Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Höftledsartros

Artros innebär degenerativ ledsjukdom och karaktäriseras av ledsmärta, försämrad ledfunktion och förändringar i ledbrosket. Höftledsartros är en vanligt förekommande anledning till smärta i och omkring höftleder.

Sjukdomen kan hos vissa patienter diagnostiseras redan i 30-40-årsåldern och kan redan då ge besvärande symtom.

Vanlig ålder för symtomdebut är omkring 50-60 år. Ålder då protesoperation oftast sker är 65-80 år.

Vanliga, säkert belagda riskfaktorer för höftledsartros är:

  • ärftlighet
  • övervikt
  • hög ålder
  • tidigare frakturer genom höftledens ledkula/-panna
  • medfödda höftdysplasier/-luxationer

Ärftlighet har visat sig vara den främsta riskfaktorn, frånsett höftdysplasier som i princip alltid ger höftledsartros.

Mindre tydliga samband finns avseende:

  • hög belastning (till exempel långvarigt intensivt motionerande)
  • utebliven belastning ("soffsittande"/frånvaro av motion)
  • rökning
Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Patienter med misstänkt höftledsartros handläggs som regel initialt i primärvården inklusive konservativ behandling.                   

Remissindikationer till ortopedklinik för ställningstagande till protesoperation är:

  1. Vilosmärta/sömnstörande smärta på typiska lokaler och/eller:
  2. Svår funktionsinskränkning (gångsträcka max 500 meter där smärta är begränsande faktorn.)
  3. Patienten har påtagligt sänkt livskvalitet på grund av besvär enligt ovan.
  4. Ihållande besvär enligt ovan (3-6 månader).
  5. Röntgenundersökning (högst 6 månader gammal) bekräftar diagnosen.
  6. Patienten har en operationsönskan och är medicinskt stabil.

Punkt 1-6 ska finnas dokumenterade i remissen liksom uppgift om rökning, BMI och blodtryck.

Om patienten är rökare ska rökavänjning påbörjas senast vid remittering. Rökning medför betydande risker för komplikationer och dåligt resultat av protesoperation. Rökfrihet 6-8 veckor före och efter operation har däremot visat sig påtagligt minska risken för komplikationer.

BMI>40 utgör kontraindikation för kirurgi och remiss bör då inte skickas.

BMI>35 utgör relativ kontraindikation och patienten kan remitteras under förutsättning att  insatser för viktnedgång påbörjats.

Hjärt-, lung- och njurstatus ska vara optimerade och i aktuella fall kommenteras i remissen.

I vissa fall kan remiss till ortopedklinik vara aktuell även om ovanstående riktlinjer inte är uppfyllda. Det kan av och till vara nödvändigt med en specialistbedömning för patienter med stora besvär där konservativa åtgärder i primärvården inte ger effekt trots ej uppfylda riktlinjer enligt ovan.

Diagnostik och utredning

Symptomen är ofta smygande men artrosorsakad inflammation/värk kan plötsligt aktiveras vid (lättare) trauma.

Typiska fynd är:

-smärta, i ljumske med utstrålning i mediala/främre delen av låret till och med knäleden. Ibland finns även smärtutstrålning mot ländryggen.

Smärtan uppstår vid rörelse/belastning av höftleden. I senare skede även vilosmärta på samma lokaler.

Vanligen finns också:

-palpationsömhet i ljumsken.

-minskad rörelseförmåga, ofta i form av morgonstelhet och stelhet vid uppresning från sittande. Inåtrotation påverkas vanligen först, sedan abduktion/flexion.

-mekaniska besvär som upphakningar/låsningar kan förekomma.

Observera att smärta som orsakas av höftledsartros kan förläggas till knäleden och ibland upplevas komma enbart från knäleden. Undersök därför även höftlederna hos patienter med knäsmärta!

Bilddiagnostik:

Diagnosen höftledsartros kan oftast ställas vid klinisk undersökning.

Slätröntgen görs inför remittering till ortopedklinik eller för att utesluta annan åkomma, till exempel fraktur, tumör, osteonekros, RA, med flera.

Ofta påvisas minskning av ledspringan, benpålagringar kring leden (osteofyter), subkondral skleros/cystbildning.

Röntgenfynden kan ibland stämma dåligt överens med symptom, det vill säga, man kan ha en röntgenmässig artrosbild utan kliniska symptom. Detta kan då betraktas som en riskfaktor för att senare utveckla kliniska besvär.

Ingen radiologisk metod kan kategoriskt utesluta artros. Vid enstaka tillfällen kan därför övervägas remiss till ortopedklinik för diagnostisk bedömning.

-Var uppmärksam vid snabb klinisk försämring. I sällsynta fall kan leden förstöras snabbt och man skall då inte fördröja handläggningen.

-Vid känd tumörsjukdom och samtidig höftsmärta är skelettmetastas en viktig differentialdiagnos och bör utredas snabbt.

Behandling

Konservativ behandling

-Artrosskola  enligt BOA-konceptet (Bättre Omhändertagande vid Artros- evidensbaserad artrosskola hos fysioterapeut med nationellt kvalitetsregister för knä- höft- och fingerartros), ska erbjudas alla patienter med höft- och knäledsartros. Patienterna får här individuella instruktioner om anpassad fysisk aktivitet samt information om artrossjukdomens natur och hur man kan anpassa sin vardag för att minimera symptom. I de fall artrosskola inte är aktuell ska patienten erbjudas sjukgymnasthjälp för individuellt anpassad fysisk aktivitet.

-Viktnedgång, vid behov via livsstilsmottagning.

Farmakologisk behandling

-Smärtlindring testat över tid (1-2 månader) och i kombination med träning. Förlängs tills- vidare vid god effekt.

Rekommenderad smärtlindring är exempelvis paracetamol, eventuellt kombinerat med NSAID samt vid behov lämplig opioid.

Glukosamin i tablettform och injektion av hyaluronsyra saknar vetenskapligt stöd. Intraartikulär kortisoninjektion rekommenderas inte och kan ge ökad infektionsrisk vid eventuell proteskirurgi.

Smärtor som i huvudsak är lokaliserade till trochanterområdet är sällan artrosrelaterade och hanteras bäst med sjukgymnastiska åtgärder som huvudinsats och eventuellt kortisoninjektion vid behov.

Ortopedkirurgisk behandling

Operation är aktuell när konservativ behandling sviktar. Operationens huvudsyfte är att få bort smärta. Många kommer också att uppleva en förbättrad rörlighet, men det är inte huvudsyftet med ingreppet. Fortsatt rehabilitering efter utskrivning är i huvudsak egenträning.

Den primära operationsmetoden för höftledsartros är total höftledsplastik, det vill säga, en ledprotes.

  • Äldre patienter opereras med cementerad totalprotes där både cup och stam cementeras fast i skelettet.
  • Något yngre patienter opereras med så kallad omvänd hybridprotes, där cupen är cementerad, men stammen förankras utan cement. Benkvaliteten är så bra hos yngre att det visar sig att en inläkning i ocementerad stam ger längre hållbarhet än cementerad. Gränsen för detta alternativ är 60 år (män) och 65 år (kvinnor).
  • Ännu yngre patienter (< 50 år) kan bli aktuella för helt ocementerad protes där även cupen förankras med inläkning.

Postoperativ rehabilitering påbörjas omedelbart efter att ingreppet är genomfört, och man kan oftast komma upp i stående och börja gå samma dag som operationen. Vårdtiden beräknas till 1-2 dygn.

-Höftprotesopererade där det misstänks protesinfektion skall utan undantag remitteras akut till opererande ortopedklinik. Antibiotikabehandling skall ej påbörjas såvida inte vitalindikation föreligger.

-Mycket unga patienter (grovt angett <30 år) kan i vissa fall vara aktuella för artroskopi av höftleden. Detta är dock situationer där artros inte är den dominerande problematiken utan specifika förändringar som skapar impingement (CAM och pincer-förändringar).

-Det finns ingen skillnad i kvalitet, funktionsresultat och nöjdhet mellan främre och bakre operationssnitt i det svenska höftprotesregistret. I Region Jönköpings län görs i huvudsak bakre snitt och alla tre kliniker har goda resultat jämfört med övriga kliniker i landet.

Rehabilitering

Livsstilsförändringar kan bli nödvändiga för vissa patienter då till exempel löpträning inte är förenlig med att ha en höftprotes.

Skridskoåkning, slalom, hård cykelträning är exempel på aktiviteter som påverkar protesen negativt. Vardagliga aktiviteter ( inkl tex bilkörning)  och lättare motion såsom cykling, träningscykling, golf, simning, promenader, försiktig längdskidåkning kan man fortsätta med.

Fastställt: 2017-10-09

Reviderad: 2017-10-09

Giltigt till och med: 2019-10-09

Fastställt av: Medicinsk programgrupp ortopedi och primärvård

Ansvarig grupp: Ortopedi

Granskat av grupp: Ortopedi

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Uppdaterad: 2018-09-12
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv