Endometriecancer (Corpuscancer) sydöstra sjukvårdsregionen

Vårdnivå och remiss

Remissrutiner och registrering

• Gyn onk sektionen vid onkologiska kliniken US (gyn onk) registrerar samtliga fall av gyenkologisk cancer i Gyn Pat registret.
• Gyn onk registrerar sköter all registrering i INCA registret (utom blankett 2 – kirurgisk behandling. Där data automatiskt hämtas och överförs från Gyn Op registret. Data registrering i Gyn Op registret görs av respektive operatör).

För att möjligöra denna registreing måste gyn onk få remiss på samtliga patienter. Förslagsvis i form av en relativt kort remiss innehållande "frågeställning", exempelvis "tacksam för registrering" eller "lämplig behandling" etc. plus relevanta journalkopior.

Observera att följande data är obligatoriska:

1. Uppgifter om allmäntillstånd och intercurrent sjuklighet (förslagsvis kopia på journalanteckningar)
2. Datum för diagnos (den åtgärd som resulterat i diagnos PAD. Ex. abrasio eller operation. Förslagsvis i form av kopia på journalanteckningar)
3. Kopia på diagnos-PAD
4. Kopia på Op-berättelse
5. Kopia på Op PAD
6. Kopior på bildiagnostiska undersökningar
7. Datum då patienten meddelats besked om postop behandling eller att hon är färdigbehandlad
8. Journalkopia på uppföljande mottagningsbesök (kontrollbesök) efter avslutad behandling
9. Remiss vid konstaterad recidiv

Diagnostik och utredning

Postoperativ riskgruppering

Lågrisk

• Stadium I, endometrioid histologi med högst en av nedanstående riskfaktorer:
  - Non-diploidi
  - Myometrieinfiltration (MI) ≥ 50 % av uterusväggen
  - FIGO grad 3

Högrisk

• Stadium I, endometrioid histologi med två eller fler av nedanstående riskfaktorer:
  - Non-diploidi
  - Myometrieinfiltration (MI) ≥ 50% av uterusväggen
  - FIGO grad 3
• Samtliga stadium II
• Samtliga stadium III–IV
• Samtliga med icke-endometrioid histologi oavsett stadium*

* (UPSC, klarcellscancer, carcinosarkom eller skivepitelcancer. Observera att adeno-skvamös räknas till endometrioida).

Behandling

Radioterapi

Vanligtvis ges extern strålbehandling mot bäckenet med övre fältgräns vid disken mellan L4-L5 och nedre fältgräns motsvarande nedre avgränsningen av forame obturatoria. Behandlingen ges rutinmässigt med 4-fältsteknik med 2 Gy / fraktion upp till 46 Gy (23 fraktioner). Behandlingen ges med en fraktion per dag, fem dagar i veckan. Förlängda fält med strålbehandling av paraaortala körtelstationer kan i enskilda fall övervägas. Även andra tekniker förekommer (IMRT/ VMAT)

Vaginal brachyterapi är indicerad om tumören uppvisar cervikalt stromaengagemang och kan då ges antingen integrerat med den externa strålbehandlingen eller som enda behandling beroende på operationsförfarande och körtelstatus. Doser och fraktionering varierar utifrån ovanstående.

Lokala biverkningar från närliggande organ som urinblåsa och ändtarm i form av tilltagande trängningar och diarré förekommer ofta efter ca 7 till14 dagar vid extern strålbehandling och kvarstår under hela behandlingen. Symptomen avklingar dock mellan två till fyra veckor efter avslutad behandling. Vaginal brachyterapi ger endast lindriga lokala biverkningar.

Vid kombinationsbehandling med extern strålbehandling och brachyterapi rekommenderas patienterna en vaginal dilatator efter avslutad behandling för att motverka adherensbildning i övre delen av vagina.

Cytostatikabehandling

Primär kemoterapi är paklitaxel (175 mg/m²) och karboplatin (AUC 5). Vid primärt generaliserad sjukdom eller vid recidiv rekommenderas 6 cykler. I andra linjen föreslås liposomalt doxorubicin (40 mg/m²) eller doxorubicin (60 mg/m²). Det saknas evidens för nytta av ytterligare regimer.

Endokrin behandling

Endokrin behandling kan vara av god nytta vid hormonreceptorpositiva tumörer. I första hand rekommenderas medroxyprogesteron (MPA) 250 mg x 1.

Uppföljning

Uppföljningsintervall

Patienter i postoperativ Lågrisk –grupp: Kontroller med högst 6 månaders intervall i 3 år. Därefter 1-års kontroller. Efter uppföljning i 5 år utan recidiv avslutas kontrollerna (avseende canceråterfall)

Patienter i postoperativ Högrisk-grupp: Kontroller med högst 6 månaders intervall i 5 år. Efter uppföljning i 5 år utan recidiv avslutas kontrollerna (avseende canceråterfall)

Kontrollbesökets medicinska huvudsyfte är att tidigt upptäcka Lokala recidiv, identifiera och behandla behandlingsrelaterade biverkningar samt efterhöra symtom på fjärrmetastasering

Detaljer och kontrollmodaliteter framgår av det nationella vårdprogrammet.

Recidiv

Samtliga patienter bör bedömas av gyn-onkolog. I första hand skall möjligheten till kurativt syftande kirurgi eller radioterapi bedömas. Behandlingen av recidiv är individualiserad och kan bestå av kirurgi, radioterapi, kemoterapi, endokrin behandling eller kombinationer av dessa modaliteter.

Mer information

Regionalt vårdprogram Endometriecancer (corpuscancer) och Endometriehyperplasi (pdf, nytt fönster)