Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Stroke/TIA

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

1. Misstänkt TIA/Stroke är akutfall och ska till sjukhus.

Vid strokesymtomdebut <4,5 timme alltid prio 1 ambulans som "Rädda hjärnan larm".

Vid strokesymtomdebut 4,5-24 timmar alltid ambulans.

Vid strokesymtomdebut 24 timmar-14 dagar till akutmottagning.

2. Vid icke akut stroke/TIA; vid tveksamma fall eller symtom som passerat mer än 14 dagar, ta kontakt med strokeansvarig läkare alternativt medicinbakjour för att besluta kring handläggning.

Telefonnummer till strokeansvarig läkare alternativt medicinbakjour i Eksjö, Jönköping och Värnamo (begränsad behörighet, nytt fönster)

För äldre multisjuka personer i särskilda boenden bedöms medicinska vinster i relation till risker med inremittering till sjukhus. Önskvärt är en i förväg upprättad behandlingsplan där man värderat följderna av försämring/akut sjukdom, t.ex. insjuknande i stroke.

Läkemedelsboken, cerebrovaskulära sjukdomar

Diagnostik och utredning

Grundläggande diagnostik utgörs av anamnes och klinisk neurologisk undersökning. Orsaken (infarkt/blödning) säkerställes därefter med datortomografi (CT/DT). En intracerebral blödning syns direkt medan hjärninfarkter ofta inte syns förrän efter viss tid.

Symtom vid Stroke/TIA indelas efter det kärlsområde som drabbats.

Karotis-symtom

  • Motoriska och sensoriska symtom (kontralaterala till skadan)
  • Kortikala symtom: om skada i dominant hemisfär: olika former av språkstörning (afasi), apraxi, akalkuli, alexi, agrafi
    om skada i icke dominant hemisfär: störningar i spatial perception, neglekt, förändring i personligheten.
  • Ögonsymtom: homonym hemianopsi (kontralateral till skadan), deviation conjugée (blicken devierar mot skadade sidan). Vid övergående synnedsättning (amarousis fugax) handläggs patienten som vid TIA.

Vertebrobasilaris-symtom

  • Motoriska och sensoriska symtom (kontralateralt eller bilateralt)
  • Cerebellära symtom (ipsilaterala till skadan), ataxi, nystagmus
  • Kranialnervs- och hjärnstamssymtom: yrsel, svalgpares, tungpares, dysartri, dysfagi, heshet, nystagmus, känselnedsättning i en ansiktshalva
  • Ögonsymtom: homonym hemianopsi (kontralateral), bilateral blindhet, Horners syndrom (mios, ptos), nystagmus, ögonmotorikrubbning, deviation conjugée (blicken devierar åt motsatt håll från skadesidan)

Kliniska tecken till ökat intrakraniellt tryck

  • Nedsatt psykomotoriskt tempo
  • vakenhetssänkning
  • illamående och kräkningar

Symtom som kan vara svårbedömda

Mindre vanliga orsaker till stroke

Primär utredning (på ansvarig vårdnivå)

Utredning fysioterapi

Handläggning inom specialistvård:

Prevention

Primärprevention

Levnadsvanor

Levnadsrelaterade riskmarkörer

Sekundärprevention

Läkemedel

Carotiskirurgi

Akut kontakt vid symtomgivande stenos 50-99 %
Kriterier för gradering av carotisstenoser

Behandling

Lokal tillämpning, PM och vårdprogram

Ryhov  (begränsad läsbehörighet, nytt fönster)

Höglandssjukhuset (begränsad läsbehörighet, nytt fönster)

Värnamo (begränsad läsbehörighet, nytt fönster)

Sjukskrivning

Skadans omfattning och lokalisation samt patientens arbetsuppgifter är avgörande för handläggning i det enskilda fallet.

Överväg arbetsrehabilitering tidigt via en rehabiliteringsplan.

Sjukskrivning vid cerebrovaskulära sjukdomar, Försäkringsmedicinskt belsutstöd, Socialstyrelsen (nytt fönster)

Uppföljning

I de flesta fall bör uppföljning ske inom primärvården, lämpligen 2-3 månader efter insjuknande.

Teambaserad uppföljning av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut är att föredra.

Lokala tillämpningar

På Höglandet och i Värnamo sker tillsvidare uppföljning efter stroke via medicin- och geriatrikkliniken. I Jönköping sker uppföljningen av stroke i de flesta fall inom primärvården.

Uppföljning av TIA ska ske i primärvården.

Rehabiliteringsmedicin har ett uppföljningsansvar för patienter som har vårdats på Rehabiliteringsmedicinska kliniken.

Om man vid återbesök inom primärvård finner särskild komplex problematik får man vid behov remittera patienter i arbetsför ålder till Rehabiliteringsmedicinska kliniken och för övriga patienter till respektive Geriatriska klinik.

Uppföljningen syftar till följande:

  1. Riskfaktorbedömning och uppföljning av sekundärprofylaktisk behandling
  2. Medicinsk bedömning av andra komplikationer till TIA/Stroke
  3. Fortsatta rehabiliteringsåtgärder, se nedan under rehabilitering.
  4. Bilkörningsbedömning, se även länk
    Körkort efter stroke/TIA, Sveriges kommuner och landsting, obs! klickan på länken "läs" (pdf, nytt fönster) och Trafikmedicin, sydöstra sjukvårdsregionen
  5. Anmälan av patienter som av medicinska skäl är olämpliga att inneha skjutvapen, Socialstyrelsen (Pdf, nytt fönster)
  6. Bedöm fortsatt sjukskrivningsbehov

För att nå resultat i denna uppföljning kan checklista i samband med uppföljning användas.

Kvalitetsindikatorer

PVQ TIA/Stroke, Behandling med lipidsänkare vid TIA/ischemisk stroke, LM förskrivna: Andel listade patienter med diagnos TIA/ischemisk stroke som behandlas med lipidsänkare, LM förskrivet.

PVQ TIA/Stroke, Prevalens av TIA/Stroke: Andel av listad befolkning med diagnos TIA/ischemisk stroke eller intracerebral blödning.

PVQ TIA/Stroke, Återbesök vid TIA/ischemisk stroke och intracerebral blödning: Andel patienter med diagnos TIA/ischemisk stroke eller intracerebral blödning som varit på återbesök hos läkare eller sjuksköterska eller annan vårdpersonal.

PVQ Kontinuitet, Kontinuitetsindex för patienter med kronisk somatisk sjukdom: Kontinuitetsindex för läkarbesök i för patienter med kronisk somatisk sjukdom (Ischemisk hjärtsjukdom, Hjärtsvikt, Stroke/TIA, Förmaksflimmer, Diabetes, KOL, Osteoporos, Demens, Artros, Bensår).

PVQ Samsjuklighet, Andel pat med samsjuklighet som varit på återbesök hos läkare: Andel patienter med kronisk sjukdom och samsjuklighet varit på återbesök hos läkare de senaste 18 månaderna.

PVQ Samverkan, Återkommande kontakter vid kronisk sjukdom - Hela vårdkedjan (Extern consistency): Andel patienter kronisk diagnos 5 år bakåt i primärvården eller på sjukhus som haft ny kontakt de senaste 18 månaderna i primärvården eller på sjukhus.

PVQ Samverkan, Återkommande kontakter vid kronisk sjukdom - Primärvård (Intern consistency): Andel patienter kronisk diagnos 5 år bakåt i primärvården som haft ny kontakt de senaste 18 månaderna i primärvården.

Länkarna ovan kommer inom snar framtid att ersättas av diagram med resultat för enskild vårdcentral med nationell jämförelse.

  • andel pat som vårdas på strokeenhet.
  • andel ischemisk stroke som erhåller trombolys
  • sekundärprevention efter sjukhusvistelse
  • förekomst av riskfaktorn rökning efter stroke
  • förekomst av behandling av blodtrycksmediciner efter stroke
  • förekomst av warfarin vid FF efter stroke
  • förekomst av statinbehandling efter stroke

Omvårdnad

Avsnittet utgår ifrån de svårigheter som är vanligt förekommande vid stroke, samt vad som är speciellt viktiga att uppmärksamma, för att förebygga olika komplikationer.

Rehabilitering

Det basala rehabiliteringsbehovet, efter utskrivning från slutenvård, ska tillgodoses av primårvården.

De olika yrkesprofessionerna inom strokerehabilitering; sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, dietist,  logoped samt psykolog arbetar med utredning, bedömning, information och åtgärder inom sitt yrkesområde. Professionerna samarbetar i team utifrån en helhet kring patientens resurser och problem
Rehabiliteringsprogram för stroke (2014) (pdf, nytt fönster)

Följande rehabilitering efter stroke rekommenderas enligt Socialstyrelsens nationella vårdriktlinjer för stroke:

Sluten vård

  • Akutvård på stokeenhet med omedelbart omhändertagande av multidisciplinärt rehabiliteringsteam.
  • Vård på avdelning med teambaserad rehabilitering i obruten slutenvårdskedja efter aktufasen för patienter som har kvarstående rehabiliteringsbehov

Öppen vård 

  • Vid behov tidigt understödd utskrivning från sjukhus till hemmet, vid behov, med stöd av specialistvårdens multidisciplinära rehabiliteringsteam för strokepatienter.
    Lokal rutin för specialistteam, Värnamo sjukvårdsområde (Pdf, nytt fönster)
  • Uppföljning med rehabiliterande insatser under första året efter strokeinsjuknande för patienter med aktivitetsbegränsning, nedsatt livskvalitet och/eller behov av symtomlindring.
  • I kroniska fasen fortsatt rehabilitering/uppföljning med bedömning, behandling, rådgivning och anhörigstöd. Individuellt anpassade behandlingsperioder med uppgiftsspecifik träning och gånginriktad träning med fokus på styrka och kondtion rekommenderas.
  • Constraint Induced Movement Therapy (CIMT) kan användas i subakut eller kronisk fas för personer som har viss kvarvarande rörlighet i handled och fingrar. Hälso- och sjukvården bör endast ge modifierade varianter av CIMT inom ramen för kontrollerade studier eftersom metoderna saknar tillfredsställande vetenskaplig dokumentation.
  • Vetenskapligt stöd finns för att hemrehabilitering som tillgodoses av specifika stroketeam har god effekt upp till 12 månader efter insjuknandet.

Fastställt: 2010-03-10

Reviderad: 2016-05-20

Giltigt till och med: 2018-05-20

Fastställt av: Medicinsk programgrupp neurologi och primärvård

Ansvarig grupp: Neurologi

Granskat av grupp: Neurologi

Kontaktperson för innehåll:

Björn Persson, Överläkare, Medicin- och geriatrikkliniken Värnamo, Medicinsk vård

Lena Sandahl, Sjukgymnast, Rehabiliteringscentrum, Psykiatri rehab o diagnostik

Författare:

Björn Persson, Överläkare, Medicin- och geriatrikkliniken Värnamo, Medicinsk vård

Maria Skogh, Distriktsläkare, Läkarhuset Öster Jönköping, Privata vårdgivare

Lilian Carlsson Pähn, Överläkare, Medicin- och geriatrikkliniken Höglandssjukhuset Eksjö, Medicinsk vård

Jakob Gesher, Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri rehab o diagnostik

Robert Bielis, Överläkare, Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, Medicinsk vård

Bartosz Chlopicki, Överläkare, Medicin- och geriatrikkliniken Värnamo, Medicinsk vård

Paraskevas Vadevoulis, Överläkare, Medicin- och geriatrikkliniken Höglandssjukhuset Eksjö, Medicinsk vård

Uppdaterad: 2018-12-12
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv