Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Levnadsvanor - Stress

Stress och återhämtning

Stress behöver inte vara farligt för hälsan. Det är snarare bristen på vila som kan skada. Den som vill gardera sig mot stressymtom behöver utveckla förmågan att stänga av, dra gränser och vara tydlig både privat och i arbetslivet. Sömn ger den bästa återhämtningen, men hur vi använder vår lediga tid har också betydelse. Fysisk aktivitet och socialt umgänge är bra så länge det inte upplevs som krav. Att titta på TV, läsa en god bok eller slöa i soffan är andra sätt att återhämta sig.

Reaktioner på stress

Stress kan beskrivas som hjärnans och kroppens reaktion på krav, utmaningar och påfrestningar som vi utsätts för i olika situationer. Denna reaktion kallas kamp- och flyktreaktion och har tidigare varit nödvändig för att överleva. I det moderna samhället behöver du sällan kämpa fysiskt för att överleva. Det händer ungefär samma saker i kroppen oavsett om du upplever ett verkligt hot eller om du springer ifatt en buss. Psykiska ansträngningar, såsom när du blir arg på någon eller upplever att du har för mycket att göra, sätter också igång en stressreaktion. Stressreaktionen sätts igång och  spänningar byggs upp men utan att frigöras. Människor som är konstant uppvarvade inser ibland inte hur trötta de är.

Långvarig stress utan möjlighet till återhämtning kan leda till sjukdom och ohälsa. Generellt uppträder först ospecifika belastningssymtom som:

  • spänning, smärtor och värk i nacke och rygg
  • mag- och tarmproblem
  • sömnsvårigheter
  • koncentrationssvårigheter
  • trötthet

 

Vårdnivå och remiss

Vårdnivåerna omfattar steg 1 till 6.  Beroende på patientens behov av råd och stöd utgår behandlingen utifrån de olika stegen.

Vårdnivå 1 - Stressreaktion

Alla vårdgivare med självständiga vårdkontakter ska kunna identifiera symtom och tecken på stress.

Vårdnivå 2 - Maladaptiv stressreaktion

Resursperson med inriktning på stresshantering, som kan vara arbetsterapeut, kurator, psykolog, sjukgymnast, sjuksköterska m. fl.

Vårdnivå 3 - Utmattningssyndrom

Bedömning av primärvården som inte uppenbart behöver psykiatrisk specialistsjukvård. Uppföljning av patienter som behandlats psykologiskt och farmakologiskt.
Utmattningssyndrom - symtom och kriterier

 

Behandling av stress

Steg

Vårdnivå 1 - Stressreaktion

Vårdnivå 2 - Maladaptiv stressreaktion

Vårdnivå 3 - Utmattningssyndrom

 1

Ge råd om levnadsvanor och andra praktiska råd.

Ge råd om levnadsvanor och andra praktiska råd.

 

Ofta initial sjukskrivning 2-4 veckor. Hjälp patienten att modifiera sin livsföring, t.ex. genom att:
  • Minska stressen
  • Inta regelbundna måltider
  • Gå dagliga promenader
  • Skapa balans mellan vila och aktivitet
  • Ev. medicinera
2

Eventuell kontakt med:

  • Psykolog
  • Kurator
  • Sjuksköterska
  • Arbetsterapeut

Andra hjälpkanaler till exempel:

Ordinera samtal med:

  • Psykolog
  • Kurator
  • Sjuksköterska
  • Arbetsterapeut
  • Sjukgymnast

Behandlingen kan kombineras med:

  • Basal kroppskännedom
  • Avslappning
  • Vardagsrevidering
  • Mindfulnessbaserad stressreduktion (ev. i grupp)
  • Compassionfokuserad terapi (CFT)

Ordinera samtalsbehandling med (anpassa efter patientens status):

  • Psykolog eller psykoterapeut
  • Arbetsterapeut

Behandlingen kan kombineras med:

  • Vardagsrevidering
  • Kroppskännedom
  • An- och avslappning
  • Qigong
  • Tai-chi
  • Mindfulnessbaserad stressreduktion (ev. i grupp)
  • Compassionfokuserad terapi (CFT)
3 - Psykologisk fokuserande behandling i grupp. Psykologisk fokuserande behandling i grupp.

Eventuellt medicinsk behandling som komplement.

4 - Uppföljning inom 1 månad. Uppföljnining inom 7-10 dagar.
5 - Eventuellt sjukskrivning (deltid). Sjukskrivning 2-4 veckor, sedan görs ny bedömning.
6   Tidig kontakt med Försäkringskassan och ev. med arbetsgivare. Kontakt med Försäkringskassan och ev. med arbetsgivare (när patienten är redo) och gradvis återgång till arbetet.

 

Diagnostik och utredning

Prevention

Ge råd om levnadsvanor och andra praktiska råd som finns på 1177. Länk till ruta 1 i matrisen

Behandling

Utgå från formulären ovan för att identifiera stressorer, hög alkoholkonsumtion och bristande fysisk aktivitet.  Livsstilsformuläret kan också ge en uppfattning om patientens förändringsbenägenhet.

  • Du kan fråga:

Hur ser du på din situation? Visa på sambandet mellan den stressnivå patienten har och eventuella hälsoproblem. Tecken och symtom på stress kan exempelvis vara hypertoni, magsår, oro, sömnsvårigheter, huvudvärk mm.

  • Du kan fråga:

Hur tänker du om detta med...?

Ge patienten stöd i att sätta mål för den förändring patienten strävar mot, till exempel lägre krav, ökad fysisk aktivitet eller vid behov minskad alkoholkonsumtion.

Uppföljning

Följ upp hur patienten lyckas med sina förändringar. Mät hur det går med hjälp av levnadsvaneformuläret. Dokumentera i journalen.

Uppdaterad: 2018-05-23
Helena Pellnor, Regionledningskontoret, RLK o Verksamhetsnära funktion