Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Akuta smärttillstånd i öppen vård

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Hanteras i primärvården. Vid behov kan hjälp efterfrågas av smärtklinisk expertis för eventuell avancerad smärtlindring.

Diagnostik och utredning

För att kunna göra en bedömning av smärtan bör en smärtanalys utföras, se Smärtanalys

Behandling

Icke farmakologisk behandling

Det är viktigt att kombinera eller ersätta farmakologisk behandling med icke farmakologiska metoder. Läs mer under rubriken rehabilitering.

Farmakologisk behandling

Det är viktigt att tidigt i ett akut smärtförlopp informera patienten om att ta ordinerad smärtbehandling regelbundet i adekvat dos. Det minskar risken för central sensitisering. Vid kort beräknad behandlingstid kan receptfri användning av paracetamol och NSAID rekommenderas:

Riktlinjer från Läkemedelskommitten angående receptfria läkemedel

Lätt smärta

Förstahandsanalgetikum vid lätt smärta är Paracetamol

Om förstärkning av effekten behövs kombineras paracetamol med ett NSAID-preparat. NSAID-preparat kan även vara förstahandsval då den antiinflammatoriska effekten eftersträvas. Vid val av NSAID-preparat tas hänsyn till grupptillhörighet, halveringstid och biverkningsspektrum. Försiktighet till äldre, se Smärtbehandling hos äldre

Medelsvår smärta

Starkare analgesi uppnås genom kombinationen paracetamol + Svaga opioider (tramadol, kodein, buprenorfin). Paracetamol och lätta opioider kan kombineras med NSAID-preparat och ger synergistisk effekt.

Svår smärta

Ibland kan perioden med akut svår nociceptiv smärta bli förlängd till exempel på grund av omständliga diagnostiska procedurer före kurativ behandling eller på grund av postoperativa komplikationer.

Det är viktigt att i tidigt skede lämna eventuell vid behovs-medicinering och istället titrera ut en kontinuerlig och tillräcklig analgetikatillförsel med Starka opioider (i första hand morfin) med utrymme för extradoser vid smärt-genombrott. När den kliniska situationen förbättras sätts opioidanalgetika ut i ett uttrappningsschema.

Uppföljning

En fördröjd läkning eller ett oväntat förlopp kan fångas upp genom hänvisning att söka igen och genom att begränsa förskrivning av läkemedel till två veckors förbrukning. Detta är speciellt viktigt vid utskrivning av lätta opioider där risken för missbruk och uppträdande av biverkningar tilltar vid fortsatt oförminskat intag trots minskad smärta.

Vid svår smärta och vid situationer där den akuta smärtan hotar att bli långvarig, se Riskfaktorer för långvarig smärta samt Långvarig icke malign smärta

Smärtanalysen ska ständigt upprepas. Föreligger fortfarande ett nociceptivt underlag eller har patienten utvecklat andra typer av smärta?
Vid behov begärs hjälp av smärtklinisk expertis dels för hjälp med smärtanalys och dels för ev. avancerad smärtlindring.
Ett särskilt problem representeras av patienter med känd långvarig smärtproblematik vilka drabbas av ny akut nociceptiv smärta. Dessa patienter kräver ofta ännu mer omsorg vad gäller smärtanalys och särskiljande av de olika delproblemen, har ofta en utvecklad tolerans mot olika analgetika och är ofta psykiskt utmattade av ”gammal” smärta.

Omvårdnad

Omvårdnad vid smärta

Rehabilitering

Rehabilitering sker utifrån en helhetssyn och ett kognitivt beteendeterapeutiskt förhållningssätt. Utifrån patientens behov kan hänvisning ske till arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, psykolog eller temabaserat omhändertagande. För mer information se Rehabilitering vid smärta

Behandling som kan vara aktuell utifrån en individuell bedömning är:

  • Egenvård med värme eller kyla och anpassade rörelser (sjukgymnast)
  • Fysisk aktivitet och anpassad träning (sjukgymnast)
  • Akupunktur (sjukgymnast)
  • TENS - transkutan elektrisk nervstimulering
  • Sjukgymnastisk manuell behandling med exempelvis ortopedisk manuell terapi
  • Avspänning (sjukgymnast)
  • Basal kroppskännedomsträning (sjukgymnast)
  • Undervisning om smärta, stress och sömn samt stöd för att hantera vardagliga aktiviteter och att hitta balans mellan aktivitet-vila (sjukgymnast/arbetsterapeut)
  • Ibland kan det även i tidigt skede finnas behov av samtal för att minska psykisk ohälsa samt förbättra hantering av smärta (kurator/psykolog)

Fastställt: 2014-05-09

Reviderad: 2018-05-30

Giltigt till och med: 2020-05-30

Fastställt av: Medicinsk programgrupp smärta och primärvård

Ansvarig grupp: Smärta

Granskat av grupp: Smärta

Kontaktperson för innehåll:

Magnus Adern, Distriktsläkare, Hälsans vårdcentral 1 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Uppdaterad: 2018-08-22
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv