Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Fetma bland vuxna

Har man egna lokala behandlingsrutiner/PM eller liknande så går de före denna regionala vårdriktlinjer tills vidare. Då det ser så olika ut i regionen bör varje landsting/region specificera vilka verksamheter och professioner som finns under respektive vårdnivå och vad de gör mer specificerat.

Innehåll på sidan:

Vårdnivå och remiss

Lathund för behandlingalternativ vid fetma

Vårdnivå 1: Alla vårdgivare med patientkontakt

Identifiering/uppmärksammande av problem och riskfaktorer se rubrik Diagnostik o utredning.

Remiss till högre vårdnivå.

Enkla råd om levnadsvanor enligt Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder: Information och korta, standardiserade råd och rekommendationer om levnadsvanor (5 min). Egenvård.

Verktyg: se rubrik Behandling.

Verksamheter: Hälso-/Vårdcentral, Mödrahälsovård, Tandvård, Övriga verksamheter

Vårdnivå 2: Personal med fördjupad kompetens i beteendeförändring/samtalsterapi

Identifiera och bedöma orsak och lämplig insatsnivå, vid behov samverka med medicinsk kompetens och/eller dietist.

Behandla/stödja beteendeförändring.

Remiss till högre vårdnivå.

Strukturerad uppföljning och utvärdering vid enstaka tillfällen alternativt under längre tidsperiod anpassat till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer:

  • Rådgivande samtal eller Kvalificerat rådgivande samtal, enligt Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.
  • Teoribaserade, strukturerade metoder tex Motiverande samtal (MI), KBT.

Individanpassat på individ- eller gruppnivå.

Verktyg: se rubrik Behandling.

Verksamheter: Hälso-/Vårdcentral, Mödrahälsovård

Vårdnivå 3: Personal med specialistkompetens inom nutrition eller beteendeterapi

Behandla/lindra fetmarelaterade sjukdomar och medicinska komplikationer.

Utreda och följa upp nutritionsstatus. Ge kostbehandling.

Teamarbete/samverkan mellan olika specialistkompetenser inom medicin, nutrition och/eller beteendeterapi.

Strukturerad uppföljning och utvärdering vid enstaka tillfällen alternativt under längre tidsperiod anpassat till den specifika personens ålder, hälsa och risknivå:

  • Kvalificerat rådgivande samtal, enligt Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.
  • Teoribaserade, strukturerade metoder tex Motiverande samtal (MI), KBT.

Individanpassat på individ- eller gruppnivå.

Verktyg: se rubrik Behandling.

Verksamheter: --

Vårdnivå 4: Kirurgavdelning med Gastric Bypasskirurgi

Vårdprocessprogram Fetma (vuxna) Vårdgivarwebb för Region Östergötland (nytt fönster)

Verksamheter: Kirurgi

Diagnostik och utredning

  1. Mät längd och vikt samt beräkna BMI (kg/m2)
    Exempel: 70 kg / (1,70 m X 1,70 m) = BMI 24,2.
    BMI 18,5 - 24,9: normalviktig
    BMI 25 - 29,9: övervikt
    BMI över 30: fetma
  2. Mät midjeomfång
    Män: normalt under 94 cm. Över 102 cm mycket ökad sjukdomsrisk
    Kvinnor: normalt under 80 cm.  Över 88 cm mycket ökad sjukdomsrisk
    Risken för ohälsa ökar för varje ökning i centimeter av midjeomfånget, helt oberoende av hur lång man är
  3. Ärftlighet
  4. Medicinsk bakgrund
    Metabola riskfaktorer, hormon/ämnesomsättningsrubbning, ledbesvär, andningsbesvär, tandproblem, funktionsnedsättning, psykisk hälsa
  5. Biologiska markörer
    Sedvanlig utredning/behandling av riskfaktorer vid förhöjda värden (p-glucos, blodfetter, blodtryck). OBS! Även om viktminskning inte lyckas är behandling av diabetes, högt blodtryck och förhöjda blodfetter angelägna. Uppföljning av resultat från utredningen
  6. Läkemedel som kan påverka vikten
    Till ex vissa neuroleptika, antidepressiva, antiepileptika, insulin, kortison, glukokortikoider, östrogener, betablockerare, antihistamin, migränmedel
  7. Familjesituation, sociala nätverk och stöd
  8. Livsstil: Mat- och dryckesvanor, fysisk aktivitet, stillasittande, tobaksbruk, stress, sömnvanor
  9. Identifiera motivationsgrad och behandlingsmål
  10. Identifiera eventuella övriga vårdgivare/aktörer som i samverkan kan bidra till lyckade behandlingsresultat

Prevention

Fetma är ojämlikt fördelat i samhället. Prevalensen är högre bland personer med funktionsnedsättning, personer med lägre utbildning, inkomst eller som har migrerat till Sverige. För att nå de individer som bäst behöver det, måste insatser riktas till speciella målgrupper och/eller områden. Fetman ärvs både genetiskt och socialt, och det kan därför vara viktigt att undersöka familjesituationen om det är fler som riskerar att utveckla fetma.

Egenvård

Inslaget av egenvård är mycket stort när det gäller att förebygga och komma tillrätta med fetma. Samtliga förändringar av beteendet, som föreslås i denna vårdriktlinje, är sådana att det är individen själv som måste genomföra dem. Bra egenvårdsinformation finns på 1177.se

Hälsa och livsstil

Se 1177.se, Hälsa och livsstil, höger box.

Hälsosamtal

Regionens invånare erbjuds hälsosamtal i olika former inom flera verksamheter, t.ex. Primärvården, Mödrahälsovården och Folktandvården. Verksamheterna bör sträva efter att strukturerat arbeta med hälsosamtal då det ökar chansen att nå och stötta en stor del av befolkningen. Genom att arbeta med hälsosamtal riktade till specifika målgrupper ökar möjligheten att nå de som bäst behöver det. Som stöd till Hälsosamtalen används bl.a. verktyget Hälsokurvan. I samband med kontakter med primärvården bör levnadsvanor diskuteras där det anses lämpligt, enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Socialstyrelsen (nytt fönster)

Behandling

Det finns god evidens för att signifikanta effekter på metabola riskfaktorer uppnås redan vid 5–10 procent viktreduktion. Viktnedgång kan bidra till förbättrad livskvalitet och rörelseförmåga. Viktnedgång minskar också risken för en rad olika sjukdomar och problem. Behandling för beteende- och livsstilsförändring kan ske individuellt eller i grupp.

Beteendeförändring

Kognitiv Beteende Terapi (KBT) och motiverande samtal (MI) är de vanligaste metoderna vid beteendeförändring. Boktips i höger box. Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma. Vuxna, ungdomar och barn.

Råd för den som leder behandlingen:

  • Hjälp patienten att sätta upp realistiska mål. Förklara det olämpliga i att försöka ändra matvanor samtidigt som man genomför stora förändringar av livssituationen; börjar utbildning, byter arbete etc.
  • Erbjud flera behandlingstillfällen, i början med korta mellanrum.
  • Förklara att beteendeförändringar behöver bibehållas i all framtid om de ska kunna få avsedd effekt. Diskutera vad denna princip får för konsekvenser i det korta perspektivet.
  • Använd olika formulär för att registrera de beteenden som patienten vill försöka ändra.
  • Diskutera och låt patienten själv komma fram till hur man med små vardagliga knep kan stå emot tidigare beteendemönster.

Förändring av levnadsvanor

Levnadsvanor, Fakta, allmänt kliniskt kunskapsstöd, Region Jönköpings län (nytt fönster)

Alkohol

Levnadsvanor - Alkohol, Fakta, allmänt kliniskt kunskapsstöd, Region Jönköpings län (nytt fönster)

Fysisk aktivitet

Länkar till fysisk aktivitet

Mat

Levnadsvanor - Mat, Fakta, allmänt kliniskt kunskapsstöd, Region Jönköpings län (nytt fönster)

Kostbehandling

Kostbehandling är en behandlingsform där man med hjälp av kost kan förebygga, bota eller lindra nutritionsrelaterade tillstånd. Dietisten har specifik kunskap för att utreda och behandla tillstånd som klassificeras med nutritionsdiagnos. Genom akademisk utbildning och klinisk träning är dietisten unikt kvalificerad att bidra till vården av patienter genom prevention och behandling av nutritionsrelaterade tillstånd.
Lågkaloridiet

Tobak

Att sluta röka medför i allmänhet viktökning om man inte samtidigt minskar energiintaget eller ökar den fysiska aktiviteten. Det beror på att rökstopp sänker energiomsättningen med cirka nio procent. Det är ovisst om det enbart är nikotin som är orsaken till dessa skillnader eller om andra mekanismer också spelar in. Män går i genomsnitt upp cirka tre kg vid rökstopp och kvinnor fyra kg. Variationerna är emellertid stora. Viktuppgången planar i allmänhet ut efter 6 månader. Trots viktuppgången är det självklart att rökstopp alltid är hälsosamt. För att fördelarna med rökstopp skall jämnas ut av merrisken med ökad vikt fordras en viktökning av 70-80 kg, vilket i praktiken sällan eller aldrig förekommer.
Levnadsvanor - Tobak, Fakta, allmänt kliniskt kunskapsstöd, Region Jönköpings län (nytt fönster)

Stress

Klara samband mellan bukfetma och stressfaktorer har visats. Stresshormonet kortisol dirigerar fett till buken och fyller på fettreservoarerna. Kortisolstegringen vid stress ger leptinresistent fetma.

Sömn

Sömnen är kopplad till grundläggande återhämtningsfaktorer. Fetma har ett samband med sömnapné som ökar signifikant med BMI, för båda könen. Fetma kan även orsaka svår trötthet. Fysisk aktivitet och vistelse utomhus reglerar sömnen.
Levnadsvanor - Sömn, Fakta, allmänt kliniskt kunskapsstöd, Region Jönköpings län (nytt fönster)

Kirurgisk behandling

Vid svårbehandlad fetma är kirurgi ett alternativ. Kriteriet för kirurgisk behandling är att patienten har ett betydande medicinskt problem av sin fetma. Som regel betyder det ett BMI på minst 35. Stärkt medicinsk indikation vid t ex typ 2-diabetes, behandlingskrävande sömnapné, sjukskrivningskrävande ledsmärtor. Individuell bedömning och noggrann preoperativ bedömning krävs och övriga behandlingsalternativ skall ha prövats och utvärderats fullt ut.
Gastric bypass vid fetma, vårdgivarwebb för Region Östergötland (nytt fönster)

Samverkan

Fetma är svårt att behandla och det kan därför vara värdefullt att samverka med arbetsgivare, övriga vårdgivare och aktörer inom friskvårdsområdet för att hjälpa individen att nå sina mål.

Patientgrupper med särskilda behov

Graviditet och fetma

Fetma påverkar fertiliteten hos både kvinnor och män.

Gravida med fetma löper en ökad risk för komplikationer både under graviditeten, vid förlossningen och det finns även risker för fostret/barnet. En gravid kvinna med fetma har bland annat ökad risk att drabbas av graviditetsdiabetes, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning jämfört med en normalviktig. Fostret/barnet löper risk för hög/låg födelsevikt på grund av att det blir svårt att mäta tillväxten genom symfys-fundus och ultraljud. Ökad risk för missbildningar och fosterdöd.
 

Psykisk ohälsa och fetma

Många upplever sin vikt stigmatiserande och den psykosociala belastningen av fetma visar på flera problem. Exempelvis har barn med fetma sämre psykosocial funktion än barn med andra kroniska sjukdomar. Fetma under uppväxten kan kopplas till graden av självkänsla och självförtroende. Det finns kartlagt att diskriminering av individer med övervikt/fetma även förekommer inom yrkesliv och hälso- och sjukvård.

Data från det svenska kvalitetsregistret för ätstörningar visar att 2 % av de patienter som har sökt ätstörningsbehandling på en specialiserad ätstörningsenhet sedan 2005, har haft BMI>30 och ca 5 % BMI>25. Återkommande hetsätningsepisoder kan förekomma hos en del viktreduktionspatienter.

  • Individuell bedömning och behandling kopplat till individens övriga läkemedelsförbrukning  och behov av stöd. Samråd med annan behandlande läkare, kurator, psykolog, beteendevetare.
  • Remiss till ätstörningsenhet

Funktionsnedsättning och fetma

Statistiken tyder på att fetma hos personer med funktionsnedsättning behöver ges särskild uppmärksamhet. I planering av insatser, utformning av material och information behövs ett tillgänglighetsperspektiv. För att uppnå hälsofrämjande möten i vården behövs fördjupad kunskap om funktionshinderfrågor hos personal.

Invandrargrupper och fetma

Bland flera invandrargrupper är problemen med fetma stora och kan kräva speciella åtgärder på andra språk och även på annat sätt för att lyckas. I Region Östergötland finns Hälsokommunikatörer som är specialiserade på att nå fram till olika invandrargrupper.

Uppföljning

  • Både kortsiktiga och långsiktiga mål. Planerad långtidsuppföljning.
  • Regelbundna vägledning/peptalk/hälsosamtal.

Kvalitetsindikatorer

Registrering Cosmic

  • Dokumentera fetmadiagnos om det är en viktig del i patientens sjukdoms- eller ohälsoproblematik eller när patienten själv tar upp fetma som ett bekymmer.
  • Dokumentera längd, vikt, BMI, midjemått samt livsstil i ”social bakgrund” och livsstilsmallen.

Registrering i Nationella kvalitetsregister

SOReg avser obesitaskirurgi
SOREG, Scandinavian obesity, Syrgery Registry (nytt fönster)

Diagnos

  • Antal patienter (19 år eller äldre) med diagnosen fetma registrerad i Cosmic
  • Antal patienter där midjemått finns registrerat
  • Andel patienter med midjemått över 88 resp. 102 som fått sin livsstil och övriga riskfaktorer kartlagda (i Hälsobladet eller deltar i Hälsolyftet)
  • Antal diagnosregistrerade patienter med fetma (E 66.9) i förhållande till antal listade patienter

Behandling

  • Antal patienter med diagnosen fetma som erbjuds verktyg för egenvård och/eller deltagit i behandling (statistik Hälsobladet: FaR, samtal, dietist mm)
  • Andel patienter som fullföljer behandling

Process

  • Antal vårdenheter som har överviktsteam eller motsvarande och erbjuder specifik behandling av patienter med övervikt eller fetma
  • Antal vårdenheter med personal som har rätt utbildning för att utföra kvalificerad rådgivning kring mat

Patientrapporterade utfallsmått

Hälsoutfall i befolkningen

  • BMI, olika åldersgrupper, olika patientgrupper
  • Diabetesförekomst
  • Hjärtkärlsjuklighet
  • Bröstcancer
  • Prostatacancer

Kontaktperson för innehåll:

Jolanda van Vliet, folkhälsochef
Region Östergötland

Anna-Maria Norén, folkhälsoutvecklare
Utvecklings- och folkhälsoenheten
Landstinget i Kalmar län

Författare:

Anna-Maria Norén, folkhälsoutvecklare
Utvecklings- och folkhälsoenheten
Landstinget i Kalmar län

Emelie Andersen, folkhälsoplanerare
Folkhälsa och sjukvård
Region Jönköpings län

Anna Kempe, dietist
Rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten, Ryhovs sjukhus
Region Jönköpings län

Elin Glad, dietist
Primärvården NSÖ
Region Östergötland

Fastställt: 2015-09-11

Reviderad: 2015-09-11

Giltigt till och med: 2017-09-11

Fastställt av: Regional medicinsk programgrupp Hälsofrämjande strategier

Ansvarig grupp: Levnadsvanor

Granskat av grupp: Levnadsvanor

Kontaktperson för innehåll:

Författare:

Patientinformation

Mer information

Litteratur

Motiverande samtal och behandling vid övervikt och fetma.

Uppdaterad: 2015-10-29
Gun Ljungqvist, Bräcke Diakoni vårdcentralen Lokstallarna, Privata vårdgivare