Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Barn som utsatts för trauma eller lever i en utsatt situation

Vad karaktäriserar målgruppen

Barn som lever i riskmiljöer som kan leda till omsorgssvikt och/eller har blivit utsatta för trauma. Även barn som drabbats av olyckor/katastrofer ingår i gruppen.

Ett barn som utsatts för ett trauma löper större risk än andra att drabbas av nya trauman. Risken för psykisk ohälsa ökar ju flera svåra livshändelser barnet utsätts för.

Innehåll på sidan:

Diagnostik och utredning

Bedömning, utredning och diagnostik

Barnkonventionen: Artikel 6 - Rätt till liv och överlevnad, Artikel 12 - Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd, Artikel 22 - Flyktingbarn, Artiklarna 32-38 - För barns skydd

Bedömning

I alla verksamheter ska det finnas rutiner och handlingsplaner för vad som ska göras om det finns misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa.

”Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till socialtjänsten. Anställda i verksamhet som berör barn och unga är skyldiga att anmäla…” (SoL 14:1)

Observera att anmälan rörande misstanke om övergrepp mot barn inom familjen görs utan att underrätta vårdnadshavare. Socialtjänsten gör en akut skyddsbedömning och tar ställning till om utredning ska inledas. De tar också ställning till polisanmälan och därefter sker enligt rutin samråd med andra myndigheter på barnahus.

Barnahus

Barnahus som är länsövergripande startades i maj 2014 och är beläget i Jönköping kommun. Det är ett samarbete mellan regionen, socialtjänst i respektive kommun, polis och åklagarmyndighet. Målgrupp är barn upp till 18 år som misstänkts vara utsatta för misshandel i nära relation eller sexualbrott oavsett relation, samt barn i ålder 0-15 år som misstänkt vara förövare av sexualbrott, dessutom barn 0-18 år vars förälder orsakat den andres förälderns död.

Brotten avser sexualbrott av Barnahus ska vara en helhetslösning för att ge barn skydd, krisstöd och upprättelse. Barn ska kunna få träffa alla på samma plats för att underlätta för barnet. Ibland har samhällets ingripande upplevts som ett nytt övergrepp eller påfrestning för barnet, det vill man undvika med barnahus.

Utredning

För barn som utsatts för en traumatisk livshändelse som det naturliga nätverket inte kan hantera, är all samverkan mellan barnet, dess anhöriga och alla lämpliga stödfunktioner viktig att säkerställa. Det åligger alla berörda verksamheter att medverka till att utredningar görs och rätt insatser påbörjas.

Socialtjänsten använder relevanta utrednings- och uppföljningsmodeller i tillägg till den kliniska bedömningen.

Under pågående utredning kan socialtjänsten enl. 14 kap 1 § SoL begära in befintliga dokument från andra myndigheter och vårdinstanser genom till exempel:

  • Konsultationsdokument som BBIC (barns behov i centrum)          

Diagnostik

Medicinsk-, psykologisk/psykiatrisk bedömning kan beroende av symtom och behov göras av vårdcentraler, barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshälsan och kvinnokliniken.

Prevention

Barnkonventionen: Artikel 3 - Barnets bästa, Artikel 18 - Uppfostran och utveckling, Artikel 19 - Skydd mot övergrepp, Artikel 31 – Vila och fritid

Samhällets förebyggande insatser är viktiga för att det inte ska uppstå en situation i familjen där barn far illa. Dessa verksamheter kan tidigt upptäcka risksituationer.

Skyddsfaktorer

Skyddsfaktorer kan neutralisera eller dämpa risker, särskilt när risken är hög.

Skyddsfaktorer hos barnet är exempelvis: förmågan att förstå och komma överens med andra, förmåga att lösa problem, humor, tålighet, uthållighet, förmåga att kontrollera impulser och känslor, initiativförmåga, psykisk energi, nyfikenhet, framgång i skolan, intelligens.

Skyddsfaktorer i familj och närmiljö är bland andra: få separationer från vårdare, en bra relation mellan förälder och barn, god anknytning, omvårdnad och tillsyn, god hälsa hos förälder, att barnet är omtyckt av vuxna, utbildning, yttre stöd från grannar och lärare, möjlighet till fritidsintressen.

Riskfaktorer

Riskfaktorer är sociala, psykologiska, medicinska eller biologiska faktorer som kan leda till problem för hälsa, utveckling, anpassning och beteende, t.ex. missbruk, våld, psykisk ohälsa, fattigdom. Det är oftast mängden riskfaktorer snarare än någon speciell enskild faktor som ökar risken för olika problem.

Prevention 0-6 år       

Aktörer är familjecentraler, kvinnohälsovård (KHV), barnhälsovård (BHV), förskola, folktandvård, socialtjänsten.

  • Små barn: Om föräldrar med bristande omsorgsförmåga är positiva till stöd, och/eller om spädbarnet uppvisar lindriga anknytningssvårigheter, bör stöd från BHV, KHV eller socialtjänst erbjudas. Stödet inriktas på att stärka föräldrarnas förmågor i relationen till barnet. 
  • Stöd till föräldrarna: Föräldrastöd som är anpassat efter barnet och föräldrarnas situation bör kunna erbjudas individuellt och/eller i grupp. Det kan vara föräldragrupper för barn med viss problematik till exempel funktions­nedsättning eller grupper anpassade till föräldrarnas behov, som exempelvis grupper för unga mammor.

Prevention 6-10 år

Aktörer är skolan, fritidshemmen, Barn- och ungdomshälsan, folktandvården, socialtjänsten.

  • För äldre barn i gruppen finns goda erfarenheter av gruppverksamheter, var god se länk barn som anhöriga. Det kan till exempel gälla temagrupper som riktar sig till barn med missbrukande föräldrar, barn med psykiskt sjuka föräldrar eller barn som bevittnat våld. Föräldrarna bör gå parallellt i behandling, till exempel i en föräldragrupp.
  • Även syskon till barn som har utsatts för trauma, begått självmord eller har andra svårigheter bör erbjudas stöd, till exempel i grupp. Dessa insatser kan erbjudas av socialtjänst och frivilligorganisationer.

Prevention 10-18 år

Aktörer är skolan, fritidshemmen, ungdomsmottagningar, Barn- och ungdomshälsan, fritidsgårdar, folktandvården, socialtjänsten.

Barn- och ungdomshälsan, BUH, mottagning för barn, unga och föräldrar från 6 till 18 år finns i Huskvarna, Nässjö ovh Värnamo. Motsvarande verksamhet kommer också att starta i södra länsdelen.

  • För äldre barn och ungdomar finns goda erfarenheter av gruppverksamheter, var god se länk barn som anhöriga. Det kan till exempel gälla temagrupper som riktar sig till barn med missbrukande föräldrar, barn med psykiskt sjuka föräldrar eller barn som bevittnat våld. Föräldrarna bör gå parallellt i behandling, till exempel i en föräldragrupp.

Länkar

Behandling

Behandling, åtgärder och insatser

Barnkonventionen: Artikel 23 - Funktionshinder, Artikel 24 - Hälsa och sjukvård
Artikel 27 - Levnadsstandard, Artikel 28 - Utbildning, Artikel 39 - Rehabilitering

Efter bedömning, utredning och eventuell diagnos vidtar insatserna inom berörda verksamheter, i samarbete med barnets nätverk och andra berörda aktörer:

  • Behandling på primär nivå utförs av Barnhälsovården för åldersgruppen 0-6 år och av Barn- och ungdomshälsan för åldersgruppen 7-18 år.
  • Behandling på specialistnivå utförs av Barn- och ungdomspsykiatrin, Barn- och ungdomshabiliteringen, Barn- och ungdomsmedicinska kliniken samt Specialisttandvården.

Exempel på behandling som kan ges:

  • medicinsk
  • psykoterapeutisk
  • psykoedukativ
  • barnhälsovårdens insatser

Socialtjänsten erbjuder frivilliga insatser enligt SoL eller i vissa fall tvångsvård enlig lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga(LVU), till exempel:

  • behandling eller stödinsatser i öppenvård
  • placering i familjehem eller på hem för vård och boende (HVB)

Skolan kan upprätta åtgärdsprogram som kan innehålla olika former av psykosocialt stöd beroende på ålder och mognad, t.ex:

  • riktat individuellt stöd gällande strukturen på skoldagen
  • olika former av samtalsstöd på individ- och gruppnivå

Ungdomsmottagningar erbjuder tidiga insatser i form av samtalsstöd på ungdomens egna initiativ. Arbetet utgår från en helhetssyn kring ungdomen med ett specifikt uppdrag riktat mot sexuell hälsa.

Samverkansformer

Enligt 6§ i förvaltningslagen har alla myndigheter en allmän lagstadgad skyldighet att samverka. När det gäller frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, finns även en särskild skyldighet att samverka enligt 5 kap 1:a§ socialtjänstlagen.

Denna samverkansskyldighet regleras även i lagstiftning för polis, förskola, skola samt hälso- och sjukvård.

Grunden är att familjen deltar i och godkänner samverkan kring enskilda barn och unga. Samverkansparterna ska efterfråga vårdnadshavarnas och äldre ungdomars godkännande till samverkan. Om samtycke ej kan erhållas och oro finns att barnet far illa är varje verksamhet var för sig anmälningsskyldig enligt 14 kap, § 1b, SoL. På begäran av anmälare är socialtjänsten skyldig att ge information om sin planering enligt samma lagrum.

Uppföljning

Barnkonventionen: Artikel 25 - Översyn avseende omhändertagna barn

Varje verksamhet ansvarar för att uppföljning sker av deras behandling, åtgärd eller insats enligt verksamheternas riktlinjer. Enligt Samordnad Individuell Plan, SIP , finns möjlighet att planera för en samordnad uppföljning av åtgärder inom hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst.

Barnperspektivet

Barn och ungdomar kan inte föra sin egen talan på samma sätt som vuxna. Därför behöver alla som arbetar med dem bevaka deras bästa åt dem. Barnet ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada, övergrepp, vanvård, försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande (i form av till exempel sexuella övergrepp).

Barnkonventionen understryker att vuxenvärlden och vuxenvärldens institutioner ska uppmärksamma (upptäcka/identifiera) barn som på olika sätt riskerar att fara illa samt förebygga detta. Man ska dessutom erbjuda behandling/rehabilitering till de barn som redan farit illa genom exempelvis omsorgssvikt, fysisk misshandel eller sexuella övergrepp.

Kvalitetsindikatorer

Enkäter som efterfrågar kännedom, användande och användbarhet av FAKTA dokumenten. Uppföljning av besöksstatistik på FAKTA sidan.

I samverkansavtalet gällande barnahus är det avtalat om en uppföljning och utvärdering av verksamheten genomförd hösten 2017. 

Dokumentet revideras vartannat år av FAKTA-gruppen. Nämnda myndigheter och verksamheter i de olika kommunerna kvalitetssäkras enligt gällande lagstiftning och styrdokument.

 

Fastställt: 2015-04-02

Reviderad: 2018-01-31

Giltigt till och med: 2020-01-31

Fastställt av: Medicinsk programgrupp psykatri och primärvård

Ansvarig grupp: Psykiatri barn

Granskat av grupp: Psykiatri barn

Kontaktperson för innehåll:

Marit Gustafsson, Chefsöverläkare, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri rehab o diagnostik

Författare:

Uppdaterad: 2018-09-14
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv