Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Utredning vid EDS/HMS - fysioterapeut/sjukgymnast

Bedömning ur ett helhetsperspektiv utifrån den biopsykosociala modellen. Undersökningen berör led- och muskelfunktion, smärta, autonom dysfunktion, balans, koordination, proprioception, hållnings- och rörelsemönster samt rörelsebeteende.

Anamnes

Personcentrerad anamnesupptagning:

Redan under samtalet kan patientens berättelse tillsammans med observerat rörelse- och hållningsbeteende ge indikationer om hypermobilitetsrelaterad problematik. Iaktta exempelvis sittställning, ledernas position i t.ex. fötter, armar och rygg samt gångmönster och uppresning. Kroppens historia kartläggs genom att fråga efter hur patientens motorik, ledfunktion, balans och koordination var som barn. Hur fungerade kroppen under barndomen och senare i livet? När debuterade smärtan och hur har smärtutvecklingen sett ut? Vilken erfarenhet finns av ledinstabilitet, luxationer, trauma eller operationer?

Kartlägg aktuella besvär samt hur de påverkar aktivitet och delaktighet med frågor som:

  • Vad tror du att besvären kommer sig av?
  • Hur fungerar din kropp nu?
  • Vad upplever du som de största problemen?
  • Hur påverkas livet av besvären?
  • Smärta med beskrivning av smärtans karaktär, dygnsvariation, aktivitetssmärta eller ”eftersmärta", skattning av smärtintensitet (VAS eller NRS (Numeric Rating Scale) samt smärtteckning.
  • Aktuell fysisk aktivitetsnivå -fysisk träning, vardagsmotion och återhämtning, stillasittande, liggande
  • Uttröttbarhet/fatigue
  • Sömnstörningar
  • Autonoma symtom (t.ex. yrsel, hjärtklappning, magproblem, temperaturreglering)
  • Stressymtom, spänningsproblematik
  • Psykisk hälsa, förekomst av ångest/depression
  • Personlighetsdrag som aktivitetstempo, kravnivå
  • Hereditet för liknande besvär
  • Psykosocial situation

Kartlägg patientens föreställningar om sina besvär med frågor som:

  • Med tanke på hur du ser på orsakerna till dina besvär vad tror du kan göra för att påverka sitt mående?
  • Hur tror du att kroppen kommer fungera i framtiden?

Status

För att få en inblick i patientens hanteringsstrategier kan exempelvis en funktionell beteendeanalys göras. Den ger en förståelse för hur patienten agerar i specifika situationer samt vilka konsekvenser det får på kort och lång sikt. Flera likartade sätt finns för att göra dessa analyser. Den s.k. SIRK-modellen finns närmare beskriven i ”Beteendemedicinska tillämpningar för sjukgymnaster” av Eva Denison och Pernilla Åsenlöf. Funktionell beteendeanalys, schema enligt SIRK av Denison och Åsenlöf
En annan liknande modell är SORK (funktionell analys/kedjeanalys) som bland annat finns beskriven i boken "KBT i utveckling" av Anna Kåver. (1-3)

  • Hållningsbeteende: Hållningsmönster, avvikelse i förhållande till lodlinje, passiva ytterlägespositioner. Postural aktivitet/kontroll, hyper- eller hypoton muskulär grundtonus, balans, stabilitet, kompensatoriska mönster. Kroppsmedvetenhet i hållnings- och rörelsefunktion, spänningsbalans.
  • Rörelsebeteende: Tempo, rörelseutslag, kompensatoriska mönster, proprioceptiv funktion och koordination. Akrobatiska vanor, töjningsvanor (ibland s.k. töjningssug), tics eller ”party-tricks”.
  • Ledfunktion: Hypermobiliteten screenas med Beighton score. Bedömning av rörlighet, instabilitet, subluxations- och låsningsbenägenhet i kroppen. Patienten kan samtidigt ha hypomobila leder/partier. Vid behov görs specifik ledmekanisk bedömning.
  • Muskelfunktion: Muskulär tonus, styrka/svaghet, uthållighet/uttröttbarhet, aktiveringsmönster.
  • Neurologi undersöks vid behov.
  • Andningsmönster

Användbar modell för bedömning av rörelsemönster, stabilitet, balans, koordination och proprioception är t.ex. Funktionsbedömning enligt Joanne Elphinston (JEMS) och ”Observativ rörelseanalys”. Rörelse och interaktion av Bader-Johansson Christina  & Gunilla Elmberg Frykberg, BAS-skattning Body Awareness Scale Movement Quality and experience, BAS MQ-E av Gyllensten Lundvik A., Mattsson M. (Kurs krävs). (4-7)

Bedömning

Sammanfattning av resurser och problem. Tillsammans med patienten identifieras huvudproblematik, viktiga resurser och möjliga behandlingsvägar. För en del patienter är inte motivation möjlig inledningsvis, då kan det vara betydelsefullt att fysioterapeuten inleder med behandling som är motivationsskapande och ger hopp om en förändring till det bättre.

Referenser

  1. Afrell M. Att leva med en kropp som värk, samtal med fysioterapeutener. Linköping: Linköping 2014. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:718409/FULLTEXT02 
  2. Denison E, Asenlof P. Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. Lund: Studentlitteratur AB; 2012.
  3. Kåver A. Kbt i utveckling, en introduktion till kognitiv beteendeterapi. Natur och Kultur; 2006.
  4. Elphinston J. Total Stabilitetsträning, för prestationsutveckling och skadeprevention: Sisu Idrottsböcker; 2014.
  5. Spetsamossens sjukgymnastik. Observativ Rörelseanalys. 2015; Available from: www.spetsamossenssjukgymnastik.se 
  6. Bader-Johansson C, Elmberg-Frykberg, G. Rörelse och interaktion Lund: Studentlitteratur; 2012.
  7. Gyllensten- Lundvik A, Mattsson, M. Body Awareness Scale, Movement Quality and Experience, BAS MQ-E.

Mer information

Detta är ett underdokument till Ehlers-Danlos Syndrome (EDS), Hypermobilitessyndrom (HMS)

Uppdaterad: 2017-04-27
Emma Rosenquist, Wetterhälsan, Privata vårdgivare