Region Jnkpings ln Fakta - allmänt kliniskt kunskapsstöd
plus.rjl.se/fakta

Njursten

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Misstänkt njurstenssmärta hänvisas till primärvård dagtid och kvällar. Övriga tider till akutmottagning.

Symtom

  • Intervallartad smärta i flanken med utstrålning mot rygg eller ljumske. Vid lågt sittande sten föreligger ofta trängningar.
  • Patienten ligger i princip aldrig still på en brits.
  • Hematuri förekommer men oftast enbart mikroskopiskt.
  • Ibland ger njurstenar inga symtom alls.
  • Patienter med nedsatt njurfunktion och obstruerande uretärsten får inte alltid ont på grund av oförmåga att bygga upp ett högt tryck.
  • OBS! Pyelit med symtom vid avstängt hinder (Pyelit, avstängd - arbetsunderlag PM, (begränsad läsbehörighet)

Diagnostik och utredning

Patienter utan känd anamnes på tidigare urinvägskonkrement men där en sådan misstanke föreligger bör remitteras till akutmottagning för att bekräfta detta radiologiskt, särskilt om det handlar om äldre patienter med tanke på eventuella allvarligare differentialdiagnoser såsom aortadissektion. Även andra möjliga differentialdiagnoser bör has i åtanke: ortopediska åkommor, gallsten m.m.

Patienter som känner igen smärtorna från tidigare uretärstensanfall (stenbildare) och där man lyckas uppnå bra smärtstillning behöver inte röntgas akut. En radiologisk undersökning ska dock äga rum 2-3 veckor efter det misstänkta anfallet. Uppföljning styrs därefter av röntgenfynden, var god se Uppföljning.

Speciella fall

Patienter med singelnjuresmärta trots NSAID/Spasmofen eller där misstanke om avstängd pyelit kan finnas.

Patienter tillhörande kategori Speciella fall bör remitteras till akutmottagning för utvidgad provtagning och ställningstagande till akut röntgenundersökning samt eventuell avlastning.

Val av undersökning

CT-sten är guldstandard för bedömning av konkrement i urinvägarna. Man bör fråga efter:

  • konkrementstorlek och lokalisation
  • tecken till stas

Funktionell urografi kan ibland övervägas hos unga vuxna (<40 år) patienter men den kan tyvärr missa mindre konkrement samt kalkfattiga stenar.
Barn och gravida bör inleda utredningen med ultraljud.

Prevention

  • Patienten bör försöka upprätthålla en urinvolym på cirka 2 liter/dygn.
  • Några dietinskränkningar är som regel inte nödvändiga.
  • Vid misstanke om infektionsstenar bör man sträva efter stenfrihet. Dessa patienter bör remitteras till urologen, se Uppföljning.

Behandling

NSAID-preparat, exempelvis Pronaxen 500 mg som stolpiller. Dosen kan upprepas till maxdos. Diklofenak i injektionsform kan också ges, 75 mg intramuskulärt. Alternativt ges Spasmofen subkutant eller som stolpiller.

OBS! Till gravida får inte Diklofenak ges. Ge Spasmofen alternativt Ketogan. Remiss skrivs till kvinnokliniken för uppföljning. Var god se Uppföljning.

Speciella fall, var god se Diagnostik och utredning.

Sjukskrivning

Vid akut njurstensanfall med spontan stenavgång är kortare sjukskrivning på grund av smärtor upp till 1 vecka vägledande enligt rekommendationer från Socialstyrelsen.

Sjukskrivning vid njursten, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen (nytt fönster)

Uppföljning

OBS! Gravida kan ha fysiologisk hydronefros och bör remitteras till kvinnokliniken för uppföljning.

Handläggning efter röntgen, om röntgen visar stenfrihet

  • Informera patienten brevledes.
  • Upp till 90 % av alla stenar avgår spontant.
  • Bara 1 av 3 patienter noterar att stenen har passerat.

Handläggning efter röntgen, om röntgen visar sten


Fall där det är aktuellt med remiss till urologen (remissinnehåll se Remiss till Urologen nedan)

  • njurbäckenstenar/uretärstenar ≥ 6 mm
  • återkommande stenbildning/stenanfall
  • debut av stensjukdom hos yngre än 25 år
  • misstanke om infektionsstenar
  • symtomgivande större calyxstenar

Fall där det INTE är aktuell med remiss till urologen

  • uretärkonkrement <6 mm (*)
  • asymtomatiska nedre calyxstenar som mäter <10 mm 
  • millimeterstora calyxstenar utan symtom behöver inte behandlas eller kontrolleras

(*) Alla uretärkonkrement måste följas upp tills att de har avgått. Mindre konkrement kan förväntas avgå spontant. Informerade patienter kan erbjudas tillfällig behandling med Alfuzosin 10 mg, 1 x 1 till kvällen, (akta risk för hypotension speciellt hos äldre patienter). Om inte kraftig hydronefros föreligger följ upp med ny sten-CT efter 4 veckor. Skulle då stenen finnas kvar i uretären, remiss till urologen.

Remiss till Urologen

  • Kort anamnes
  • Eventuella andra sjukdomar samt längd och vikt
  • Provtagning (**)
  • Mediciner (blodförtunnande?) 
  • Röntgen (***)

(**) Patienter tillhörande kategori Speciella fall (se under diagnostik och utredning) behöver inte lämna prover på vårdcentral då de vanligtvis remitteras till akuten. Övriga patienter kan inleda utredning med S-kreatinin samt korrigerad calcium.

(***) alt hänvisning till uppgifter om detta som finns tillgängliga i Cosmic.

Fastställt: 2012-12-03

Reviderad: 2018-10-11

Giltigt till och med: 2020-10-11

Fastställt av: Medicinsk programgrupp urologi och primärvård

Ansvarig grupp: Urologi

Granskat av grupp: Urologi

Kontaktperson för innehåll:

Heimo Lücht, Överläkare, Urologkliniken Jkp län, Kirurgisk vård

Anders Ramsing, Överläkare, Urologkliniken Jkp län, Kirurgisk vård

Tiago Bonde Miranda, St-läkare, Urologkliniken Jkp län, Kirurgisk vård

Författare:

Heimo Lücht, Överläkare, Urologkliniken Jkp län, Kirurgisk vård

Lennart Spång, Distriktsläkare, Aneby Vårdcentral, Privata vårdgivare

Martin Lägervik, Distriktsläkare, Bankeryds vårdcentral, Vårdcentralerna Bra Liv

Tiago Bonde Miranda, St-läkare, Urologkliniken Jkp län, Kirurgisk vård

Uppdaterad: 2018-10-12
Åsa Pettersson, Hälsans vårdcentral 2 Jönköping, Vårdcentralerna Bra Liv