Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Barn och ungdomar med nedstämdhet och depression

Alla barn och ungdomar känner sig ledsna och uppgivna ibland, det är en naturlig del av livet. Man kan ha dagar när man känner sig orkeslös. Nedstämdhet kommer och går. Man behöver inte vara rädd för negativa tankar och känslor, en del saker behöver få kännas och ta tid.

Klinisk depression skiljer sig från normala svängningar i känsloläget och påverkar inte bara känsloläget utan ger även kroppsliga och kognitiva symtom, till exempel svårigheter att upprätthålla rutiner avseende mat och sömn. Lidandet är mer uttalat och barnet/ungdomen får svårt att klara skolarbetet, fritidsaktiviteter och relationer med familj och kamrater.

Klinisk depression kan delas upp i olika svårighetsgrader utifrån DSM-V. Vid lindrig depression upplevs symtomen som besvärande men hanterbara, och har inte så stor inverkan på barnets/ungdomens funktion i vardagen. Vid måttlig-svår depression är symtomen betydligt fler, intensiva och mer uttalade. Barnet/ungdomen har ett påtagligt lidande och tydligt nedsatt funktion inom alla områden.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Barn och ungdomar med nedstämdhet/depression är en heterogen grupp och kan vara i behov av olika insatser på olika nivåer. Det handlar både om symtomens svårighetsgrad men också om barnets/ungdomens ålder, eventuell annan problematik, familjens situation, och tidigare insatser. Det kan också finnas behov av insatser inom flera verksamheter, till exempel både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Vid nedstämdhet/depression utifrån omständigheter i barnets familjesituation erbjuder socialtjänsten stöd och behandling, oavsett barnets/ungdomens ålder. Detta sker exempelvis vid anknytningsproblematik eller omsorgssvikt.

När familjer har flera parallella och kompletterande kontakter är det viktigt att samverka på ett sätt som tydliggör för familjen vilka insatser som pågår och vad de syftar till. Vid behov av stöd med samordning av insatser finns lagstadgad skyldighet enligt både Hälso- och sjukvårdslagen (3f § HSL) och Socialtjänstlagen (2 kap. 7 § SoL) att upprätta en samordnad individuell plan (SIP).

Generella riktlinjer för vårdnivå utifrån ålder och svårighetsgrad

Spädbarn och barn i förskola (0-5 år)

  • Vid nedstämdhet erbjuds stöd via barnhälsovården, genom till exempel föräldra- och barnhälsovårdspsykolog. I många kommuner finns familjecentraler där barnhälsovården samverkar med socialtjänst och förskola.

  • Vid lindrig-svår depression erbjuds behandling inom Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP).

Barn i förskoleklass, låg- och mellanstadium (6-12 år)

  • Vid nedstämdhet erbjuds stöd och behandling inom första linjen, till exempel Barn- och ungdomshälsan.

  • Vid lindrig-svår depression erbjuds behandling på BUP.

  • Vid nedstämdhet och lindrig depression utifrån allvarlig sjukdom erbjuds insatser genom Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, om barnet har en pågående kontakt.

  • Vid nedstämdhet och lindrig depression utifrån funktionsnedsättning eller då det krävs särskild kunskap om detta, erbjuds insatser från Barn- och Ungdomshabiliteringen, om barnet har en pågående kontakt.

  • Vid skolrelaterad problematik erbjuds stöd via elevhälsa.

  • Vid psykosocial problematik erbjuds stöd genom socialtjänsten.

Tonåringar på högstadium och gymnasium (13-17 år)

  • Vid nedstämdhet och lindrig depression utan komplicerande faktorer erbjuds stöd och behandling inom första linjen, till exempel Barn- och Ungdomshälsan eller Ungdomsmottagning (UM).

  • Vid lindrig depression med komplicerande faktorer (förhöjd suicidrisk, annan psykisk sjukdom, psykisk funktionsnedsättning), samt vid måttlig-svår depression erbjuds behandling på BUP.

  • Vid nedstämdhet och lindrig depression utifrån allvarlig sjukdom erbjuds insatser genom Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, om ungdomen har en pågående kontakt.

  • Vid nedstämdhet och lindrig depression utifrån funktionsnedsättning eller då det krävs särskild kunskap om detta, erbjuds insatser från Barn- och Ungdomshabiliteringen, om barnet har en pågående kontakt.

  • Vid skolrelaterad problematik erbjuds stöd via elevhälsa.

  • Vid psykosocial problematik erbjuds stöd genom socialtjänsten.

Om vidtagna insatser inte ger önskad effekt är det viktigt med utvärdering av dessa, samt konsultation med lämplig instans för ställningstagande till vidareremittering.

Remisser

Till de flesta verksamheter kan barn, ungdomar och vårdnadshavare/föräldrar söka till själva. När en verksamhet vill slussa över till någon annan verksamhet skickas remiss eller motsvarande. Ungdomsmottagningen tar inte emot remisser.

Utöver aktuell kartläggning/bedömning (enligt nedan) bör alla remisser eller motsvarande beskriva:

  • Barnets/ungdomens och vårdnadshavarnas inställning och förväntningar

  • Åtgärder/insatser som prövats inklusive utvärdering av dessa

  • Om inremitterande vill/kan medverka vid bedömningen

Diagnostik och utredning

Bedömning, utredning och diagnostik

Tecken som kan tyda på nedstämdhet/depression

Spädbarn och barn i förskola (0-5 år)

  • Tillbakadragenhet

  • Skrikighet, irritabilitet och utbrott

  • Problem med mat och sömn

  • Försämrad tillväxt

Barn i förskoleklass, låg- och mellanstadium (6-12 år)

  • Oro, ängslighet, klängighet

  • Irritabilitet, utbrott

  • Förändrad lek, självdestruktivitet

  • Problem med kamrater, utanförskap

  • Skolfrånvaro, försämrade skolresultat

  • Förändrad aptit och sömn

  • Huvudvärk, magont, illamående, värk

Tonåringar på högstadium och gymnasium (13-17 år)

  • Minskad lust och intresse för aktiviteter

  • Känslor av uppgivenhet, värdelöshet, ilska, skuld/skam

  • Tankar på döden, planer på att ta sitt liv

  • Överdriven trötthet, energibrist

  • Huvudvärk, magont, illamående, värk

  • Svårigheter att koncentrera sig, planera och fatta beslut

  • Problem med kamrater, utanförskap

  • Förändrad sexuell lust/aktivitet

  • Förändrad aptit och sömn

  • Skolfrånvaro, försämrade skolresultat

Kartläggning/bedömning
När barn och unga visar symtom på nedstämdhet ska en första kartläggning/bedömning göras utifrån ett helhetsperspektiv på psykisk ohälsa. Information kan behöva inhämtas från flera håll, inte bara barnet/ungdomen själv. Samtidigt bör äldre barn och ungdomar alltid ges möjlighet till enskilt samtal.

Alla kartläggningar/bedömningar ska undersöka:

  • Beskrivna och observerade symtom samt eventuella utlösande faktorer.

  • Familjesituation, inklusive vårdnadsförhållanden

  • Sociala missförhållanden och/eller trauma, nu eller tidigare
  • Tidigare/nuvarande kroppslig sjukdom

  • Tidigare/nuvarande psykisk ohälsa

  • Användning av tobak, alkohol och droger

  • Resurser och salutogena faktorer

Om barnets/ungdomens familjeförhållanden kan utgöra en riskfaktor utreds detta inom socialtjänsten. Vid misstanke om att barn och unga far illa eller är i behov av skydd ska anmälan till socialtjänsten göras, enligt rutin/handlingsplan inom respektive verksamhet. Vid misstanke om övergrepp inom familjen görs anmälan utan att vårdnadshavare/föräldrar underrättas. Varje enskild verksamhet har anmälningsskyldighet till socialtjänsten (14 kap. 1 § SoL).

Barn som far illa, eller misstänks fara illa, Fakta

Fördjupad bedömning/utredning

Spädbarn och barn i förskola (0-5 år)

  • Vid behov av kartläggning görs detta i första hand inom barnhälsovården.

  • Vid problematik som uppmärksammas på förskolan görs kartläggning av barnets behov av stöd inom förskolan.

  • Vid somatiska symtom bör medicinsk/kroppslig undersökning göras. Kontroll av tillväxtkurva samt ställningstagande till provtagning.

  • Vid misstanke om depression bör bedömning av detta göras på BUP.

Barn i förskoleklass, låg- och mellanstadium (6-12 år)

  • Vid skolrelaterad problematik och risk för att eleven inte uppnår kunskapsmålen, ska rektor se till att elevens behov av särskilt stöd utreds.

  • Vid somatiska symtom bör medicinsk/kroppslig undersökning göras med fokus på symtom. Kontroll av tillväxtkurva samt ställningstagande till provtagning.

  • Vid misstanke om lindrig-svår depression och/eller förhöjd suicidrisk bör psykiatrisk bedömning göras på BUP.

Tonåringar på högstadium och gymnasium (13-17 år)

  • Vid skolrelaterad problematik och risk för att eleven inte uppnår kunskapsmålen, ska rektor se till att elevens behov av särskilt stöd utreds.

  • Vid somatiska symtom bör medicinsk/kroppslig undersökning göras med fokus på symtom. Kontroll av tillväxtkurva samt ställningstagande till provtagning.

  • Vid misstanke om lindrig depression kan bedömning göras inom barn- och ungdomshälsan eller Ungdomsmottagning.

  • Vid misstanke om måttlig-svår depression och/eller förhöjd suicidrisk bör psykiatrisk bedömning göras på BUP.

Prevention

Hälsofrämjande insatser till föräldrar, barn och unga bidrar till att förebygga utveckling av nedstämdhet och depression. Utifrån riskfaktorer på olika nivåer i barnets/ungdomens sammanhang kan det också finnas behov av riktat stöd/insatser inom första linjen.

Barnhälsovården

Generellt föräldrastöd under graviditeten, barnets första levnadsår och uppväxt. Screening för nedstämdhet/depression hos modern efter förlossningen. Vid behov riktat föräldrastöd och -utbildning kring barns fysiska, psykiska och sociala utveckling.

Förskola/skola
God lärandemiljö som främjar lärande, utveckling och hälsa. Bland annat erbjuds hälsosamtal och värdegrundsarbete. Rutiner finns för att fånga upp och hantera skolrelaterade problem, till exempel frånvaro, inlärningssvårigheter.

Socialtjänst

Förebyggande och uppsökande arbete, till exempel genom familjecentral och fältsekreterare. Riktat föräldrastöd.

Ungdomsmottagning

Högstadieskolor erbjuds studiebesök på ungdomsmottagningen. Utåtriktad verksamhet gentemot gymnasiet i samband med sex- och samlevnadsundervisning och andra temadagar. Stärka salutogena faktorer och tidigt upptäcka och bedöma psykisk ohälsa i syfte att förebygga svårare problematik.

Barn- och ungdomshälsan

Generellt föräldrastöd i syfte att stärka friskfaktorer och förebygga/minska riskfaktorer. Tidigt upptäcka, identifiera och behandla psykisk ohälsa hos barn och ungdomar i syfte att förebygga svårare problematik.

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatrisk behandling för familjer med barn och unga med psykisk funktionsnedsättning eller sjukdom, i syfte att förstärka friskfaktorer och förebygga/minska riskfaktorer.

Barn- och ungdomsmedicinska kliniken

Stöd till barn och unga med familjer utifrån långa sjukdomstillstånd, olycksfall och akuta kriser. Tidig kontakt med psykolog/kurator och generella insatser till barn och unga inom vissa diagnosgrupper.

Barn- och ungdomshabilitering

Habiliterande insatser för barn och unga med funktionsnedsättning och deras familjer, i syfte att förebygga och minska svårigheter som funktionsnedsättningen kan medföra i dagliga livet.

Vårdcentral

Vårdcentralens uppdrag vid depression är differentialdiagnostik gentemot kroppslig ohälsa och vid upptäckt av depression vid behov vidare remiss till enhet med behandlingsansvar.  

Behandling

Behandling, insats och åtgärd

Den aktuella vårdnivån beror på flera faktorer, till exempel barnets/ungdomens ålder, symtomens svårighetsgrad, annan problematik (se ovan ”Vårdnivå och remiss”). Här beskrivs olika insatser och åtgärder som kan erbjudas inom respektive verksamhet.  Det är alltid den aktuella bedömningen/kartläggningen som avgör vad som rekommenderas i det enskilda fallet.

Barnhälsovård: Föräldrastöd och samspelsbehandling.

Elevhälsa: Stödsamtal med skolkurator eller skolsköterska, föräldra- och familjekontakter, extra anpassningar och/eller särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Socialtjänst: Föräldrastöd, samspelsbehandling och familjebehandling.

Ungdomsmottagning: Psykosocialt stöd, motivationsarbete, samtalsbehandling.

Barn- och ungdomshälsa: Föräldrastöd, stödsamtal, psykoterapeutisk behandling med KBT-inriktning.

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken: Familjeinriktad behandling. Psykoterapeutisk behandling med inriktning familj, KBT. Läkemedelsbehandling.

Barn- och ungdomsmedicinska kliniken: Familjebehandling, individuella samtal och familjesamtal.

Barn- och ungdomshabilitering: Föräldrastöd och samtalsbehandling.

Ideella organisationer: Patient- och närståendeföreningar kan ha aktiviteter och stöd för barn och unga med nedstämdhet/depression. Utbudet varierar dock både över tid och mellan olika delar av länet. Länk till 1177, Patient- och närståendeföreningar Kontakt med andra föreningar som ger stöd på nätet, 1177 Vårdguiden (nytt fönster)

Uppföljning

Uppföljning och utvärdering av behandling, insatser och åtgärder sker inom respektive verksamhet. Vid uppföljning ska fokus vara på barnets mående och funktion samt barnets och vårdnadshavares/förälders upplevelser av åtgärderna.

Vid samtidiga samordnade insatser från flera verksamheter finns lagstadgad skyldighet att göra uppföljningar enligt samordnad individuell plan (SIP).

Barnperspektivet

Alla barnverksamheter inom kommun och regionen ska arbeta utifrån barnkonventionens värdegrund. Följande fem grundläggande principer ska särskilt beaktas:

Artikel 2: Barnets rätt till likvärdiga villkor.

Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet.

Artikel 6: Barnets rätt till liv och utveckling.

Artikel 12: Barnets rätt att säga sin mening och få den respekterad.

Artikel 24: Barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering.

Barn och vårdnadshavare/föräldrar ska ges möjlighet att vara delaktiga, och deras behov och önskemål ska respekteras.

Kvalitetsindikatorer

Enkäter som efterfrågar kännedom, användande och användbarhet av FAKTA dokumenten samt uppföljning av besöksstatistik på FAKTA sidan för uppföljning av kvalitetsmått.

Fastställt: 2016-02-02

Reviderad: 2018-11-16

Giltigt till och med: 2020-11-16

Fastställt av: Medicinsk programgrupp psykiatri och primärvård

Ansvarig grupp: Psykiatri barn

Granskat av grupp: Psykiatri barn

Kontaktperson för innehåll:

Marit Gustafsson, Chefsöverläkare, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov, Psykiatri rehab o diagnostik

Författare:

Uppdaterad: 2018-12-12
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv