Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Kort tungband hos barn

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Första omhändertagandet vanligtvis på BVC och i vissa fall på vårdcentralen.

Remiss till öron-, näsa-, halskliniken enligt kriterier nedan.

Barn 0-3 månader

Remiss till ÖNH rekommenderas enbart hos barn som uppfyller följande två kriterier:

  • verifierat stramt tungband och
  • samtidiga amningssvårigheter, såsom svårt att få grepp om bröstet, barnet släpper bröst lätt eller smärtsam amning med eller utan såriga bröstvårtor.

Barnen bokas in så snabbt som möjligt, med förtur, till mottagning för åtgärd.

Vad gäller ett eventuellt kort läppband så påverkar det inte amningen i nyföddhetsperioden och handläggs inom ordinarie folktandvård.

Barn 3 månader-2 år

I denna åldersgrupp anses inte längre amningssvårigheter vara indikation för prioriterad åtgärd och talet har inte riktigt kommit igång. Här kan BVC avvakta med eventuell remiss och följa upp barnet. Om det finns funktionella besvär kan man remittera till ÖNH-klinik från 2 års ålder.

I de fall man har remitterat barn mellan 3 månader-2 års ålder skickas ett informationsbrev till föräldrarna om öronklinikens policy, där de instrueras att återkomma då barnet är över 2 år, via vårdcentralen eller via egenremiss.

Barn >2år

Om det finns funktionella svårigheter som troligtvis kan relateras till tungbandet (till exempel svårigheter med artikulation som kan orsaka otydligt tal, begränsad rörlighet av tungspetsen som kan försvåra oral hygien) hos mindre barn över 2 år, opereras tungbandet under narkos.

Dessa barn ska först remitteras till logoped för bedömning av funktionella, fysiska och anatomiska förutsättningar och därefter remiss till öronläkare för preoperativ bedömning. Ingen förtur ska vanligtvis ges vid prioritering av besöket.

Större barn och vuxna

Hos vuxna och äldre barn som klarar behandlingen, kan ett kort tungband utan vidare delas i lokalbedövning i anslutning till ett vanligt läkarbesök.

Diagnostik och utredning

Tungband är ett slemhinneveck, en struktur i medellinjen, som fäster på tungans undersida mot munbotten. Det stabiliserar tungbasen och påverkar vanligtvis inte tungspetsens rörlighet.

Kort, stramt tungband är medfött och observeras i olika studier hos fyra till elva procent av nyfödda. Det är något vanligare hos pojkar än flickor. En viss ärftlighet finns.

Kort tungband är ett godartat tillstånd där det är stor variation på vilka och hur stora besvär individen har. Enbart ett fåtal har besvär i vuxen ålder. Hos en mindre andel barn med kort tungband förekommer amningssvårigheter under nyföddhetsperioden som bland annat kan orsaka smärtor hos modern, eftersom barnet griper tag extra hårt för att kunna suga.

Hos en minoritet av barnen kan uttalet av vissa språkljud påverkas men för de flesta har tungbandet ingen betydelse språkutvecklingen. De flesta barn med uttalssvårigheter har inte kort tungband. Det kan i vissa fall vara besvärligt att göra rent tänderna.

Många barn med kort tungband har inga besvär eller symtom alls. Symtomgivande kort tungband kan behöva åtgärdas genom klipp.

Behandling

Tungband behandlas med att det delas genom att man klipper/skär det, vilket sker med lokalbedövning och ibland i narkos.

För de allra minsta barnen (<3 månader) behövs det ofta ingen bedövning då det är mycket tunt i detta ålder.

För barn mellan 3 månader- 2 år är det ofta svårt att utföra ett tungbandsklipp utan sövning. Anestesiläkare vill inte söva barn under 2 års ålder ifall ingreppet kan utföras senare utan men för barnet. Då barnet är större är riskerna vid sövning mindre.

Lite äldre barn kan vanligen genomgå ingreppet i lokalbedövning.

Fastställt: 2020-05-13

Reviderad: 2020-05-13

Giltigt till och med: 2022-05-13

Fastställt av: Medicinsk programgrupp öron, näsa, hals och barn och ungdomshälsa samt primärvård

Ansvarig grupp: Öron, näsa och hals

Granskat av grupp: Öron, näsa och hals

Kontaktperson för innehåll:

Jan Wallqvist, Överläkare, Öron- näs-halsklin Jkp län, Kirurgisk vård

Thomas Arvidsson, Distriktsläkare, Nässjö vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Författare:

Uppdaterad: 2020-05-29
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv