Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Tumbasartros (CMC1-ledsartros) - Ännu ej fastställt

Tumbasartros är en vanlig åkomma som drabbar kvinnor oftare än män. Ålder oftast 40 år och uppåt.

Etiologin är som för annan artros bristfälligt känd men ärftliga faktorer kan påverka. Handbelastande arbete är inte genesen men kan förvärra smärtsituationen.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Primärvården

Initial bedömning och basal behandling. Kontakt med arbetsterapeut kan initieras. I övrigt var god se under avsnitt behandling.

Ortopedkliniken

Remiss till ortopedkliniken för ställningstagande till operativ behandling vid röntgenverifierad artros med uttalad greppsmärta och/eller vilovärk i tumbasen, oftast med duration mer än 6 månader där konservativ terapi inte är tillräcklig och där patienten är villig att undergå ett operativt ingrepp med lång (ibland upp mot 1 år) rehabilitering.

Differentialdiagnostik vid oklara besvär, t.ex. där samtidig artros i mer proximala carpalleder eller Morbus de Quervain kan föreligga.

Diagnostik och utredning

Anamnes

Besvären börjar oftast som greppsmärta med åtföljande svaghet i tum-pekfingergreppet.

Efter hand tillkommer postfunktionell värk och vilovärk hos många. Förloppet kan variera med en inflammatorisk och smärtande initial fas på 6-12 månader med efterföljande spontan förbättring trots att själva artrosen förstås inte förbättras.

Mindre trauman kan ofta utlösa smärtan även om artrosen i sig förelegat asymtomatisk redan tidigare.

Status

  • Ömhet och provokationssmärta över CMC 1-leden.

  • Smärta vid grinding test, då undersökaren med ena handens tumme och pekfinger fixerar Trapezium dorsalt ifrån och med andra handen extenderar metakarpale 1 eller för den i sidled så man ”gnuggar” i själva CMC-leden.

  • Ofta subluxation i leden med en synlig ”puckel” dorsalt och adduktionsställning i metakarpale 1, ”tummen mitt i handen”.

Röntgen

Diagnosen ställs nästan alltid med röntgen. Man behöver begära särskild inriktning på CMC 1 för att bilderna ska bli adekvata. I tidigt skede ses antydd subluxation med små ledytetillskärpningar. Sedermera sänkt ledspringa, osteofytpålagringar och mer subluxation, samt ofta STT-artros (lederna mellan Scaphoideum, Trapezium och Trapezoideum).

Differentialdiagnos

STT-ledsartros förekommer ofta samtidigt med CMC-artros men det ändrar inte handläggningen i primärvård. Mer sällan förekommer STT-artros som isolerat problem och kan då vara svårdifferentierat. Smärtan sitter då något mer proximalt och en riktig, isolerad grinding test av CMC gör inte ont, men kan vara svårutförd. Röntgen särskiljer åkommorna.

Annan carpal artros samt scaphoideumpseudartros ger också radial handledssmärta, men oftast mer utbredd och proximal. Röntgen särskiljer.

Morbus de Quervain sitter över första dorsala senfacket mer proximalt, över distala radius. Finkelelsteins test (ulnardeviation av knuten hand) ger då smärta över detta område. Testet kan dock ge smärta även vid isolerad CMC 1-artros, men då mer distalt över tumbasen.

Behandling

Icke operativ behandling-Primärvård

I första hand ges information om tillståndets ofarlighet och att belastning är fortsatt tillåten, men kan behöva minskas för att lindra smärtan. Enklare smärtstillande (NSAID, Paracetamol), ortos via arbetsterapeut och översyn av smärtutlösande moment, ofta inom yrket.

Kortisoninjektion intraartikulärt i CMC 1-leden, förslagsvis med 0,5-1 ml Depo-Medrol med lidocain (Lederspan bör undvikas p.g.a. större risk för lokal atrofi) har ofta god, ibland långvarig effekt. Detta kan i många fall skötas inom primärvården. Ibland återkommer smärtan dock relativt fort och injektioner med tätare mellanrum än cirka 3-6 månader bör undvikas (max 3/år).

I fall av traumatiskt utlöst smärta bör man i första hand ha en konservativ hållning åtminstone de första 3 månaderna, då förbättringspotential finns. NSAID och ev. kortisoninjektion är här bra alternativ.

Operativ behandling- Specialiserad vård

Den vanligaste operationen är exstirpation av os Trapezium och interpositionsplastik med lokalt sengraft. Patienten är gipsad i 4-5 veckor och fram till 3 månader postoperativt får man endast belasta lätt samt ha en nära kontakt med arbetsterapeut knuten till specialistvården. Slutresultatet av operationen kan inte utvärderas förrän efter cirka 1 år.

I ett fåtal fall kan artrodes vara aktuell. Främst hos yngre och något oftare hos män.

Operationen ska ses som smärtlindrande, inte botande. Greppsmärta vid tyngre belastning kvarstår oftast i viss mån, och greppstyrkan motsvarar inte en frisk led. Operation är därmed sällan eller aldrig en väg till att behålla ett tungt jobb, och arbetsöversyn bör i sådana lägen föregå operationen.

Sjukskrivning

Vid handbelastande yrken är arbetsöversyn ofta aktuell och är nödvändig när tumbasartrosen leder till sjukskrivning. Efter operation anger det försäkringsmedicinska beslutsstödet upp till 3 månader heltid, men ibland är detta inte heller tillräckligt, utan kan röra sig om 4-5 månader.

Sjukskrivning vid vissa hand- och handledsbesvär, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen (nytt fönster)

Fastställt: 2020-03-11

Reviderad: 2020-03-11

Giltigt till och med: 2022-03-11

Fastställt av: Medicinsk programgrupp ortopedi och primärvård

Ansvarig grupp: Ortopedi

Granskat av grupp: Ortopedi

Kontaktperson för innehåll:

Karin Karlsson, St-läkare, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Uppdaterad: 2020-03-11
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv