Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Barn och ungdomar med beteendeproblem och trotsigt eller normbrytande beteende

Vad karaktäriserar målgruppen

Barn vars handlande bryter mot de regler, normer och förväntningar som finns i barnets uppväxtmiljö. Detta påverkar, hindrar, stör eller förstör för barnet självt och andra i det sammanhang som handlingen utförs i.

Innehåll på sidan:

Diagnostik och utredning

Bedömning, utredning och diagnostik

Lindrig beteendeproblematik såsom trots, aggressivitet och beteendestörningar som är ett problem i hem/förskole-/skolmiljö och hindrar barnets inlärning, utveckling, trivsel och fungerande bedöms och utreds inom barnhälsovård, förskola och elevhälsa.

Allvarlig beteendeproblematik definieras som då konsekvenser, omfattning, intensitet och stabilitet av negativt beteende är klart utanför det som kan ses som acceptabelt.

Förskolechef ansvarar för att barnet ges det stöd som deras speciella behov kräver. Efter godkännande av vårdnadshavare ska samråd ske med barnhälsovården. Rektor ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds och för att åtgärder utifrån behov sätts in. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Barnets vårdnadshavare/barnet ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.
Skollag (2010:800) Sveriges Riksdag (nytt fönster)

Kartläggning/utredning/beslutsunderlag klargör skyddsfaktorer och riskfaktorer som inlärningssvårigheter, koncentrationssvårigheter, psykisk ohälsa, stress och utsatthet hos barnet. Vid inlärningssvårigheter ska ställning tas till eventuell utvecklingsstörningsdiagnos. Psykosociala riskfaktorer i familj och närmiljö kartläggs, framförallt barnets situation i skola och kamratgrupp. Bedömning av art och grad av beteendestörning ska göras och ställning till eventuell samproblematik ska tas. Utredning sker enligt Skolverkets allmänna råd. Vid behov sker samverkan med socialtjänsten.
Publikation, Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, (nytt fönster)

Vårdnadshavare, barn och ungdomar rekommenderas att vid lindrig beteendeproblematik vända sig till barnhälsovård, elevhälsa, socialtjänsten eller barn- och ungdomshälsan.

I samråd med vårdnadshavare kan samarbete med socialtjänsten aktualiseras. Vid oro för att ett barn far illa ska anmälan göras till socialtjänsten. Var god se Anmälan till socialtjänsten enligt anmälningsskyldighet för råd om vad en anmälan till socialtjänsten bör omfatta. Vidare se Barn som far illa, eller riskerar att fara illa , Socialstyrelsen (pdf, nytt fönster)

”Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till socialtjänsten. Anställda i verksamhet som berör barn och unga är skyldiga att anmäla…” (SoL 14:1)

Observera att anmälan rörande misstanke om övergrepp mot barn inom familjen görs utan att underrätta vårdnadshavare.

Om man inom basverksamheten gjort en kartläggning/utredning och prövat insatser som inte gett önskat resultat behövs oftast åtgärder från både basnivå/första linjen och specialistnivå. 

Socialtjänsten utreder barnets sociala situation med fokus på om det finns risk för barnets hälsa och utveckling utifrån föräldrarnas omsorgsförmåga och/eller barnets beteende. Utredning görs enligt utrednings- och insatsstrukturen Barns behov i centrum, Grunderna i BBIC (barns behov i centrum), Socialstyrelsen (nytt fönster) Utredning inkluderar bedömning av risk- och skyddsfaktorer samt ställningstagande till eventuellt skyddsbehov.

För att en utredning på regionens specialistnivå ska vara aktuell ska det finnas behov av ytterligare bedömning och ställningstagande till diagnos av samtidig problematik som intellektuell funktionsnedsättning, ADHD, autismspektrumstörning eller psykisk sjukdom. I samråd med vårdnadshavare kan remiss till specialistverksamheten då skickas. Den primära kartläggningen och utvärdering av gjorda insatser ligger då som grund för och kompletteras med de bedömningar/undersökningar på specialistnivå som anses nödvändiga för förståelsen av barnet, dess symtom och behov av insatser.

Ansvarsfördelning (pdf, nytt fönster) för olika frågeställningar finns mellan Barn- och ungdomshabiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin.

Samverkan och koordination med socialtjänsten för bedömning av sociala risk- och skyddsaspekter kan i många fall behövas.

Vårdnadshavare har möjlighet att själva kontakta specialistnivån såsom BUP eller socialtjänstens myndighetskontor. Till specialistnivån hör även barn- och ungdomshabiliteringen. Remiss bör vid behov utfärdas till denna enhet från  barnhälsovård/elevhälsa/socialtjänst.

Prevention

Kvinnohälsovård/barnhälsovård
Kvinnohälsovården och barnhälsovården har som uppgift att nå alla vårdnadshavare för att ge stöd i föräldraskapet. Utifrån det nationella Översikt basprogrammet, Rikshandboken Barnhälsovård (nytt fönster) erbjuder barnhälsovården alla småbarnsföräldrar universellt och vid behov riktat stöd samt kunskaper kring barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling. I uppdraget att förebygga psykisk ohälsa ingår att tidigt upptäcka barn med risk att utveckla beteendestörningar och skyndsamt ge familjestöd. I de flesta av länets kommuner är kvinnohälsovården och barnhälsovården en del av familjecentralorganisationen. Vad är en familjecentral Rikshandboken, Barnhälsovård (nytt fönster)

Förskola/skola
En god psykosocial miljö med kompetent personal i förskola/skola verkar hälsofrämjande och förebyggande samtidigt som det ger möjligt att upptäcka barn med risk att utveckla beteendestörningar.

Socialtjänst
Socialtjänsten har ett ansvar för förebyggande och uppsökande arbete. De flesta kommuner kan erbjuda föräldrastödsprogram enligt evidensbaserade metoder. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn, SBU rapport, SBU (pdf, nytt fönster)  Föräldrastödsprogram bedrivs ofta i samverkan mellan skola och socialtjänst. Ta kontakt med socialtjänsten i din kommun för information om vilket stöd som erbjuds.

Tidig upptäckt

För information om riskfaktorer hos barnet/familjen, i förskola/skola eller i relation till kamrater se sidan 49 i SKL:s kunskapssammanställning Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, SKL (pdf, nytt fönster) Se även varje kommun genom 1177 Vårdguiden (nytt fönster)

Tidiga insatser

Kvinnohälsovård/barnhälsovård
I Jönköpings län finns Samverkansteam för föräldrar i behov av särskilt stöd under graviditet, förlossning och tidigt föräldraskap, Fakta Barn- och ungdomshälsa barnhälsovården som erbjuder stödsamtal med föräldrar och vid behov kontakt med föräldra- och barnhälsovårdspsykologenheten.

Förskola/skola
Det är viktigt att information lämnas i samband med övergång från förskola till skola, mellan stadierna och vid personalbyten. Detta ska ske i samråd med eller i närvaro av vårdnadshavare.

När beteendeproblem identifieras i förskola/skola beslutar arbetslaget vilka förändringar som kan åstadkommas i miljön. Om utvärdering av åtgärderna visar att de inte ger resultat engageras förskolechef/rektor. I Skollag (2010:800) Sveriges Riksdag (nytt fönster) finns bestämmelser om särskilt stöd i förskolan och skolan.

Ungdomsmottagningen
Unga vuxna och tonåringar kan även få stöd via ungdomsmottagningen som finns i de flesta kommuner, Ungdomsmottagningar, Region Jönköpings län, 1177 vårdguiden (nytt fönster)

Socialtjänst
I de flesta kommuner i länet erbjuder socialtjänsten stöd till familjen. Ta kontakt med socialtjänsten i din kommun för information om vilket stöd som erbjuds. Vid familjerätten inom socialtjänsten erbjuds samarbetssamtal om vårdnad, boende och umgänge enligt Föräldrabalken.

Alla kommuner i länet har avtal med Familjerådgivarna Småland (nytt fönster) Där erbjuds familjesamtal och stöd i föräldraskapet.

Behandling

Behandling, åtgärd och insats

De verksamheter som arbetar med barnet behöver i ett tidigt skede samverka med varandra och barnets vårdnadshavare för att få en helhetsbild av barnets situation och vid behov samordna insatser.

Upp till förskoleklass (6 år)
Förskolans insatser ska utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp samt de utmaningar de behöver. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.

Barnhälsovården och socialtjänstens råd och service ger information, undervisning, rådgivning och behandling till föräldrar. Det finns riktade föräldrastödsprogram inom socialtjänstens råd och service och/eller annan kommunal verksamhet.

Vid komplex problematik kan behandling av psykisk/psykiatrisk tilläggsproblematik ges inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vid diagnostiserad funktionsnedsättning och samtidiga beteendeproblem kan behandling/insatser vara aktuell antingen inom barn- och ungdomspsykiatrin eller barn- och ungdomshabilitering.  

Förskoleklass (6)-17 år
Åtgärdsprogram inom skolan (3 kap 9§ Skollagen(2010:800) görs tillsammans med vårdnadshavare. Åtgärdsprogram har inriktning på individuellt anpassad miljö och pedagogik utifrån elevens behov. Publikation, Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (nytt fönster)

Barn- och ungdomshälsan och socialtjänstens råd och service ger information, undervisning, rådgivning och behandling till föräldrar. Det finns riktade föräldrastödsprogram inom socialtjänstens råd och service och/eller annan kommunal verksamhet.

Socialtjänsten erbjuder familjebehandling/familjeterapi och beteendeinriktade behandlingsprogram riktade till den unge. Dessa insatser kan ges antingen som råd och service eller som biståndsbedömd insats.

Ungdomar över 13 år har möjlighet att söka psykosocialt stöd vid ungdomsmottagningen.

Samtalsstöd/behandling riktat till det enskilda barnet kan ges i varje verksamhet som arbetar med barnet.

Vid komplex problematik kan behandling av psykisk/psykiatrisk tilläggsproblematik ges inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vid diagnostiserad funktionsnedsättning och samtidiga beteendeproblem kan behandling/insatser vara aktuell antingen inom barn- och ungdomspsykiatrin eller barn- och ungdomshabilitering.

Arbetet sker tillsammas och parallellt med socialtjänstens utredning och insatser. Vid komplex problematik samordnas insatserna genom SIP, Samordnad Individuell Plan, SIP, Samverkan kommun och region, Region Jönköpings län och Regionförbundet (nytt fönster)

Vid allvarlig beteendeproblematik övergår socialtjänstens frivilliga insatser till ställningstagande avseende dygnsvård och/eller LVU-vård.

Samverkansformer

Barn och ungdomar med beteendeproblem, som trotsigt eller normbrytande beteende, har ofta komplexa behov varför den unge och dess familj kan behöva insatser från både skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Samverkan är en förutsättning för att den unges behov ska tillgodoses. I samverkan ska man utgå ifrån att stärka skyddande faktorer.

När en person har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med hälso- och sjukvården upprätta en ”Samordnad Individuell Plan” SIP. Planen ska upprättas om den enskilde, kommunen eller hälso- och sjukvården bedömer att samordning behövs för att behoven ska tillgodoses. Samordnad Individuell Plan, SIP, Samverkan kommun och region, Region Jönköpings län och Regionförbundet (nytt fönster)

Barn med beteendeproblem har ofta även koncentrationsproblem, se FAKTA-dokument Barn och ungdomar med svårighet att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå.

Uppföljning

Vid uppföljning ska fokus vara på barnets beteende och funktion i olika livsmiljöer samt på barnets och vårdnadshavares upplevelse av hur barnet mår. Uppföljning och utvärdering av behandling, insatser och åtgärder sker inom respektive verksamhet. Vid samtidiga insatser från flera verksamheter finns lagstadgad skyldighet att samverka och följa upp insatser enligt SIP, Samordnad Individuell Plan, SIP, Samverkan kommun och region, Region Jönköpings län och Regionförbundet (nytt fönster)

Barnperspektivet

Alla barnverksamheter inom kommun och hälso- och sjukvård arbetar enligt Barnkonventionen. Följande fyra grundläggande principer ska särskilt beaktas:

  • barns rätt till likvärdiga villkor, artikel 2
  • barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barnet, artikel 3
  • alla barn har rätt till liv och utveckling, artikel 6
  • alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad, artikel 12

För unga med beteendeproblem behövs ibland insatser/åtgärder som går emot den unges vilja. Barnet har enligt artikel 12 Barnkonventionen rätt att komma till tals och få sin vilja respekterad så långt som möjligt.

Kvalitetsindikatorer

Enkäter som efterfrågar kännedom, användande och användbarhet av FAKTA dokumenten. Uppföljning av besöksstatistik på FAKTA sidan.

Samverkan kan utvärderas genom mätning av antal upprättade SIP samt antal uppföljningar och avslut av SIP. Mätning av att FAKTA-arbetet blir inkluderat i avtal som sluts. Viktigt att hänvisning till FAKTA-dokument görs i de avtal om samverkan som sluts i länet. Gällande avtal ska finnas på Barndialogen.

Fastställt: 2015-04-02

Reviderad: 2017-12-04

Giltigt till och med: 2019-12-04

Fastställt av: Medicinsk programgrupp psykatri och primärvård

Ansvarig grupp: Psykiatri barn

Granskat av grupp: Psykiatri barn

Kontaktperson för innehåll:

Marit Gustafsson, Chefsöverläkare, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri rehab o diagnostik

Författare:

Uppdaterad: 2018-09-26
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv