Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Globus - dysfagi

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Primärvård är första instans.

Globus:

Klump- eller stramningskänsla i halsen.

Reell dysfagi:

Felsväljning eller bolusstopp.

Handläggning i primärvården

Alla människor sväljer någon gång fel och är ej sjukligt.

Utan anamnes om reell dysfagi och med normalt önh-status inkl. röntgen esofagus är risken att missa allvarlig orsak mycket liten. Dessa patienter behöver inte remitteras.

Indikationer för remiss :

Öron-, näs- och halsklinik

Iakttag sedvanliga SVF-indikationer.

Primär remissinstans för patienter med reell dysfagi. Öronläkare kan vid behov skicka patienten vidare till dysfagiteamet.

Kirurgklinik

Misstänkt patologi (tumörer, strikturer) i mellersta och nedre esofagus. Patienter med indikation för PEG.

 

Lokala tillämpningar

Dysfagilogoped finns tillgänglig vid alla sjukhusen i Landstinget.

Diagnostik och utredning

Globus (klumpkänsla) och lättare sväljningssvårigheter. Muskulära spänningstillstånd, felaktigt bett, refluxsjukdom eller oro-/ångestproblematik kan vara orsaken till globus liksom muntorrhet.

RD (reell dysfagi) innefattar nedsväljningssvårigheter, felsväljning med ev. aspiration eller stopp/låsningar. Vid en RD dominerar neurologiska sjukdomar som genes men orsaken kan också vara tumörer eller strikturer i esofagus. Primär handläggning bör syfta till att utesluta just detta.

Salivbrist/muntorrhet testas via tandläkarremiss.

Anamnes

Lokalisation: Dysfagi indelas traditionellt i oral-faryngeal-esofageal.
Systematisk anamnes kategoriserar patientens problem nivåmässigt.

Status

ÖNH-status med kranialnervstatus och neuromuskulär bedömning.

Att lyssna på patientens tal och iaktta den spontana salivsväljningen går snabbt. Låt patienten dricka någon klunk vatten. Hosta eller beslöjning av stämman efter sväljningen indikerar felfunktion i hypofarynx.

Väg patienten vid varje besök. Syftet är att tidigt upptäcka risk för undernäring orsakad av problem med att svälja mat och dryck.

Röntgen

Röntgen hypofarynx-esofagus bör utföras på vid indikation och ska vara utförd vid remiss till slutenvården. Denna avslöjar rimligen felsväljning, aspiration och strikturer.

Varning! Dysfagi och felsväljning innebär förutom risk för kvävning även risk för aspirationspneumonier.

Symtomfria felsväljningar, "tyst aspiration", utgör hinder för fortsatt ätande per os. Svag hostkraft är ett annat memento.

Fortsatt viktnedgång trots insatta åtgärder ska också leda till andra övervägande än fortsatt peroralt ätande.

Behandling

  • Dysfagiteamet utreder patienten med specialröntgen, bedömer behov av intraorala stimuleringsplattor och gomtäckare, tar ställning till kompensatoriska sittställningar och särskilda sväljtekniker.
  • Logopedisk träning, sond, operation (sällsynt). Behandling eventuellt neurologiska sjukdomar. Oral motorik.
  • Behandling eventuell muntorrhet.
  • Dietistkontakt vid risk för malnutrition. Patient som behöver konsistensanpassad mat som vid behov energi- och proteinberikas. Bedömning av behov av näringsdryck och/eller sondmat.

Uppföljning

Uppföljning av patienter med reell dysfagi sker via logopedkontakt.

Kvalitetsindikatorer

  • Missad åtgärd hos patienter med konstaterad malnutrition.
  • Åtgärd av tandläkare avseende  otillräckligt bett- eller tandstatus då detta föreligger.

Rehabilitering

Gängse logopedindicerad behandling på strokepatienter innebärande orofaryngeal träning (t.ex. munskärm, eltandborste).

Riktlinjer

 

Fastställt: 2010-12-29

Reviderad: 2017-03-24

Giltigt till och med: 2019-03-24

Fastställt av: Medicinsk programgrupp öron, näsa och hals och primärvård

Ansvarig grupp: Öron, näsa och hals

Granskat av grupp: Öron, näsa och hals

Kontaktperson för innehåll:

Thomas Arvidsson, Distriktsläkare, Nässjö vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Uppdaterad: 2018-10-12
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv