Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Njurtransplanterade, information och råd

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

  • Efter transplantation sköts patienten av länets njurmedicinska enheter i samråd med transplantationsenheten.
  • Patienten ska vid relevant behov, om denne kontaktar annan vårdenhet, skötas i samråd med respektive njurmedicinsk enhet. Tag gärna telefonkontakt!

Prevention

  • Tänk på infektionsrisken hos njurtransplanterade (se nedan under Omvårdnad)!
  • Vaccination: De 3 första månaderna efter transplantation gäller vaccinationsförbud för levande vaccin. Vid vaccination under första året efter transplantion ska njurmedicinsk enhet kontaktas.

Behandling

Läkemedel

Vanliga immunsupprimerande läkemedel vid njurtransplantation är Prograf,Advagraf, Tacrolimus,  CellCept, Mycofenolat,Myfenax, Sandimmun och Prednisolon.

Patienter behandlas med immunsuppression i samråd med transplantationsenhet och njurmedicinsk enhet.

  • Patienten ska informeras om vikten av att följa sina läkemedelsordinationer.
  • Den immunosuppression som patienten står på ska tas vid samma tidpunkt varje dag, annars kan transplantatöverlevnaden minska.
  • Läkemedlen ska tas trots kräkningar, diarré och fasta.
  • Beakta speciellt risken för interaktioner i samband med immunosuppressiva läkemedel.

Tänk bland annat på följande interaktioner:

  • allopurinol påverkar azatioprin - OBS! risk för livshotande benmärgsdepression
  • antivirala medel, antimykotiska medel och antibiotika (makrolider, tetracyklin)
  • medel vid erektil dysfunktion
  • naturläkemedel/kost, tex johannesört och grapefruktjuice

Kontraindicerade läkemedel vid njurtransplantation:

  • COX-hämmare (NSAID+COX2-hämmare)

Ta gärna kontakt med njurmedicinska enheten vid nyinsättning av läkemedel för längre tids behandling.

Sjukskrivning

Sköts av njurmedicinsk enhet

Uppföljning

Akut rejektion
Risken för rejektion är störst de första månaderna efter transplantation. Kännetecken på rejektion är smärta kring njuren, oförklarlig hög feber, stigande proteinuri (kontrollera urinstatus!), minskad urinproduktion och försämrade njurfunktionsparametrar.

Långtidskomplikationer och risker:

  • Hypertoni och kardiovaskulär sjukdom: Risken för kardiovaskulär sjukdom är större hos transplanterade än hos friska. Ju högre blodtryck desto sämre prognos på graftöverlevnad. Det systoliska blodtrycket är viktigaste riskfaktorn.
  • Diabetes är också en stor riskfaktor för graft överlevnaden. Viktigt att försöka hålla nere blodsockret i så normal nivå som möjligt med kost eller alternativt insulin. Metformin kontraindicerat vid njurtransplantation.
  • Lipider. Förhöjda triglycerider är en riskfaktor gentemot transplantatet i jämförelse med kolesterol. Statinbehandling mot hyperlipidemi sänker risken för att drabbas av kardiovaskulär sjukdom.
  • Osteoporos. Hos transplanterade ökar risken för osteoporos eftersom de har en långvarig och svår sjukdom, behandlas med kortikosteroider och har störningar i kalk- och fosfatbalansen. Endast 40 % har normal bentäthet efter njurtransplantation.
  • Hudtumörer. Vårtor, aktinisk keratos, basaliom och skivepitelcancer är vanligt och sammanhänger med immunsuppressionen. Risken är markant ökad för Kaposis sarkom och måttligt ökad för malignt melanom (2-4 gånger). Hudkonsult rekommenderas frikostigt.
  • Övriga tumörer. Utöver hudtumörer föreligger en generellt ökad risk för tumörsjukdomar föreligger hos njurtransplanterade. Framför allt är risken ökad för virusassocierade tumörsjukdomar, såsom Epstein-Barr-virusassocierade B-cellslymfom, skivepitelcancrar i hud, läppar, anus och vulva, samt Kaposis sarkom
  • Risken för cervixcancer och dess förstadier är ökad. Regelbundna kontroller rekommenderas. Ökad risk för bland annat hepatobiliär cancer, tyroideacancer, njurcancer, uroepitelial cancer och coloncancer har konstaterats. Däremot tycks risken för bröst-, lung- och prostatacancer inte vara ökad.

Omvårdnad

  • Blodtransfusion
    Ges endast vid akuta behov. Patienten ska ha leukocytbefriat blod.
  • Dehydrering
    Det är viktigt att undvika dehydrering då transplantatet kan börja svikta vid hypovolemi och/eller hypotension.
  • Infektion
    Om patienten drabbas av en infektion ska hon/han kontakta  läkare för bedömning ( frikostigt med CRP-kontroller!)  om något av följande symtom föreligger:
    - Feber över 38 grader i mer än en dag, särskilt vid förekomst av frossa.
    - Diarré, illamående, kräkningar eller oförklarlig huvudvärk.
    - Trötthet, minskad aptit
    - Andfåddhet, vattenkastningsbesvär eller buksmärta.
  • Oönskad hårväxt
    Vissa patienter får ökad hårväxt som en biverkan av medicineringen.
  • Sexuell aktivitet/ graviditet
    Den sexuella funktionen förbättras vanligen inom några månader efter en lyckad transplantation. Flertalet män återfår potensen, även om det förekommer att män med stora kärlproblem förblir impotenta.
    Beakta särskilt risken för  Herpes simplex-infektioner.
    Välfungerande preventivmedel är av stor vikt för kvinnor i fertil ålder. Inget hinder för graviditet  efter en transplantation men graviditeten klassas som en högriskgraviditet och bör alltid diskuteras med ansvarig transplantations läkare. Graviditet rekommenderas tidigast 1 år efter transplantation.
  • Solning
    Transplanterade patienter har högre risk för att utveckla hudcancer eftersom immunsystemet inte kan reparera skador som uppstår när ultraviolett ljus tränger igenom huden. Transplanterade ska undvika att sola och/eller bör använda hög solskyddsfaktor.

Nutritionsbehandling

Rehabilitering

I samband med njurdonationsutredning och njurdonation får alla donatorer träffa kuratorn för genomgång av donatorns livssituation, relation till mottagaren, eventuella frågor som donatorn har samt information om ekonomisk ersättning för inkomstbortfall, resekostnader och övriga kostnader som donatorn kan ha i samband med njurdonationsutredningen och njurdonationen.

Varje njurtransplanterad patient erbjuds dietistkontakt med genomgång av bland annat livsmedelshygien, protein och vätskebehov samt förebyggande kostråd.

Transplanterade patienter har ofta en försvagad muskelmassa efter en lång sjukdomsperiod. Det är viktigt att patienterna snabbt kommer igång med daglig motion. Information kring motion finns under:

Fastställt: 2011-05-08

Reviderad: 2017-05-09

Giltigt till och med: 2019-05-09

Fastställt av: Medicinsk programgrupp nefrologi och primärvård

Ansvarig grupp: Nefrologi

Granskat av grupp: Nefrologi

Kontaktperson för innehåll:

Staffan Ekedahl, Distriktsläkare, Folkhälsa och sjukvård, RLK o Verksamhetsnära funktion

Författare:

Uppdaterad: 2018-05-25
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv