Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Barn och ungdomar med begynnande psykos och bipolär sjukdom

Vad karaktäriserar målgruppen

Psykossjukdomar och bipolär sjukdom är ovanliga i yngre åldrar. Riskperioden för insjuknande börjar i sena tonåren.

Psykos

Psykossymtom, som idéer om förföljelse, förgiftning och att man har speciella krafter eller hallucinationer om att höra röster eller se syner som inte finns, kan förekomma vid många olika fysiska och psykiska tillstånd. Majoriteten av de unga som har psykossymtom uppfyller inte kriterierna för psykos.

Hos ungdomar är det vanligt med psykossymtom vid emotionell störning och funktionshinder som utvecklingsstörning och autismspektrumstörning. Det är också relativt vanligt vid allvarliga trauman, stressande situationer och vid användande av droger. Samsjukligheten är mer komplicerad än hos vuxna.

Insjuknandet i psykos kan ske med ett långsamt smygande förlopp eller vara snabbare och mer akut.  Vid ett långsamt insjuknande (prodromalfas) föregås psykossjukdomen av ospecifika tecken som exempelvis tillbakadragenhet, misstänksamhet, ångest och minnessvårigheter. Det kan även förekomma mer specifika tecken såsom känslor av att omgivningen förändrats, att tankarna går fortare eller långsammare, uttryck för udda- eller bisarra uppfattningar och brist på energi.

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom kännetecknas av återkommande perioder av depressiva- och maniska tillstånd, ibland med psykotiska inslag.

Över hälften av de barn och ungdomar som insjuknar debuterar med en depressionsepisod. Den tar sig uttryck i exempelvis nedstämdhet, minskat intresse och glädje, känsla av brist på energi, koncentrationssvårigheter eller irritabilitet. Maniska skov kännetecknas till exempel av enormt självförtroende, känsla av upprymdhet, sänkt sömnbehov, forcerat tal, snabba flyktiga tankar, lättdistraherbarhet och obetänksamhet. Man kan ofta se beteendeförändringar med mer impulsstyrda handlingar t.ex. inom sexualitet och handhavande av ekonomi.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

  • Barn- och ungdomar med psykossjukdom eller bipolär sjukdom behandlas på specialistnivå inom barn- och ungdomspsykiatrin.
  • Behandlare inom 1:a linjen ska ha kompetens att känna igen misstänkt psykos eller bipolär sjukdom för att när misstanke uppkommer omgående kunna ta kontakt med närmaste BUP-mottagning.
  • Patienter med bipolär sjukdom eller psykos kan vara i behov av slutenvårdsbehandling. Detta bedöms av läkare vid planerad bedömning på BUP-mottagning eller i akuta situationer vid jourbesök på BUP eller psykiatriska akutmottagningen. 

Diagnostik och utredning

Bedömning, utredning och diagnostik
Bedömning, utredning och diagnostik sker på lokal BUP-mottagning alternativt på avdelning 61, BUP Jönköping.

Prevention

Det finns idag inga kända specifika preventionsåtgärder. Goda erfarenheter finns av allmänt stöd till individ och närstående för att minska stress, stödja utveckling att bli vuxen, anpassa skola och underlätta vardag. Motverka riskfaktorer som t.ex. droger.

Efter första insjuknande finns goda erfarenheter av psykopedagogiska insatser för att minska risken för återinsjuknande.

Behandling

Behandling, åtgärd och insats
Behandling för psykossjukdomar och bipolär sjukdom sker inom specialistvården.

Specialistvården tillsammans med föräldrar och patient initierar samverkan med skola för individuell anpassning och socialtjänst vid behov för familjestöd och LSS-insatser.

Uppföljning

Uppföljning sker på specialistnivå i samverkan med skola och vid behov i samarbete med socialtjänst och LSS.

Barnperspektivet

Både 1:a nivån samt barn- och ungdomspsykiatrin arbetar utifrån barnkonventionens värdegrund. Vid akuta sjukperioder kan barn och ungdomar med psykossjukdom/bipolär sjukdom motsätta sig vård. Det är viktigt att arbeta med tanke på barnets autonomi och stort jobb får läggas på motiverande samtal. Dock kan akuta sjukepisoder innebära att tvångsvård enligt LPT blir aktuellt.

Kvalitetsindikatorer

Nationella kvalitetsregister för bipolär sjukdom. Enkäter som efterfrågar kännedom, användande och användbarhet av FAKTA dokumenten. Uppföljning av besöksstatistik på FAKTA sidan.

Fastställt: 2015-04-02

Reviderad: 2017-06-20

Giltigt till och med: 2019-06-20

Fastställt av: Medicinsk programgrupp psykatri och primärvård

Ansvarig grupp: Psykiatri barn

Granskat av grupp: Psykiatri barn

Kontaktperson för innehåll:

Marit Gustafsson, Chefsöverläkare, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri rehab o diagnostik

Författare:

Uppdaterad: 2018-09-14
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv