Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Suicidriskbedömning med patienten i rummet, Primärvården i Jönköpings län

I bedömningsarbetet är det mycket viktigt att försöka etablera en god personlig kontakt, grundlägga ett förtroende och bygga en arbetsallians med patienten. Utöver att följa nedan beskrivna rutiner för att göra en strukturerad suicidriskbedömning behöver bedömaren också bemöta patienten med respekt, medkänsla, gott omdöme samt professionalism.

När ska bedömningen göras

Suicidriskbedömningar ska göras när misstanke om suicidrisk föreligger och vid höga poäng vid depressionsskattning (BDI och MADRS) framkommit. SAD anger tio statistiska riskfaktorer.

För vem gäller rutinbeskrivningen

Rutinbeskrivningen gäller all personal – oavsett yrkestillhörighet – som gör suicidriskbedömningar i primärvården.

Bedömning

1. Utred aktuella suicidtankar och ev. suicidplaner

Många riskfaktorer kan finnas under längre tid, utan att en självmordshandling inträffar. Suicidriskbedömningar måste göras kontinuerligt eftersom risken varierar över tid.

Observera vidare att en självmordsnära person ibland kan uppvisa en ovanligt samlad och lugn yta före den suicidala handlingen (det presuicidala lugnet). Det är därför viktigt att i en suicidriskbedömning tänka även på det och bedöma alla riskfaktorer.

Hjälpmedel som ska användas vid strukturerade suicidriskbedömningar:

2. Utred aktuell situation och anamnes

  • Aktuella problem, möjliga orsak till suicidtankar/-planer/-försök
  • Ev. tidigare kriser/traumata
  • Psykiatriskt tillstånd/status
  • Psykiatrisk vård och behandling (aktuell och tidigare)  
  • Somatisk sjukdom (allvarlig, kronisk, smärtsam)
  • Social situation och anamnes
  • Viktiga/förtroendefulla relationer (utanför och i vården)
  • Tidigare suicidförsök (den enskilt viktigaste riskfaktorn för suicid)
  • Ärftlighetinklusive suicidal förebild i familj eller omgivning
  • Faktorer som ökar/minskar suicidrisk

3.  Bedöm grad av suicidrisk

Hantering vid bedömd suicidrisk!

Om suicidrisken inte bedöms som låg sänds remiss till psykiatriska akutmottagningen. Om suicidrisken är hög, ska följeslagare åka med till psykakuten, patienten ska ej lämnas ensam. Om patienten vägrar remittering görs bedömning om kriterierna för vårdintyg föreligger. Se Socialstyrelsen för hantering av tvångsvård.

Om patienten vid samtal med annan yrkesgrupp än läkare uppvisar medelhög suicidrisk ska alltid läkare konsulteras, om möjligt på den egna vårdcentralen innan patienten skickas/följs till psykakuten.

5. Vapenlagen

Vid bedömningar som mynnar ut i att suicidrisk föreligger skall ställning tagas till om läkares anmälningsskyldighet vid patientens olämplighet att inneha skjutvapen föreligger, se Socialstyrelsens föreskrifter, (nytt fönster)

6. Dokumentera

Med strukturerad självmordsriskbedömning menar Socialstyrelsen att den sker på ett likartat sätt och enligt en viss struktur/ordning, att den dokumenteras i journalen och att den upprepas regelbundet så länge självmordsrisk föreligger.

I bedömningen ingår att dokumentera:

  • psykiatrisk diagnos och aktuell behandling
  • om patienten har självmordstankar och vari dessa i så fall består, hur ofta de förekommer samt när de förekom senast
  • om patienten har självmordsplaner och vari dessa i så fall består, hur ofta de förekommer samt när de förekom senast
  • riskfaktorer, bland annat om patienten tidigare gjort självmordsförsök och när det i så fall senast ägde rum
  • en sammanfattande riskbedömning inklusive uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits i de fall det bedöms föreligga en risk för självmord

Minneslistor över statistiska riskfaktorer för självmord och olika skattningsskalor avseende självmordsrisk kan vara ett bra stöd vid suicidriskbedömning. Värdering av självmordsrisk är dock alltid en klinisk bedömning.

Uppdaterad: 2018-05-25
Jenny Abrahamsson, Sävsjö vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv