Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Självskadebeteende hos vuxna

Självskadebeteende är inte en egen psykiatrisk diagnos, och kan förekomma vid alla former av psykiska besvär och störningar, men även hos personer som inte har några andra tecken på psykisk ohälsa eller psykiatrisk problematik.

Självskadebeteende kan ha många olika funktioner. En vanlig funktion är att reglera smärtsamma känslor eller bryta en stark tomhetskänsla. Självskadehandlingen ger ofta en omedelbar, men tillfällig lättnad. Självskadebeteende kan också vara ett sätt att signalera och kommunicera med omgivningen.

Med lindrigt självskadebeteende avses:

  • Enstaka eller episodiska självskadande handlingar utan risk för fysiska men
  • Utan eller med lindrig psykiatrisk problematik

Med allvarligt självskadebeteende avses:

  • Frekventa självskadande handlingar
  • I kombination med psykiatrisk problematik (se gränssnitt i övriga FAKTA-dokument)
Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Första linjen/basnivå

Lindrigt självskadebeteende handläggs på vårdcentral eller ungdomsmottagning.

Specialistnivå

Vid allvarliga tillstånd ska insatser erbjudas på specialistnivå. Om suicidrisk föreligger ska behandling alltid ske inom specialistpsykiatrin.

Bedömning och utredning

Alla instanser har en skyldighet att uppmärksamma och initiera insatser när det finns risk för att en person kommer att skada sig själv.

Vad som bör göras, oavsett vårdnivå:

  • Kartlägga och bedöma självskadebeteendet – debut, art och grad. Skattningsformulär finns på Nationella självskadeprojektets sida:
    Skattningsformulär, Nationella självskadeprojektet (pdf, nytt fönster)
  • Kartlägga och bedöma tecken på psykisk ohälsa och psykiatrisk problematik (se övriga FAKTA-dokument)
  • Kartlägga och bedöma risk-/skyddsfaktorer
  • Ta ställning till om och var vidare utredning/bedömning ska ske

Behandling

Bemötandet av personer med självskadebeteende är avgörande för en god vård. Individer med självskadebeteende ska bemötas med medkänsla, respekt och värdighet. Dokumentet Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende, nationellt kvalitetsdokument inom psykiatrin lyfter fram sju rekommendationer för bedömning och behandling.

Psykoterapeutisk behandling

Evidensbaserade psykoterapeutiska metoder är:

KBT (Kognitiv beteendeterapi), vid lindrigare problematik

ERGT( Emotion Regulation Group Therapy), tillsammans med annan lämplig behandling

DBT (Dialektisk Beteendeterapi), vid emotionellt instabilt beteendesyndrom med självskadebeteende

MBT (Mentaliseringsbaserad terapi), vid emotionellt instabilt beteendesyndrom med självskadebeteende

Schemafokuserad terapi, vid emotionellt instabilt beteendesyndrom med självskadebeteende.

För en beskrivning av de olika terapiformerna, se Nationella vård- och insatsprogram, Uppdrag Psykisk Hälsa, SKR (nytt fönster).

Farmakologisk behandling

Läkemedel ska inte erbjudas som specifik behandling mot självskadebeteende, det är snarast kontraindicerat. Eventuell farmakologisk behandling bör inriktas på samsjuklighet och bör kontinuerligt utvärderas.

Barnperspektivet

Barnperspektivet

Fastställt: 2016-09-06

Reviderad: 2020-05-05

Giltigt till och med: 2022-05-05

Fastställt av: Medicinsk programgrupp psykiatri och primärvård

Ansvarig grupp: Psykiatri vuxna

Granskat av grupp: Psykiatri vuxna

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Uppdaterad: 2020-05-20
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv