Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Barn och ungdomar med svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå

Vad karaktäriserar målgruppen

Barn och ungdomar med svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå vilket hindrar dem i utvecklingen

Det kan visa sig i barn och unga som:

  • inte kan koncentrera sig på uppgifter (lek, skoluppgifter, vardagsrutiner) så som förväntas utifrån åldern
  • har svårt att planera och genomföra uppgifter
  • är lättstörda av yttre och/eller inre stimuli
  • har svårt sitta still
  • handlar impulsivt och oövertänkt
  • ofta hamnar i bråk och konflikter
  • protesterar och/eller har svårt att följa regler/instruktioner
  • är motivationsstyrda
Innehåll på sidan:

Diagnostik och utredning

Bedömning, utredning och diagnostik

Lindriga svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå kan finnas hos alla barn under något skede i livet eller under vissa förhållanden. Svårigheterna kan innebära problem i vardagen och hindra barnets inlärning, utveckling, trivsel och fungerande. De flesta blir hjälpta av en god anpassning av miljön och insatser på primärnivå.

Allvarliga svårigheter innebär svårigheter att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå som inverkar på barnets hela vardag och kommer till uttryck i alla de miljöer barnet befinner sig; i hemmet, i förskola/skola, i samvaro med jämnåriga och under fritidsaktiviteter. Vid allvarliga svårigheter kan insatser behövas också från specialistnivå.

Förskolechef ansvarar för att barnet ges det stöd som deras speciella behov kräver. Efter godkännande av vårdnadshavare ska samråd ske med barnhälsovården. Barnets vårdnadshavare/barnet ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna. (Skollagen 2010:800 8 kap.9§)

Rektor ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och för att åtgärder utifrån behov sätts in. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. (Skollagen 2010:800 )

Av 1 kap 10§ skollagen följer att barns inställning ska så långt det är möjligt kartläggas och barn ska ha möjlighet att fritt utrycka sina åsikter. Utredning sker enligt Skolverkets allmänna råd, Publikation, Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, (nytt fönster) Vid behov sker samverkan med socialtjänsten.

Vid behov av fördjupad utredning kan barnhälsovården i samverkan med förskolan eller skola/elevhälsa tillsammans med vårdnadshavare remittera för ställningstagande till fördjupad utredning hos specialistvården. I remissen bifogas gjorda medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kartläggningar och gjorda insatser.

Fördjupad utredning och ställningstagande till neuropsykiatrisk diagnos görs av hälso- och sjukvårdens specialistverksamheter. Barn och ungdomar med funktionsnedsättningar-riktlinjer för samverkan mellan primärnivå och regionens specialistenheter samt mellan specialistenheterna (pdf, nytt fönster). För olika frågeställningar finns mellan barn- och ungdomshabiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin.

Inom specialistverksamheten görs en bred bedömning/utredning av tvärprofessionellt team även om frågeställningen är diagnosspecifik. Fokus ligger på att tydliggöra art och grad av eventuell ADHD-problematik och samtidiga svårigheter. Samtidiga svårigheter kan finnas inom områden som kognition, språk, motorik, samspel, beteende, psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom. Omgivningsstöd, stress och utsatthet hos barnet bör beaktas. Samverkan med sociala myndigheter för bedömning av sociala risk- och skyddsaspekter ska ske vid behov.

Den primära kartläggningen ligger som grund för och kompletteras med de bedömningar/ undersökningar på specialistnivå som anses nödvändiga för förståelsen av barnet, dess symtom och behov av insatser.

Prevention

Kvinnohälsovård/barnhälsovård

Kvinno- och barnhälsovården har som uppgift att nå alla föräldrar för att ge stöd i föräldraskapet. Utifrån nationella Översikt basprogrammet, Rikshandboken Barnhälsovård (nytt fönster) erbjuder barnhälsovården alla småbarnsföräldrar universellt och vid behov riktat stöd och kunskaper kring barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling. I uppdraget att förebygga psykisk ohälsa ingår att tidigt upptäcka barn med risk att utveckla beteendeavvikelser och skyndsamt ge stöd till dessa familjer. I de flesta av länets kommuner är kvinno- och barnhälsovården en del av familjecentralorganisationen. 

Vad är en familjecentral, Rikshandboken Barnhälsovård (nytt fönster)

Förskola/skola
En god psykosocial miljö med kompetent personal i förskola/skola verkar hälsofrämjande och förebyggande samtidigt som det ger möjligt att upptäcka barn med risk att utveckla beteendestörningar.

Förskolan ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. Skolverkets rekommendation från 2005 är förskolegrupper med 15 barn för 4-5-åringar och 12 barn när det gäller de minsta barnen 1-3 år med tre heltidsanställda pedagoger.

Skolans huvuduppdrag är utveckling och lärande. För att lyckas måste skolan skapa en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Lärande och hälsa påverkas på många sätt av samma generella faktorer. En god hälsa är en förutsättning för att kunna inhämta kunskaper och en god miljö för lärande bidrar också till en god hälsa. Skollagen föreskriver att det ska finnas elevhälsa i de olika skolformerna. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

Socialtjänst
Socialtjänsten har ett ansvar för förebyggande och uppsökande arbete. I de flesta av länets kommuner är socialtjänstens råd och service en del av en familjecentral. Samtliga kommuner ska kunna erbjuda föräldrastödsprogram enligt evidensbaserade metoder för föräldrar som behöver extra stöd i föräldraskapet. Det görs ofta i samverkan mellan socialtjänst och skola.

Tidig upptäckt av barn med svårighet att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå

Riskfaktorer liksom skyddsfaktorer kan finnas hos barnet själv, hos familjen och i barnets vardagliga miljö. Publikation, Barn som utmanar - Barn med ADHD och andra beteendeproblem,  Socialstyrelsen 2010 (nytt fönster)

Faktorer hos barnet som kan tyda på koncentrationssvårigheter och som innebär att barnet ska uppmärksammas:

  • inlärningssvårigheter, framför allt läs- och skrivsvårigheter,
  • bristande språklig förmåga,
  • bristande självkontroll, låg tolerans för frustrationer,
  • bristande förmåga att samspela med andra på ett lyhört sätt,
  • bristande förmåga att tolka sociala signaler,
  • bristande förmåga att planera och organisera sitt handlande, bristande förmåga att växla perspektiv och tänka om
  • bristande självförtroende och negativ självuppfattning

Tidiga insatser

I Jönköpings län finns Samverkansteam för föräldrar i behov av särskilt stöd under graviditet, förlossning och tidigt föräldrarskap, Fakta Barn- och ungdomshälsa, Region Jönköpings län.

Barnhälsovårdens hälsoövervakning identifierar och kartlägger tecken på utvecklingsavvikelser och beteendeproblem i samverkan med förskolan. Stöd erbjuds utifrån barnets och föräldrarnas behov. BHV erbjuder stödkontakt, vägledning och vid behov kontakt med föräldra- och barnhälsovårdspsykologenheten. Barnhälsovården förmedlar också kontakt med familjepedagoger och andra medarbetare inom socialtjänstens öppenvård råd och service.

Överenskommelse om samverkan mellan barnhälsovård och förskola/annan pedagogisk verksamhet, Region Jönköping och Regionförbundet (pdf, nytt fönster)

När koncentrationsproblem identifieras i förskolan beslutar arbetslaget vilka förändringar som kan åstadkommas i miljön. I skolan gäller motsvarande arbetssätt som i förskolan när det gäller tidiga insatser.

Om insatserna vid utvärdering inte visat sig ge resultat engageras förskolechef/rektor. Det är viktigt att information lämnas i samband med övergång från förskola till skola, mellan stadierna och vid personalbyten. Detta skall ske i samråd med eller i närvaro av vårdnadshavare och barnet själv utifrån ålder och mognad.

Behandling

Behandling, åtgärd och insats

Vem gör vad – insatsnivå, vårdkedja

Utredningsresultat ska ge underlag för åtgärd. Vid såväl lindrig som allvarlig/komplex problematik behöver förskola/skola/fritidshem utarbeta handlingsplan/åtgärdsprogram så att det blir ett fungerande redskap i det praktiska arbetet med att stödja barn/elev som är i behov av särskilt stöd. Publikation, Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, Skolverket (nytt fönster)

Barnhälsovården, Barn- och ungdomshälsan och Socialtjänsten kan erbjuda föräldrastöd, information, rådgivning samt manualbaserade föräldraträningsprogram.

Socialtjänsten kan erbjuda beteendeinriktade behandlingsprogram riktad till barnet/ungdomen.

Specialistverksamheten Barn- och ungdomshabiliteringen och Barn- och ungdomspsykiatrin ansvarar för diagnostik, eventuell medicinering vid ADHD. Uppföljning med information, utbildning och vid behov psykopedagogisk behandling till barnet och dess familj ingår i specialistverksamhetens uppdrag.

Vårdnadshavare och barn/ungdomar kan vända sig direkt till barnhälsovård, elevhälsa, socialtjänstens råd & service, barn- och ungdomshälsan, barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, ungdomsmottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin för stöd och råd eller vidare hänvisning till rätt hjälpinstans.

Samverkansformer

Samverkan kräver kunskap om och förtroende för varandras verksamheter och vad som kan förväntas utifrån de uppdrag som gäller för respektive verksamhet. Genom samverkan ska barns behov tillgodoses på ett effektivt sätt i närhet till familjens miljö, och med rimlig omfattning i relation till problemens art. Det ska finnas en tydlighet i vad som ska göras och av vem.

I ett tidigt skede är det viktigt att de verksamheter som arbetar med barnet samverkar för att få en helhetsbild av barnets situation. Den verksamhet som upptäcker behov av samverkan har ansvar för att sammankalla till ett samverkansmöte. Vårdnadshavare är alltid en part i samverkan.

När en person har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en samordnad individuell plan, "SIP". Planen ska upprättas om den enskilde, kommunen eller Landstinget bedömer att samordning behövs för att behoven ska tillgodoses.
Samordnad individuell plan, SIP, Samverkan kommun och region, Jönköpings län (nytt fönster)

Överenskommelse finns om samverkan Överenskommelse om samverkan mellan barnhälsovård och förskola/annan pedagogisk verksamhet, Jönköpings län (pdf, nytt fönster)

Förskolans kontakter med Barnhälsovården ska gå via BHV-sjuksköterskan.
Enligt Skollag (2010:800) Sveriges Riksdag (nytt fönster) ska huvudman och anställd i sådan verksamhet samverka på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa.

Olika formaliserade samverkansmodeller mellan kommun och landsting i Jönköpings län specifikt för barn i koncentrationssvårigheter är:

Representant från lokalföreningen attention har bjudits in och bidragit med synpunkter till Faktaarbetsgruppen. 
Riksförbundet Attention (nytt fönster)

Uppföljning

Uppföljning och utvärdering av behandling, insatser och åtgärder sker inom respektive verksamhet. Vid uppföljning ska fokus vara på barnets beteende och funktion samt barnets och vårdnadshavares upplevelser av åtgärderna. Vid samtidiga insatser från flera verksamheter finns lagstadgad skyldighet att följa upp insatser enligt Samordnad Individuell Plan (SIP).

Barnperspektivet

Alla barnverksamheter inom kommun och landsting ska arbeta utifrån barnkonventionens värdegrund.  Följande fyra grundläggande principer ska särskilt beaktas:

  • Artikel 2: Barnets rätt till likvärdiga villkor
  • Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet
  • Artikel 6: Barnets rätt till liv och utveckling
  • Artikel 12: Barnets rätt att säga sin mening och få den respekterad

Det innebär att barn och vårdnadshavare görs delaktig och deras behov och önskemål respekteras.

Kvalitetsindikatorer

Enkäter som efterfrågar kännedom, användande och användbarhet av FAKTA dokumenten. Uppföljning av besöksstatistik på FAKTA sidan.

Samverkan kan utvärderas genom mätning av antal upprättade SIP samt antal uppföljningar och avslut av SIP. Mätning av antal remisser med frågeställning koncentrationssvårigheter till barn- och ungdomspsykiatriska kliniken och till barn- och ungdomshabiliteringen och mätning av att nationella vårdgarantin, högst 30 dagars väntetid från remissdatum till bedömning uppfylls. Uppföljning av överenskommelse BHV och förskola. Mätning av att FAKTA-arbetet blir inkluderat i avtal om samverkan som sluts i länet.

 

Fastställt: 2015-04-02

Reviderad: 2017-12-04

Giltigt till och med: 2019-12-04

Fastställt av: Medicinsk programgrupp psykatri och primärvård

Ansvarig grupp: Psykiatri barn

Granskat av grupp: Psykiatri barn

Kontaktperson för innehåll:

Marit Gustafsson, Chefsöverläkare, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri rehab o diagnostik

Författare:

Referenser

Uppdaterad: 2018-11-16
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv