Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Trombos/Lungemboli

Bakgrund

Många cancerformer är associerade med en ökad risk för trombos/lungemboli. Risken har angivits vara cirka 1/250 patienter/år. Trombos/lungemboli kan vara ett debutsymtom men också ett symtom vid avancerad, spridd cancersjukdom. Andra riskfaktorer är immobilisering och central venkateter. Vissa antitumorala läkemedel kan också innebära ökad risk för trombos, exempelvis capecitabin.

Symtom

Beror på lokalisation men patienten kan vara relativt symtomfri. Många patienter har okaraktäristiska symtom som också kan tolkas som infektion.

Trombos: Svullnad, ömhet, rodnad, värmeökning (arm eller ben).

Lungemboli: Bröstsmärta, dyspné, hemoptys (lunginfarkt), hjärtklappning. Ventrombos och lungemboli.

Inledande handläggning

  • Anamnes.
  • Status.
  • Pulsoximetri.
  • Blodstatus, INR, APTT, leverstatus, s-kreatinin, D-dimer. 
  • Proximalt ultraljud. 
  • DT med venös angiografi.
  • Lågmolekylärt heparin är förstahandsbehandling vid aktiv cancer och även för långtidsprofylax. 

Observandum

Ultraljud är svårbedömt nedom knänivå och ovanför inguinalligamentet.

D-dimer är av tveksamt värde vid avancerad tumörsjukdom.

Nya orala antikoagulantia (NOAK) är under utvärdering och det saknas fortfarande kunskap om användningen hos cancerpatienter. De rekommenderas därför inte i dagsläget (2018). Diskussion med koagulationsexpert rekommenderas. 

Warfarin har problem med både dålig effekt, även vid korrekt inställning, och risk för blödningar. Det bör därför ej användas vid avancerad cancersjukdom om inte annan stark indikation föreligger (mekanisk klaffprotes).

Översikt fortsatt handläggning

Behandling tills vidare om inte malignitet kan betraktas som botad.

Mer information

Detta är en fördjupningssida till Akut onkologi.

Uppdaterad: 2019-04-10
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv