Region Jnkpings ln Specialiserat kliniskt kunskapsstöd
www.domannamn.se

Viloortosbehandling för händer vid neurologisk skada/sjukdom

Inledning

Arbetsterapeuter inom alla led i vårdkedjan kan möta patienter som efter neurologisk skada eller sjukdom har behov av viloortos på grund av problem med svullnad, smärta, ökad muskeltonus eller slapp pares i handen. Syftet med programmet är att ge riktlinjer för utredning och behandling med viloortos.

Bakgrund

Personer som drabbats av en hjärnskada efter en stroke eller ett trauma, upplever ofta påverkan på övre extremiteten. Det kan visa sig i form av hypertonicitet eller ökat rörelsemotstånd, vilket är resultatet av spasticitet och förändringar i muskelstrukturen (Copley, Kuipers, Fleming, & Rassafiani, 2013).  

En annan komplikation kan vara en ytlig svullnad på handen. Den är lätt att upptäcka och relativt lätt att behandla. Det förutsätter dock att en aktiv behandling sätts in på ett tidigt stadium. Om denna svullnad i handen inte behandlas sprider den sig och tränger in på djupet i vävnader. Den ombildas sedan till en fast ärrvävnad och blir då omöjlig att få bort (Carr & Shepherd, 2010).

I arbetet som arbetsterapeut ingår att förebygga risk för, förbättra eller vidmakthålla och att kompensera för nedsatt aktivitetsförmåga (Sveriges arbetsterapeuter, 2012).  Ortosbehandling är en metod för att förhindra muskeloskeletal täthet och förkortning av arm- och handstrukturer. Ortosen stretchar musklerna och de gemensamma strukturerna och har visat sig öka antalet muskel sarkomerer (Shumway-Cook & Woollacott, 2007).  Genom ortosanvändning kan det venösa återflödet underlättas och svullnad motverkas (Johansson, 2015). Viloortoser i plast är en metod som används för att reducera spasticitet, minska kontrakturer och smärta hos patienter med neurologisk skada (Copley et al., 2013). Användandet av ortoser måste utvärderas och anpassas efter behov (Gillen, 2011).

Indikationer för arbetsterapeutisk utredning

Alla patienter som visar tecken på svullnad, minskad ledrörlighet och/eller smärta i handled och fingrar ska utredas snarast eftersom obehandlade problem snabbt kan leda till bestående funktions- och aktivitetsbegränsningar (Chae, 2010; Geurts, Visschers, van Limbeek, & Ribbers, 2000). 

Utredning

För att bedöma behov av åtgärder görs en utredning av:

Kroppsstrukturer

Obligatorisk mätmetod av handens omkrets vid nedsatt rörlighet.

Svullnad Måttband enligt metod ”figure of eight”  
(Engstrand, Zetterlund, & Göransson, 2015).
Se Bilaga 1.

Då verksamheterna fungerar på olika sätt ges förslag på mätmetoder som kan användas för utredning av handfunktion.

Kroppsfunktion

Sensibilitet-beröring 0-2 skala enligt Fugl-Meyer
Rörelseomfång, aktivt/passivt Goniometer
Upplevd spasticitet VAS-skala
Handstyrka Grippit eller Jamar

 

Sinne och smärta

Upplevd smärta VAS-skala      

 

Aktivitet/delaktighet

Koordination/snabbhet Box and Block                                          
Finmotorisk koordination Nine  Hole Peg Test
Observation av handens finmotoriska användning  
Video filmning/fotodokumentation  
Intervju COPM patientens egen uppfattning om aktivitetsutförande och tillfredställelse (1-10 skala)  


Intervention

Syftet med viloortos

  • Underlätta det venösa återflödet och motverka svullnad (Johansson, 2015)

  • Upprätthålla eller öka smidigheten i muskler, senor och ligament genom att töja förkortad vävnad

  • Förebygga felställningar

  • Korrigera felställningar, erhålla en normal, muskulär viloposition samt skydda lederna

  • Stabilisera handen i ett funktionellt läge, för att säkra handen för framtida aktivitet (Gillen, 2011)

Handens position vid användning av viloortos

  • Pronerad underarmen för att motverka supinationställning

  • 30° dorsalextension i handleden för att bibehålla längd i fingerextensorerna

  • 70° flexion i fingrarnas MCP-leder för att bibehålla långa fingerextensorer, intrinsic och collateral ligament för att motverka kloställning

  • Raka PIP- och DIP-leder för att behålla full extension i lederna, bibehålla längd i intrinsics och collateral ligamenten

  • Tummen abducerad/extenderat volart som ett C. Viktigt att rörelsen börjar i CMC-leden. Detta för att motverka adducerad tumme (Fess & Philips, 1987)

handens position

Handens position vid användning av viloortos.

viloortros

Viloortros.

Patientsäkerhet

Alla åtgärderna, när det gäller ortoser, ska följa gällande rutiner och föreskrifter (t.ex. avvikelserapportering). Arbetsterapeut ska agera för en patientsäker vård tillsammans med övriga teamet. De problem som kan uppstå om åtgärder inte utförs korrekt är t ex smärta, svullnad och kontakturer med nedsatt funktion.

Målnivå och mätetal

Målnivå och mätetal som används bestäms efter patientens individuella behov. Mål och mätetal kan formuleras på respektive klinik.

KVÅ koder:

  • Utredning av neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner: PG000
  • Utprovning och/eller tillverkning av ortos: QT004

Instruktioner vid ortosanvändning

Lämna gärna följande instruktioner till patienten:

Hur ortosen ska användas.

Skötsel:

  • Hårda ortoser kan tvättas eller torkas av med rengöringsmedel/tvål och vatten.
  • Tänk på att ortosen ändrar form om den utsätts för stark värme eller varmt vatten.
  • Mjuka ortoser kan tvättas i maskin i 40 grader, gärna i tvättpåse. Ta ur skenan om det finns en sådan.

Använd ej ortosen:

  • Om den skaver eller ger röda märken
  • Om den ger smärta
  • Om handen svullnar

Lämna kontaktuppgifter till patientens arbetsterapeut.

Referenser

Carr, J. H., & Shepherd, R. B. (2010). Neurological rehabilitation : optimizing motor performance. Edinburgh ;: Churchill Livingstone.

Chae, J. (2010). Poststroke complex regional pain syndrome. Top Stroke Rehabil, 17(3), 151-162. doi: 10.1310/tsr1703-151

Copley, J., Kuipers, K., Fleming, J., & Rassafiani, M. (2013). Individualised resting hand splints for adults with acquired brain injury: a randomized, single blinded, single case design. NeuroRehabilitation, 32(4), 885-898. doi: 10.3233/nre-130913

Engstrand, C., Zetterlund, C., & Göransson, I. (2015). "Figure of eight" - Metod för att mäta handödem, Rehabiliteringsprogram för konservativ behandling av carpal tunnelsyndrom sydöstra sjukvårdsregionen.

Fess, E. E., & Philips, C. A. (1987). Hand splinting : principles and methods. St. Louis: Mosby.

Geurts, A. C., Visschers, B. A., van Limbeek, J., & Ribbers, G. M. (2000). Systematic review of aetiology and treatment of post-stroke hand oedema and shoulder-hand syndrome. Scand J Rehabil Med, 32(1), 4-10.

Gillen, G. (2011). Stroke rehabilitation : a function-based approach. St. Louis, Mo.: Elsevier Mosby.

Johansson, C. (2015). Ryggmärgsskada - arbetsterapeutiska och fysioterapeutiska åtgärder: Västra Götalandsregionen: Sahlgrenska universitetssjukhuset (Publicerat på intranätet).

Shumway-Cook, A., & Woollacott, M. H. (2007). Motor control : translating research into clinical practice. Baltimore, Md: Lippincott Williams & Wilkins.

Sveriges arbetsterapeuter. (2012). Etisk kod för arbetsterapeuter : antagen av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters fullmäktige 1992, reviderad 2004 och 2012.

 

Om innehållet

Detta är en fördjupning till Lätt, medelsvår eller svår hjärnskada

Vårdriktlinjer för sydöstra sjukvårdsregionen

Fastställt av medicinsk programområde Rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin

Kontakt

Agneta Siebers
Rehabiliteringsmedicinska kliniken i Jönköping

Mer information

"Figure of eight" - metod för att mäta handödem

Uppdaterad: 2019-03-08
Conny Thålin, Folkhälsa och sjukvård, RLK o Verksamhetsnära funktion