Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Suicidprevention

Våga fråga!

Det är aldrig farligt att tala om suicidtankar. Av vårdprogram framgår hur man tar suicidanamnes. Rekommendationen är att använda suicidstegen och beakta risk-och skyddsfaktorer samt risksituationer.  

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Sjukvården har ansvar för att fånga upp patienter med suicidrisk och göra suicidriskbedömning när patienten kan vara i riskzonen, till exempel vid depression, missbruk och krisreaktion. Vid hög eller svårbedömd suicidrisk krävs alltid läkarmedverkan och beslut om vårdnivå.

Remittera till psykiatrisk klinik vid bedömd hög eller svårbedömd suicidrisk. En suicidnära patient ska alltid erbjudas och rekommenderas en psykiatrisk kontakt.

Se till att patienten inte lämnas ensam innan bedömning gjorts av specialist i psykiatri. I riskfall kan LPT behöva användas.

 

 

Diagnostik och utredning

Riskbedömningen måste vara systematisk, särskilt vid depression. Att alltid beakta risken för suicid i diagnostik och behandling bidrar till att minska risken för suicid. Om det redan i telefonrådgivningen framkommer misstanke om suicidrisk bör patienten erbjudas bedömning utan dröjsmål och tillräckligt med läkartid avsättas för besöket.
Dokumentera suicidriskbedömningen

Rutinbeskrivning för suicidriskbedömning

Sjukvårdspersonal som får kännedom om förestående suicidhandling utanför vårdinrättning ska larma till SOS-alarm, telefon 112, som har särskild larmplan, vid hot om suicid. Polisen koordinerar insatser från räddningstjänst, ambulans, polis.
Samverkan mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst vid hot om suicid (Pdf, nytt fönster)

Prevention

Suicidpreventiva team finns i de tre sjukvårdsområdena och kan kontaktas via psyk akuten.

Minska tillgänglighet och farlighet av suicidmetoder t.ex. tillgången i hemmet av farliga läkemedel genom begränsade förskrivningar eller APO-dos samt tillgång till vapen.

Behandling

Primärvården ska sträva efter att identifiera och behandla riskgrupper för att motverka suicid t.ex. fånga upp och behandla depressioner och missbruk.
Depression hos vuxna

Uppföljning

För de patienter som har en stabil allmänläkarkontakt kan uppföljning och bedömning ske i primärvården när suicidrisken bedöms som låg. Suicidriskbedömning måste upprepas.

Vid kontakt med patient som tidigare varit suicidnära bör man inom primärvården vara observant på recidiv. Efter suicidförsök bör patienten erbjudas uppföljning vid psykiatriska kliniken under minst 1 år. 

Barnperspektivet

Barnperspektivet

Kvalitetsindikatorer

Strukturella kvalitetsindikatorer

  • Vårdprogram om suicidprevention för vuxna för primärvård och psykiatri på länsnivå
  • Faktadokument om suicidprevention på länsnivå
  • Suicidpreventionsgrupp - PRG
  • Suicidpreventivt team
  • Organiserad samverkan mellan polis, sjukvård, SOS Alarm och räddningstjänst vid hot om suicid

Processindikatorer

  • Suicidriskbedömningar dokumenterade i journalen
  • Skattningsskalor vid suicidriskbedömningar
  • Händelseanalys vid suicid

Resultatindikatorer

Lex Maria-anmälan

En anmälan ska göras om en patient i samband med undersökningen, vård eller behandling begått självmord eller inom 4 veckor efter vårdkontakt begått självmord och detta kommit till vårdgivarens kännedom.

Avvikelsehantering

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården innehåller föreskrifter om att sjukvården ska ha rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa och återföra erfarenheterna genom att upprätta rutiner för avvikelsehantering.
SOSFS 2005:12 M, Socialstyrelsen (nytt fönster)

I Region Jönköpings län sker detta i avvikelsesystemet Synergi  som är ett IT-baserat avvikelsehanteringssystem. 
Synergi

Anmälan och rapportering av suicid är reglerad i Anmälnings-skyldighet enligt Lex Maria, SOSFS 2005:28 (M), som föreskriver att anmälan om suicid ska göras om patienten haft kontakt med vården under de senaste 4 veckorna, liksom handling som av behandlingsansvarig yrkesutövare bedömts som försök till suicid och som föranletts av brister i undersökning, vård eller behandling.
SOSFS 2005:28 M (nytt fönster)

Anmälningsskyldigheten innebär att alla suicid som inträffat i anslutning till vården ska följas av en genomgripande dokumenterad intern utredning där vårdgivaren identifierar områden där förbättringsåtgärder kan sättas in, en så kallad händelseanalys. Händelseanalysen är en metod där analysen ger förståelse för hur och varför händelsen inträffade samt ger information om vilka åtgärder som bör vidtagas för att förhindra att liknande händelser upprepas. Händelseanalysen bibringas Lex Maria anmälan till Socialstyrelsen. Rutiner för händelseanalys ska finnas på samtliga enheter. 

Omvårdnad

Målet med omvårdnadsåtgärder för patienter med suicidrisk är att skapa en bärande relation och ge patienten trygghet och säkerhet. Detta skapas genom kontinuerlig kontakt och suicidriskbedömning, som är en färskvara och måste omprövas regelbundet.  

Fastställt: 2009-06-01

Reviderad: 2017-05-21

Giltigt till och med: 2019-05-21

Fastställt av: Medicinsk programgrupp psykiatri och primärvård

Ansvarig grupp: Psykiatri vuxna

Granskat av grupp: Psykiatri vuxna

Kontaktperson för innehåll:

Lennart Spång, Distriktsläkare, Aneby Vårdcentral, Privata vårdgivare

Författare:

Uppdaterad: 2018-10-03
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv