Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Snarkning och sömnapné hos barn

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Primärvården/BHV-läkare är första instans.

Remiss till öron-,  näs- och hals mottagning bör övervägas vid:

Anamnestisk snarkning, andningsuppehåll eller på annat sätt störd andning nattetid tillsammans med något/några av nedanstående symtom:

  • orolig sömn, frekventa uppvaknanden, nattlig enures, paradoxal andning nattetid
  • dagsömnighet
  • misstanke om neurokognitiva symtom (koncentrationsbesvär, irritabilitet, hyperaktivitet etc.)
  • dålig tillväxt
  • besvär med upprepade övre luftvägsinfektioner
  • munandning som leder till avvikande bettutveckling
  • besvär med födointag (det tar lång tid att äta och det kan vara svårt att svälja vissa födoämnen)
  • oralmotoriska problem såsom dregling.
  • påtagligt gutturalt (grötigt) och sluten nasal talklang

Vid diagnoser som Mb Down, neuromuskulär sjukdom, kraniofaciell missbildning, övervikt etc. föreligger ökad risk för apnésjukdom och remiss bör övervägas.

Diagnostik och utredning

Grunden vid all diagnostik av barn med misstänkt nattlig andningsstörning är anamnes och statusfynd: Hur ”mycket/ ofta/ länge” och vilka symtom misstänks vara orsakade av en obstruktiv sömnstörning? Vid den kliniska undersökningen skall tonsillstorleken bedömas men också ev. bettavvikelser liksom avvikelser i näs- och trumhinnestatus. Somatiskt status (inkl. längd och viktutveckling) ingår som en viktig del.
Observera att även barn med till synes normalstora tonsiller i vaket sittande tillstånd kan ha behandlingskrävande sjukdom.

Röntgen epifarynx skall inte användas som rutinundersökning inför remiss till ÖNH.

Hos i övrigt friska barn med klar anamnes och förstorade tonsiller/ adenoid ger anamnes och status oftast tillräcklig information för att avgöra vidare handläggning.

Om situationen är oklar, vid barn i riskgrupp och barn<3år rekommenderas nattlig andningsregistrering/ eller polysomnografi enligt ÖNH- PM, denna görs oftast inneliggande.

Behandling

Förstahandsbehandling är tonsilloperation samt adenoidektomi/abrasio. Lyckad behandling är frihet från apnéer, ej från snarkning. 
I undantagsfall är andra behandlingsformer såsom ortodontiska behandlingsmetoder (gomvidgande eller framhållande tandställning) eller CPAP aktuella.

Sjukskrivning

Tillfällig föräldrapenning vid behov.

Uppföljning

I utvalda fall uppföljning (läkarbesök/telefonkontakt).

Kvalitetsindikatorer

Samtliga operationsfall till nationellt kvalitetsregister.

Fastställt: 2011-11-01

Reviderad: 2017-09-22

Giltigt till och med: 2019-09-22

Fastställt av: Medicinsk programgrupp öron, näsa och hals och primärvård

Ansvarig grupp: Öron, näsa och hals

Granskat av grupp: Öron, näsa och hals

Kontaktperson för innehåll:

Thomas Arvidsson, Distriktsläkare, Nässjö vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Ola Sunnergren, Överläkare, Öron- näs-halsklin Jkp län, Kirurgisk vård

Uppdaterad: 2018-10-12
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv