Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Om levnadsvanors betydelse för hälsa

Levnadsvanor

Hälsa, sjukdom och död påverkas av biologiska faktorer, miljöfaktorer, levnadsvanor och sjukvårdande insatser. Levnadsvanorna har störst betydelse. Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga:

  • 90% av all diabetes
  • 80% av alla hjärtinfarkter
  • 30% av all cancer

Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och måttlig med alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor. Även den som redan drabbats av sjukdom kan snabbt göra stora hälsovinster med förbättrade levnadsvanor. En patient med hjärtinfarkt, som inte röker samt börjar äta hälsosamt och motionera regelbundet minskar sin risk för ny hjärtinfarkt, stroke eller död med 74% redan 6 månader efter hjärtinfarkten jämfört med den som fortsätter att röka, vara fysiskt inaktiv och inte förbättrar sina matvanor.

Därför är det viktigt att alla vårdgivare med självständiga vårdkontakter har levnadsvanorna i åtanke i mötet med patienterna. Fråga gärna vad patienten själv vet om levnadsvanornas betydelse för att förebygga och behandla sjukdom och ohälsa, speciellt i relation till patientens egna besvär. Fråga också om det går bra att gå igenom patientens egna levnadsvanor. Att i förväg dela ut ett formulär om levnadsvanor kan på flera sätt underlätta kartläggningen, dels genom att patienten får tid att reflektera och fundera, dels genom att det sparar tid. Ett formulär, som tar upp flera levnadsvanor ger också en bättre helhetssyn.

Alkohol

Högkonsumenter av alkohol utnyttjar både primärvård och annan sjukvård betydligt mer än andra. Alkoholvanor kan vara en betydande bakomliggande orsak till en rad olika sjukdomar och besvär. Som exempel kan nämnas hypertoni, ont i mage, rygg, oro, trötthet, ångest, sömnbesvär, frakturer, upprepade eller långdragna sjukskrivningar (egentligen kan nästan alla sjukdomar och besvär vara kopplade till alkohol).

De flesta människor kan dricka alkohol och leva långa friska liv men alla kan bli beroende av alkohol, och det redan som unga. Alkohol kan i små mängder öka lustkänslor, avspänning och underlätta sociala kontakter. Just därför att alkoholen har positiva effekter så är det lätt att öka sin konsumtion så att den orsakar problem.

Det finns därför anledning till att vara uppmärksam och våga prata om alkoholkonsumtion som en eventuell bidragande orsak till patientens hälsoproblem.

Berusningsdrickande ligger bakom många av riskerna med alkohol. Det är oftast när man är berusad som man råkar ut för olyckor eller hamnar i konflikter. Toleransnivån ökar ett litet omärkligt snäpp i taget varje gång man varit berusad och det är på så vis man närmar sig sin egen gräns för beroende.

Tobak

Tobak är det enskilt största hotet mot hälsan! En person som slutar röka före femtio års ålder kan reducera sin risk att avlida med 50% de femton närmast följande åren, jämfört med om han eller hon fortsätter att röka.

Det "lönar sig" alltid med tobaksstopp även efter pensionsåldern både för samhället och den enskilde patienten. Tobaksstopp är speciellt angeläget vid till exempel behandling av astma, KOL, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Samband har påvisats mellan tobakskonsumtion och ett flertal cancerformer, hjärtkärlsjukdomar och sjukdomar i andningsorganen. Det har också konstaterats att passiv rökning påverkar icke-rökares hälsa. Barn är en särskilt utsatt grupp. 

Fysisk aktivitet

Vi människor är skapade för att röra på oss. Viktiga organ som hjärta, lungor, muskler, leder och nerver mår väl av och är byggda för fysisk aktivitet. Regelbunden motion har säkerställd positiv effekt vid ett antal olika sjukdomstillstånd som exempelvis diabetes, hjärt-kärl sjukdom, tjocktarmscancer och depression. Den som är regelbundet fysiskt aktiv halverar risken för diabetes eller hjärtkärlsjukdom. För den som rör sig sammanlagt 30 minuter så gott som dagligen med en intensitet, som motsvarar rask promenad, förlängs livet med 4-5 år. Den som kommer upp i 60 minuter per dag lever i genomsnitt 7-8 år längre än den som är inaktiv och vinner dessutom ytterligare 4-5 år av full hälsa.

Mat

Trenderna och myterna om mat i massmedia har aldrig varit fler. Den här sidan grundar sig på fakta och inte den mediala debatten. Mat och måltider är centrala i allas liv, som njutning, källa till glädje och som mötesplatser. Matvanorna har också stor betydelse för hälsan och prestationsförmågan, både på kort och lång sikt.

Kortsiktigt påverkar maten inlärning, koncentrationsförmåga och ork. På lång sikt påverkar matvanorna risken att drabbas av folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och vissa cancersjukdomar.

Detta dokument avhandlar inte specialkoster som rekommenderas vid exempelvis glutenintolerans eller avancerad njursjukdom.

Stress

Stress är inte farligt

Jäkt och stress behöver inte vara farligt för hälsan. Det är snarare bristen på vila som kan skada. Den som vill gardera sig mot stressymtom behöver utveckla förmågan att stänga av, dra gränser och vara tydlig både privat och i arbetslivet. Sömn ger den bästa återhämtningen. Men hur vi använder vår lediga tid har också betydelse. Fysisk aktivitet och socialt umgänge är bra så länge det inte upplevs som krav. Att titta på TV, läsa en god bok eller slöa i soffan är andra sätt att återhämta sig.

Stressreaktionen

Stress kan beskrivas som hjärnans och kroppens reaktion på krav, utmaningar och påfrestningar som vi utsätts för i olika situationer. Denna reaktion kallas kamp- eller flyktreaktion. Oavsett stressorsak reagerar kroppen efter samma givna mönster: förhöjd muskelspänning, ökad andning och puls, ökad produktion av stresshormoner och minskad aktivitet i mag-tarmkanalen och immunförsvar.

Stressorer

Kamp- och flyktreaktionen är kroppens naturliga reaktion på stressorer och påfrestningar. Då stressfaktorn kräver fysisk handling är reaktionen helt adekvat. Men idag är stressorena av helt annan karaktär och då blir kamp- eller flyktreaktionen inte lika ändamålsenlig. Stressreaktionen sätts igång och  spänningar byggs upp men utan att frigöras. Människor som är konstant uppvarvade inser ibland inte hur trötta de är.

Sömn

Sömnen viktig för hälsan

Sömnen är en viktig grundläggande mänsklig funktion och är nödvändig för att vi ska fungera bra under vår vakna tid. Sömn ger den överlägset bästa återhämtningen. Under djupsömnen repareras olika funktioner i kroppen, immunförsvaret stärks och krafter mobiliseras för att bättre kunna hantera psykisk och fysisk påfrestning.

Hur mycket behöver man sova?

En vuxen människa behöver i allmänhet 6 till 8 timmars sömn per natt, barn och ungdomar ca 10 tim. Sömnbehovet minskar då vi blir äldre eftersom behovet av drömsömn minskar. En timme eller två i sömnförlust då och då känner man för det mesta inte av och de flesta klarar också någon enstaka natt helt utan sömn. Sömnförlust kompenseras framför allt av längre djupsömnn nästkommande natt. Vår naturliga sömnmekanism läser av behovet och ser till att vi sover effektivare.

Vad kan påverka sömnen negativt?

En del vanliga sjukdomar och livsstilsfaktorer kan ge för lite sömn eller sömn med dålig kvalitet. Det är särskilt viktigt att tänka på att sömnstörning kan vara det första symtomet på en depression. Andra orsaker till sömnstörningar kan vara dålig sömnhygien (koffein,varm/ljust/bullrigt sovrum mm), brist på motion, skiftarbete, förskjuten dygnsrytm, långvarig stress/oro, högt blodtryck, diabetes, smärta, struma, kraftiga snarkningar, östrogenbrist. Läkemedel kan också störa sömnen. Även andra psykiska sjukdomar och missbruk kan påverka sömnen negativt.

Sömnproblem

Tillfälliga sömnproblem är vanligt. Ungefär en femtedel vuxna anser att de sover dåligt. Andelen ökar med stigande ålder. Kroniska sömnbesvär kännetecknas av sömnproblem varje natt under minst tre veckors tid. Sömnproblemen kan bestå i svårigheter att somna, ytlig sömn med flera uppvaknanden och tidigt morgonuppvaknande.

Mer information

Detta är en fördjupning till Levnadsvanor

Uppdaterad: 2018-05-23
Jesper Ekberg, Regionledningskontoret, RLK o Verksamhetsnära funktion