Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Trycksår - palliativ vård

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Alla som handlägger palliativa patienter. Vid behov involveras arbetsterapeut och sjukgymnast. Om symtomlindring ej uppnås (t.ex. smärta > VAS 3 i ESAS) kontakt med specialiserad palliativ vård.

Diagnostik och utredning

För patienter i sen palliativ fas är risken för trycksår stor. Trycksår är en vävnadsskada som uppkommer på grund av otillräcklig eller upphävd blodförsörjning.

Trycksårstecken och gradering av trycksår

Grad 1: kvarstående missfärgning, hel hud
Grad 2: ytlig epitelskada
Grad 3: fullhudsskada utan sårkavitet
Grad 4: fullhudsskada med sårkavitet

Trycksår kan utvecklas över hela kroppen. Vanligast där benutskott ligger nära huden och belastningen är stor på små hudytor såsom korsben, kotpelare, hälar, höfter, fotknölar, öron, axlar, armbågar och knän.

Riskfaktorer för trycksår

  • feber
  • respiratoriskt svikt och/eller dålig cirkulation, sänkt medvetandegrad
  • patienter som är i behov av hjälp vid förflyttning och lägesändring
  • hud som är ständigt utsatt för fukt i form av urin, avföring eller svettning
  • dehydrerade, malnutrierade patienter
  • tryck, skjuvning och friktion. Skjuvning uppstår när huden förskjuts i relation till angränsande vävnad. Det gäller
    t.ex. när en person glider neråt i sängen
  • kakexi
  • nedsatt sensibilitet genom t.ex. nervskada

Prevention

Viktigt med information till både patient och anhöriga om risken och lämpliga åtgärder. Det är lättare att förebygga än att behandla trycksår! Rekommenderar systematisk riskbedömning enligt modifierad Norton.
Modifierad Nortonskala för bedömning av patienters risk att utveckla trycksår (Pdf, nytt fönster)

Informera patienten och närstående om att det är viktigt att:

  • ändra läge i säng och rullstol för att minska trycksårsrisken
  • hålla huden ren och torr, särskilt vid inkontinens
  • hålla huden smidig, smörja med mjukgörande salva för att undvika sprickbildningar

Viktigt att tänka på för vårdpersonal

  • uppmuntra patienten att röra på sig (varierar sitt- och liggställningar, sitta uppe vid måltider, träna ligga på magen etcetera)
  • noggrann hygien, tvätta med lätta händer och var sparsam med tvål
  • inspektera huden, dokumentera
  • antidecubitusmadrass
  • rullstolsburna patienter skall alltid sitta på avlastande underlag och inte mer än 2 timmar i taget.
  • avlasta med kudde, kil, dyna, handduk, Lasse-kudde, Ligasano etcetera
  • regelbundna lägesändringar, ska inte vändas helt från sida till sida, det räcker med 25 - 30 graders lägesändring
  • använd vändschema efter individuell bedömning
  • hos den döende patienten behöver man ta ställning till om vändschemat är relevant och överväga risken för utveckling av trycksår mot obehag för patienten med profylax och behandling av trycksår.
  • identifiera åtgärdbara brister i nutrition 
     

Behandling

Ovanstående preventionsåtgärder. Massera inte hud som visar tecken på tryckskada, smörj istället försiktigt med lätt hand. Upprätta sårvårdsjournal, ESAS. Överväg hydrokolloida plattor för att avlasta särskilt utsatta ställen.

Överväg antibiotikabehandling vid infekterat sår med allmänpåverkan och smärta. Sårrevision vid djupa sår med avlägsnande av nekrotiskt vävnad och skapande av en optimal sårläkningsnivå, eventuellt kirurgkontakt. 

Uppföljning

Planera uppföljning i sårvårdsjournal. Noggrann dokumentation.  

Rehabilitering

Patient, anhörig och vårdare instrueras av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast gällande förflyttningsteknik i liggande och sittande för att underlätta/möjliggöra lägesändring för patienten självständigt eller med hjälp av vårdare. Arbetsterapeut och/eller sjukgymnast instruerar om lämplig positionering och hur patienten bör avlasta i liggande och sittande.

Arbetsterapeut kan förskriva hjälpmedel t.ex. förflyttningshjälpmedel, hjälpmedel i säng och toalett-/ hygienhjälpmedel för att sörja för god personlig hygien. Tryckavlastande hjälpmedel såsom madrass till säng och tryckavlastande hjälpmedel för hälar m.m. provas ut och förskrivs av distriktssköterska/arbetsterapeut.

Aktivera och mobilisera, vid behov med hjälp av arbetsterapeut och sjukgymnast. Låt patienten röra på benen, sitta upp på sängkanten, sitta uppe vid måltider och om möjligt träna att ligga på magen, åtminstone korta stunder. 

Fastställt: 2009-10-28

Reviderad: 2017-11-08

Giltigt till och med: 2019-11-08

Fastställt av: Medicinsk programgrupp palliativ vård och primärvåd

Ansvarig grupp: Palliativ vård

Granskat av grupp: Palliativ vård

Kontaktperson för innehåll:

Birte Lücht, Distriktsläkare, Hälsans vårdcentral 1 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Mer information

Hjälpmedel: Sängar och madrasser

Referenser

  • Landstinget i Jönköpings län, intranät, TRYCKSÅR (Sökväg: är: plus.rjl.se - Landstinget i Jönköpings län - För vårdgivare - Vårdprevention –Trycksår)
  • Rahman, H. (2000). Journal of Providing Care in Hospice: Perspectives of Occupational Therapists. Qualitative Health Research, 10 (6), 806-818. och Bye, R. (1998).
  • Nocent Schulz V: malignant wounds and pressure ulcers; in MacDonald N, Oneschuk D, Hagen N, Doyle D Palliative medicin, 2nd edition, Oxford University press, p 333-348
     
Uppdaterad: 2018-09-05
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv