Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Hjärnmetastaser/hjärntumörer

Bakgrund/vanliga orsaker

Metastas är den vanligaste orsaken till intrakraniell tumör hos vuxna patienter, och utgör mer än häften av alla intrakraniella tumörer. Hjärnmetastaser är vanliga vid lungcancer, malignt melanom, njurcancer, bröstcancer och tjocktarmscancer. Hos vuxna patienter med generaliserad cancersjukdom förekommer hjärnmetastaser hos cirka 10–20 procent.

Med de framsteg som görs i cancervården, med nya behandlingar som förlänger överlevnaden, ser man en ökad incidens av hjärnmetastaser. Meningeal spridning bör även beaktas i detta sammanhang. 

För primära hjärntumörer hänvisas till det nationella vårdprogrammet för tumörer i hjärna och ryggmärg.

Symtom

Hjärntumörer och hjärnmetastaser medför stor symtomvariation. Hjärnmetastaser bör misstänkas hos patienter med känd cancersjukdom som utvecklar neurologiska symtom och/eller blir personlighetsförändrade.

  • Huvudvärk i cirka hälften av fallen (som symtom på ökat intrakraniellt tryck).

  • Illamående/kräkning. Dygnsvariation kan förekomma (ökade symtom på morgonen).

  • Fokala neurologiska bortfall t.ex. hemipares. 

  • Personlighetsförändring/kognitiv dysfunktion. 

  • Fokal eller generaliserad epilepsi.

  • Stroke-blödning i metastas (melanom, njurcancer och sköldkörtelcancer).

  • Synfältsdefekter.

  • Trötthet/slöhet.

Inledande handläggning

  • Krampbehandling vid behov (diazepam 10 mg iv).

  • DT hjärna med kontrast på vida indikationer, alt MR.

  • Kortison vid tecken på ökat intrakraniellt tryck/ödem (Betametason 8 mg x 2).

  • Kontakt med onkolog och/eller neurokirurg.

Observandum

Vid misstanke om hematologisk diagnos, kontakta hematolog/onkolog för planering av utredning/handläggning.

Personlighetsförändring är ett vanligt symtom.

Fördröj inte utredningen. Vid misstanke, gör DT och eller MR enligt ovan. 

Hjärnmetastaser måste skiljas åt från primär hjärntumör, infektiösa processer, paraneoplastiska syndrom, hyperkalcemi, cerebrala infarkter/blödning och behandlingsbiverkningar.

Översikt fortsatt handläggning

  • Kortison i nedtrappning.

  • Förebyggande krampbehandling vid behov.

  • Diskussion (eventuellt på MDK) med neurokirurg och eller onkolog om fortsatt handläggning.

  • Kompletterande bilddiagnostik och eventuellt biopsi (kontrastförstärkt MR bör oftast göras om neurokirurgisk åtgärd eller stereotaktisk strålbehandling är aktuellt). 

  • Vid misstanke om hematologisk diagnos eller meningeal spridning: LP

  • Behandlingsalternativ (beror på läge, antal, storlek, diagnos, prognos, performancestatus, hur patienten svarat på kortison)

     - Kirurgi

     - Helhjärnsbestrålning

     - Precisionsstrålbehandling                                            

     (stereotaktisk strålbehandling, gammaknivsbehandling)

     - Kombination av kirurgi och strålbehandling

     - Medicinsk antitumoralbehandling

     - Symtomlindring (best supportive care).

Uppdaterad: 2019-02-08
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv