremiss ska remittenten se till att patienten har nödvändig vid behovsmedicin det vill säga adrenalinpenna (adrenalininjektor), antihistamin och perorala steroider.

Eksem hänvisas till hudkliniken, även vid misstanke om att t.ex. föda kan förvärra eksemet. Mag-tarmproblem hänvisas till mag- tarmsektionen i första hand och patienter med kronisk rinit hänvisas till öron-, näsa- och halskliniken. Allergisk konjunktivit utan rinit och framför allt vid samtidig smärta remitteras till ögonkliniken.

Diagnostik och utredning

Utredning inom primärvården

Allt behöver inte utredas med specifika IgE-prover, anamnes kan räcka. Undvik paneler. Tag riktade prover efter anamnes t.ex. björk vid besvär på våren, timotej vid sommarbesvär, kvalster (D pteronyssinus, D. farinae) vid besvär morgnar och nätter, mögelpanel vid besvär på höstar samt katt eller hund om besvär hemma och dessa djur finns hemma eller om besvär vid kontakt med dessa pälsdjur. Total-IgE har ingen plats vid vanlig allergiutredning. Ett lågt värde utesluter inte en eller flera specifika allergier. Atopi-screening ger säkrare information om man vill utesluta allergi. Undvik att ta IgE mot husdamm p.g.a. alltför ospecifika positiva svar. Vid misstanke om kvalsterallergi tas prov för IgE mot kvalster (D. pteronyssinus samt D. farinae).

Vid önskemål om "pricktest via allergisjuksköterskan" skrivs detta tydligt på remissen. Då görs ingen läkarbedömning, utan svaret får handläggas av inremitterande.
Pricktest (allergitest) (pdf, begränsad behörighet, nytt fönster)

Tänk till innan remiss skrives vid:

  • Akut urtikaria (gäller även återkommande akuta skov). Allergi påvisas sällan. Beror ofta på infektion eller inflammation, leta efter det istället om inte anamnes talar för annat. Se FAKTA-dokument urtikaria.
  • Konjunktivit utan rinit, är sällan allergibetingad.
  • Vid misstanke på kontaktallergi mot dentala material handläggs patienten av tandläkare som vid behov remitterar till hudkliniken.
  • Kronisk urtikaria och angioödem är sällan allergiskt orsakade. Andra orsaker kan vara immunologiska reaktioner utan närvaro av IgE liksom infektioner, annan inflammation och fysisk eller psykisk stress. Kronisk urtikaria med eller utan angioödem ska utredas om behov av specialistvård via hudläkare. Återkommande angioödem utan urtikaria bedöms med fördel på allergimottagningen. Hos patient med återkommande angioödem som står på ACE-hämmare ska utsättning av medicinen först ske. Om angioödemen fortsätter efter ACE-hämmaren satts ut kan remiss för bedömning skickas till allergimottagningen.
  • Allergi och andra överkänslighetsreaktioner återkommer aldrig bara på samma ställe på kroppen utom kontaktallergier som utreds av hudkliniken. Uteslut i första hand malignitet eller lokal inflammatorisk reaktion vid återkommande symtom på samma ställe innan remiss skrivs för allergiutredning.

Allergiska reaktioner mot penicillin

Anafylaxi ska utredas snarast.

Utredning vid allergimottagning

Utredning vid allergimottagning sker med bland annat pricktest på huden och sedvanliga prover med IgE mot misstänkta agens. Utvidgade analyser finns med specifika allergena komponenter.

Prevention

Alltid anamnes angående tobaksbruk.

Levnadsvanor - Tobak

För alla allergier – undvik exponering. Sanering är alltid första linjens försvar. Vid yrkesallergi finns olika möjligheter med bland annat filter och friskluftsmasker.

Angående kvalster rekommenderas i första hand miljöanalys via allergimottagningen och först därefter eventuellt inköp av kvalsterskydd.

Vid uttalade besvär av kall luft finns möjligheter till olika typer av värmeväxlare att använda.

Behandling

 

För rinokonjunktivit är grundbehandling perorala antihistaminer och nasala steroiderdär ögondroppar med kromglikat eller antihistamin kan läggas till. Vid svårare fall kan även leukotrienantagonister som Montelukast läggas till. Behandlingssvikt orsakas oftast av dålig följsamhet. Systemisk behandling med steroider bör ges i första hand som korta kurer med perorala steroider och i andra hand som depåinjektioner.

Konjunktivit behandlas med antihistaminer eller kromoglykat. Steroider ordineras enbart av ögonläkare.

Vid födoämnesallergi finns ingen kausal terapi. Endast undvikande av farlig föda gäller. Många gånger beror reaktioner på födoämnen p.g.a. korsreaktion vid björkpollenallergi som normalt ger lindriga munbesvär om man får i sig t.ex. stenfrukter, äpplen, hasselnötter samt jordnötter. Patienten får prova sig fram och undvika det som ger korsreaktioner. Det är vanligt med rädsla för födoämnesallergi, särskilt tillsatser men det stora flertalet har inte IgE-förmedlade besvär. Det är vanligare med reaktioner p.g.a. biogena aminer, särskilt av histamininnehållande eller histaminfrisättande födoämnen. Vid exposition med allergisk reaktion ska patienten behandlas med adrenalin, antihistamin och steroider akut. En anafylaxi ska behandlas så fort som möjligt. Obehandlad anafylaxi går inte alltid att vända. Det är viktigt att patienten har information och vana att behandla sig själv.

Astma hos vuxna

Urtikaria/angioödem behandlas huvudsakligen med icke sederande antihistamin, där man kan ge upptill fyrfaldig daglig dos. I akutläget är perorala steroider oundvikliga men höga doser under lång tid löser inga problem. Viktigt att finna bakomliggande orsaker som infektion och inflammation, Leukotrienantagonister kan gärna också prövas ihop med antihistaminer. Vid återkommande angioödem kan också tranexamsyra hjälpa.

Patienter med hereditära eller förvärvade angioödem beroende på förvärvad eller medfödd brist på fungerande C1-inhibitor behandlas med tranexamsyra, C1-inhibitor, bradykininhämmare och androgener (specialistfall).

Allergenspecifik immunterapi, AIT

AIT finns som subkutana injektioner för bi, geting, björk- och gräspollen, dammkvalster, hund, katt och häst. Behandlingen är 5 år för bi och geting samt 3 år för resten. Sprutorna ges först en gång i veckan i 7–15 veckor, sedan var sjätte vecka då i 3–5 år. Sublingual tablett finns för gräspollen samt för dammkvalster. Då tas tabletten dagligen i 3 år.  

Innan en patient remitteras för AIT för björk- och gräspollen (gråbo finns för närvarande inte) bör patienten ha testat en säsong med adekvat behandling med nasal steroid regelbundet, ögondroppar (kromoglikater eller antihistamin), icke sederande antihistamin regelbundet och gärna i kombination med leukotrienantagonist som montelukast. Om patienten trots den behandlingen har besvär som påverkar vardagen är patienten aktuell för bedömning för AIT på allergimottagningen.

AIT för pälsdjur finns tillgängligt för hund, katt, och häst. För att bli aktuell för AIT för pälsdjur ska man trots behandling med nasal steroid, ögondroppar (kromoglikater eller antihistamin), perorala icke sederande antihistamin och gärna i kombination med montelukast ha så mycket besvär att vardagen påverkas. Dessutom ska patienten ha svårt att undvika kontakt med pälsdjur pga sitt arbete eller att en övervägande majoritet av patientens sociala kontakter har pälsdjur och tillfälliga besök ger svåra besvär. AIT för pälsdjur ges inte för att kunna skaffa t ex hund eller katt eller för att kunna börja rida. Om djuret som det önskas AIT för finns i hemmet kan AIT mot det djuret inte ges.

För dammkvalster kan AIT bli aktuell först när patienten trots, adekvat sanering gjorts samt adekvat behandling med nasal steroid, ögondroppar (kromoglikater eller antihistamin), icke sederande perorala antihistaminer samt gärna i kombination med leukotrienantagonist som montelukast, har sådana besvär att vardagen och sömnen påverkas.

AIT vid bi- och getingreaktioner kan bli aktuellt om patienten haft en anafylaxi i samband med sticket. För stora lokala reaktioner räcker det att patienten är utrustad med antihistaminer samt perorala steroider vid behov.

AIT för föda och mögel kan inte ges.

Patienter med malignitet, aktuell eller i anamnesen är ofta inte aktuell för AIT, autoimmun sjukdom är oftast också en kontraindikation för AIT.

Sjukskrivning

Endast ett fåtal patienter behöver sjukskrivning annat än akut. En patient som haft en anafylaxi eller svårt astmaanfall kan ha svårt att arbeta nästa dag. Under allergisäsong kan en del patienter bli så trötta att de inte orkar arbeta en eller två dagar innan behandlingen hjälper.

Vid kroniskt återkommande angioödem är läget ett annat. Dels kan patienten se förändrad ut så att hon/han inte vill visa sig i det tillståndet, dels kan stressituationen göra sjukskrivning värdefull ur medicinsk synpunkt. Dock bör behandlingen ses över så att sjukskrivningen blir så kort som möjligt.

Vid svår astma måste man ta hänsyn till lungfunktionen. Har den tagit skada bör patienten arbetsförmåga värderas i ett mer långsiktigt perspektiv.

I samband med problem relaterade till arbetsplats gäller särskilda regler.

Uppföljning

Rökare bör ges råd om rökstopp.
Levnadsvanor - Tobak

  • Riniter och rinokonjunktiviter följs vanligen upp anamnestiskt och terapin styrs efter behandlingsresultatet utan särskilda mätvärden.
  • För kronisk urtikaria och angioödem finns inga särskilda mätvärden.
  • För patienter med förvärvat eller ärftligt angioödem baseras uppföljningen på eventuella följdsjukdomar till behandling och grundsjukdom.

Kvalitetsindikatorer

Anafylaxipatient ska själv ha tagit adrenalininjektor under uppsikt.

Antal patienter som genomfört rökstopp.

Omvårdnad

I akutsituationer tänk på lugn och trygg miljö.

Rehabilitering

Efter upplevd anafylaxi behövs klara instruktioner för att patienten ska veta hur hen ska agera om ny anafylaxi skulle inträffa. Vid enstaka tillfällen behövs psykologisk hjälp.

Vid svår, multipel födoämnesallergi bör dietist delta i rehabiliteringen. Det finns risk för undvikandebeteende med malnutrition som följd. Risk för malnutrition ökar vid låg vikt (motsvarande BMI under 19) eller vid ofrivillig viktminskning. Syftet med nutritionsbehandlingen är att tillsammans med patienten hitta ett fungerande förhållningssätt till mat utan onödigt undvikande samt att patienten täcker sitt energi- och näringsbehov. Behandlingen inkluderar även ökad nutritionskunskap hos patienten för bättre egenvård. Matdagbok och blodprovssvaranvänds ofta som verktyg i behandlingen.  Dietisten är den viktigaste hjälpen vid svår födoämnesallergi eller intolerans för att patienten ska få god nutrition.

Fastställt: 2012-05-16

Reviderad: 2018-04-25

Giltigt till och med: 2020-04-25

Fastställt av: Medicinsk programgrupp lungor och allergi, samt primärvård

Ansvarig grupp: Lungor och allergi

Granskat av grupp: Lungor och allergi

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Patrik Nordenfelt, Överläkare, Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Uppdaterad: 2018-05-25
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv