Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Traumatiska knäskador

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Primärvården bör primärt bedöma de flesta fall av traumatiska knäskador och vid behov ansvara för akut röntgenundersökning före eventuell hänvisning till ortopedakuten.

Undantagsvis och vid stark frakturmisstanke och/eller synlig felställning direkt remiss till ortopedens akutmottagning

Akut trauma med ledsvullnad och/eller påtaglig rörelseinskränkning bör som regel följas upp av ortopedläkare. Vid misstänkt hemartros  eller påtaglig instabilitet remiss till ortopedmottagning för omhändertagande inom två veckor. Vid kraftigt trauma hos knäplastikopererad patient  bör proteshaveri uteslutas.

Övriga distorsioner bör remitteras till sjukgymnast. Vid långdragna och/eller behandlingsresistenta besvär överväg bakomliggande faktorer se Fakta-dokument Icke traumatiska knäbesvär.

Icke traumatiska knäbesvär

Remissinnehåll

Kort anamnes/status och röntgenfynd.

Remissvar/återremittering

  • Remissvar ska lämnas efter första bedömningsbesöket med uppgifter som underlättar fortsatt hantering i primärvården.
  • Hänvisning av behandlings-/rehabiliteringsansvar till primärvården ska ske tydligt och innehålla relevanta uppgifter, såsom postoperativt resultat, prognos och eventuella restriktioner till exempel vad gäller belastning och synpunkter på fortsatt rehabilitering som sjukskrivningsbehov, arbetsförmåga och eventuell arbetsanpassning.

Diagnostik och utredning

Anamnes

När hände det? Hur gick det till? Vridvåld? Svullnad? Belastningssvårighet? Upplevd instabilitet? Låsningar eller upphakningar? Tidigare skador eller operationer i knäleden?

Status stående och gående barfota

Varus- valgusställning? Belastningsmönster? Hälta? Svullnad? Hematom?

Status liggande

  • Svullnad: Hydrops/hemartros eller enbart subcutan svullnad?
  • Muskulatur: Kan patienten göra ett rakt benlyft?
  • Rörlighet: aktiv och passiv, OBS! extensionsdefekt
  • Palpation: ledspringa, kapsel, MCL och LCL, patella
  • Stabilitetstest: sagitellt; Lachmann och bakre draglåda; varus- valgus med både rakt och semiflekterat knä.
  • Menisktest

Ledpunktion

Traumatisk knäskada med uttallad ledsvullnad bör punkteras för att fastställa hemartros och avlasta knät. Undvik punktion på patient med knäplastik. Om patienten skickas till akutmottagning görs ledpunktion där.

Röntgen

  • Röntgen görs för att utesluta skelettskada vid akut trauma och hydrops. Behöver ej göras akut om patient har full rörlighet utan hydrops.
  • Vid misstanke om patellaluxation slätröntgen med patellaaxial-projektion och frågeställning fri kropp, osteokondral skada.
  • Vid långdragna eller oklara besvär se Fakta-dokument Icke traumatiska knäbesvär.
    Icke traumatiska knäbesvär

Fastställa typ av skada

  • MCL - Inre (medial) ledbandskada - anamnes på valgus- eller vridvåld, svullnad och smärta medialt och vid medial vackling. Ökat glapp medialt.
  • LCL - Yttre (lateral) ledbandsskada- anamnes på varus- hyperextension- eller vridvåld, smärta ömhet lateralt och bilateral vackling, ökat glapp lateralt i flekterad knäled 30°. Figur-4 testet, knä böjt 90° och underben lagt över andra underbenet, så att yttre ledband spänns. Även viktigt med gånganalys då knä kan subluxera i varus och patient kompenserar med att gå med ett semiflekterat knä.
  • ACL- Främre korsbandsskada - anamnes på valgus- eller vridvåld, svullnad, smärta och instabilitet i knäleden. I de flesta fall föreligger en hemartros.
  • PCL - Bakre korsbandsskada - ovanlig skada som orsakas av vridvåld, hyperextensionsvåld, direktvåld (ex trafikolycka). Kliniskt ses bakre draglåda. Vid isolerad bakre korsbandsskada är prognosen troligen god, det verkar inte vara associerat med instabilitetsbesvär i samma utsträckning som vid ruptur av det främre korsbandet.
  • Meniskskada - anamnes på vridvåld,  upphakningar/låsningar. Positiva menisktester samt ömhet vid palpation av laterala och/eller mediala ledspringan. Menisktester är svåra att utföra i det akuta skedet.
  • Patellaluxation - anamnes på valgusvåld eller slag mot insidan av knäskålen. Smärta, hemartros och felställning av patella men oftast har patella reponerats direkt. Ömhet över patellas mediala kant . Vid recidivluxation behöver inte svullnad och medial ömhet vara så tydlig.

Prevention

Förebyggande träning med fokus på knäkontroll och bålstabilitet är skadeförebyggande inom bland annat fotboll, handboll och innebandy.

Behandling

Smärtlindring vid behov, i första hand paracetamol eller NSAID.

Sjukskrivning

Uppföljning

Se rubrik Behandling ovan för respektive skada.

Kvalitetsindikatorer

Se rubrik Behandling ovan för respektive skada.

Omvårdnad

Förbandsrutiner i samband med ortopedisk kirurgi, Länssjukhuset Ryhov (begränsad läsbehörighet, nytt fönster)

Rehabilitering

Sjukgymnastiska insatser ingår i utredning, bedömning och behandling, se ovan under respektive rubrik.

Fastställt: 2010-09-30

Reviderad: 2017-06-20

Giltigt till och med: 2019-06-20

Fastställt av: Medicinsk programgrupp Ortopedi och primärvård

Ansvarig grupp: Ortopedi

Granskat av grupp: Ortopedi

Kontaktperson för innehåll:

Axel Petersson, Distriktsläkare, Norrahammars vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Uppdaterad: 2018-09-12
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv